Ansvarsfull hantering av skolskjutningen i medierna
Detaljerad kommunikation om hur man gör skolskjutningar på ett sätt som möjliggör idealisering bidrar enligt rikliga forskningsrön till att gärningen imiteras. Å andra sidan kan ansvarsfull kommunikation på basis av utländska erfarenheter minska risken för imitation.
Ansvarsfull kommunikation
Kännetecknen för ansvarsfull kommunikation är:
- saklig information om hur människor i allmänhet reagerar i traumatiska situationer
- berätta om möjligheterna att få hjälp
- undvika att publicera dramatiskt bildmaterial
- innehållet anpassas efter målgruppen (t.ex. att beakta barnens tv-tider och skydda dem från chockerande löpsedlar)
- sörjande av förlusten av människoliv.
Kommunikation som ökar risken för imitering
Enligt forskningsrön ökar risken för imitation om kommunikationen om händelsen
- beskriver förövarens personlighet och historia i detalj, dvs. förmänskligar den
- beskriver i detalj hur gärningen begicks
- är dramatisk, synlig och sensationell
- anknyter till en känd person
- presenterar gärningen som den enda och oundvikliga lösningen på problemen.
Stor inverkan på barn och unga
Mediernas inverkan är störst på barn och unga, i synnerhet på dem som har samma roll, ålder och kön som förövaren. Det rekommenderas inte att intervjua barn och unga, eftersom det kan vara till skada för den intervjuade.
Tidigare rekommendationer
Efter skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki utarbetades rekommendationer för kommunikationen kring händelserna. I undersökningarna konstaterades att symtomen hos unga som gett intervjuer i det akuta skedet kunde förvärras av medieuppmärksamhet.
- Medieverksamhetens ändamålsenlighet bör säkerställas. Detta är i första hand mediernas representanters eget yrkesetiska ansvar. Man bör sträva efter att komma överens om verksamhetssätten mellan dem som har informationsansvar, dem som koordinerar krisarbetet och journalisterna.
- Det finns skäl att begränsa barns och ungas exponering av den chockerade händelsen via nyheter och sociala medier för att undvika ytterligare traumatisering.
- Särskilt när det gäller unga måste man fästa uppmärksamhet vid negativa gruppfenomen som uppstår på fritiden och i sociala medier, så att den psykiska belastningen inte ökar av på grund av rykten eller ältande om händelserna.
- Vuxna som arbetar i ungas naturliga nätverk (ungdomsväsendet, hobbyverksamheten, församlingarna) måste få större förståelse för fenomen i sociala medier.
- Ett tillräckligt antal närvarande vuxna bör säkerställas särskilt i det akuta skedet.
