Att föra våld på tal

Var och en kan reagera på våld och ingripa i det om man upptäcker eller misstänker att en närstående är utsatt för våld eller själv är våldsam. Yrkespersoner har dessutom etiska och juridiska skyldigheter att ingripa i våld, göra lagstadgade anmälningar till myndigheterna, bedöma risken för våld och hänvisa klienten till hjälp.

Genom att ingripa i våld förebygger man senare våld. Det kan till och med rädda liv. Det är inte lätt att föra våld på tal, men det är väldigt viktigt. Att fråga om upplevelser av våld är i sig en intervention som kan hjälpa den som utsatts för våld eller den som använt våld att vakna upp och ta emot hjälp.

Är du orolig för en närstående?

Om du är orolig för en närstående person som kan vara utsatt för våld, kan du ta upp saken till exempel genom att fråga

  • hur personen mår
  • om det förekommer våld i personens liv eller nära relationer
  • om personen är rädd för någon i sitt liv eller i sina nära relationer.

Om diskussionen fortsätter kan man ställa direkta och närmare frågor om upplevelserna av våld.

När våld förs på tal ska det alltid ske i en konfidentiell och trygg situation där till exempel barn inte är närvarande.

Om samtalet stagnerar eller om personen du är orolig för inte identifierar situationen som våld, kan man berätta följande:

  • det finns hjälp att få om situationen förändras
  • våld är alltid fel och skadligt för både för den som upplever det och för barn som utsätts för det. 

Ibland kan man behöva prata med våldsoffer flera gånger innan de är beredda att ta emot hjälp i sin situation.

Det finns utbildning för yrkesutbildade i hur man för våld på tal. Som stöd för att föra våld i nära relationer på tal har man utvecklat en blankett för screening och kartläggning av våld i nära relationer.
Blanketter för registrering och kartläggning av våld

Komprimerade anvisningar för att föra våld på tal

  • Möt den andra på ett respektfullt sätt i varje klientsituation.
  • Säkerställ att situationen är konfidentiell och att en eventuell tolk är professionell.
  • Var medveten om dina egna erfarenheter och fördomar när det gäller våld För inte över dem inte till jobbet.
  • Bygg upp en klientrelation och ett förtroende.
  • Ställ direkta frågor om våldet.
  • Använd öppna frågor i diskussionen. Berätta vid behov hur varierande våldet kan vara: till exempel kan man ta upp psykiskt våld med hjälp av exempel.
  • Lyssna empatiskt och öppet.
  • Tala om att våld är ett brott och att det inte är offrets fel.
  • Berätta om dina anmälningsskyldigheter.

Anvisningar om att föra våld på tal med någon som utsatts för våld

  • Kartlägg de former av våld som klienten upplevt och den hjälp och det stöd klienten behöver.
  • Bedöm risken med det våld som klienten upplevt (t.ex. med hjälp av MARAK-riskbedömningsblanketten).
  • Bedöm klientens och familjemedlemmarnas säkerhet och vidta akuta åtgärder.
  • Kom överens om nästa möte och om hur ni går vidare i ärendet med klienten.

Anvisningar om att föra våld på tal med någon som utövar våld

  • Hjälp våldsutövaren att uppfatta hur skadligt våldet är.
  • Berätta om alternativa handlingsmodeller till våldsamt beteende.
  • Ta reda på vilka tjänster som kan hjälpa klienten.
  • Avtala i mån av möjlighet ett nytt möte med klienten för att ta reda på hur det har gått att få hjälp.