Anvisningar för yrkespersoner om hur skolskjutningen ska hanteras

Bedömning av hjälpbehovet efter skolskjutningen

Under de första veckorna efter skolskjutningen är det viktigaste för barnet att återvända till en trygg vardag. För en stor del av barnen räcker de vuxnas närvaro och vanliga vardagsrutiner för att återhämta sig, och det uppstår inga allvarliga eller långvariga konsekvenser för den psykiska hälsan.

Barnets ålder och utvecklingsfas, stödet från föräldrar och andra vuxna samt vad barnet själv har varit tvungen att se och uppleva påverkar hur allvarligt den traumatiska händelsen skadar barnet. Symtomen kan också börja senare. Det är bra att påminna om att man kan söka hjälp även senare, till exempel ännu efter flera månader.

Om läraren eller någon annan i skolpersonalen är orolig för eleven ska hen hänvisas till elevhälsotjänsterna, dvs. till en hälsovårdare, kurator, psykolog eller läkare.

Klassificering i sex steg för bedömning av barnets exponering

Bedömningen av exponeringen är en faktor som påverkar eventuella symtom. För att utvärdera den har man tidigare använt en klassificering i sex steg för unga (THL rapport 4/2012: Återhämtning, stöd och vård för de elever och studerande som utsattes för händelsen med dödsskjutningarna i Jokela och Kauhajoki). Det lönar sig att erbjuda terapeutiskt stöd särskilt till personer som är allvarligt eller extremt exponerade. Det är också viktigt att beakta vilken egen beredskap och motivation att få stöd personen i fråga har, och att behovet kan uppstå med fördröjning.

Exponeringsgrad	Närmare beskrivning
Ingen exponering	Förlorade inte en person som hen känner eller som är betydelsefull för hen själv.
Låg eller lindrig exponering	Var inte i skolan vid tidpunkten för händelsen och förlorade inte en person som är betydelsefull för hen själv.
Måttlig exponering	Bevittnade inte händelserna direkt och var inte tvungen att gömma sig. Såg inte skytten och förlorade inte en person som är betydelsefull för hen själv, men evakuerade sig själv eller evakuerades enligt anvisningar.
Betydande exponering	Var tvungen att gömma sig eller agera för att undvika livsfara. Såg en skjuten person eller förlorade en bekant person.
Allvarlig exponering	Var nära livsfara eller såg när någon annan hotades med vapen. Förlorade en vän.
Extrem exponering	Hamnade i omedelbar livsfara, såg en annan människa bli skjuten eller förlorade en familjemedlem.

Krisarbetare i välfärdsområdet och tredje sektorn erbjuder krishjälp genast efter en traumatisk erfarenhet. Självdestruktivitet och hot om våld vittnar alltid om ett omedelbart behov av krishjälp. Ett skyddsnät ska omedelbart byggas upp kring ett sådant barn eller ung person. Till skyddsnätet hör närstående, lärare, yrkespersoner inom elevhälsotjänsterna, en psykiatrisk expert och vid behov polisen.

Anvisningar om hur man bemöter ett barn i en akut kris (Utbildningsstyrelsen)

Hälsovårdstjänster efter skolskjutningen

Aktiva rutinmässiga behandlingsinterventioner bör undvikas under de första veckorna efter traumat. Individer som redan i ett tidigt efterskede har konstaterats lida av allvarliga stressymtom hänvisas till hälsovårdscentralen eller företagshälsovården för bedömning av vårdbehovet och vård.

Lindriga och 1–2 månader långa störningar kan behandlas till exempel inom primärvården, elevhälsovården, företagshälsovården eller den enhet som ansvarar för behandlingen av somatiska skador med stöd av psykiatriska konsultationer genom att aktivt följa upp återhämtningen.

Personer som varit i omedelbar närhet av skjutningen behöver i allmänhet personligt stöd för återhämtningen och även långvarig uppföljning. Om barnet eller den unga redan tidigare har haft psykiska problem, såsom depression, självdestruktivitet, rädsla, ångest, tvångssyndrom, användning av rusmedel eller benägenhet till våld, ska barnets eller den ungas situation följas särskilt noggrant.

Om funktionsförmågan försämras svårt, symtomen blir långvariga eller vårdresponsen är dålig, ska patienterna hänvisas till konsultation med en psykiater eller psykiatrisk specialiserad sjukvård. Sällsynta men eventuella samtidiga självdestruktiva symtom efter traumat bedöms enligt den vårdrekommendation som gäller dem som brådskande inom specialiserad sjukvård.

Psykoterapeutisk vård

Den rekommenderade tidpunkten för screening av psykiska symtom för konstaterande av posttraumatiskt stressyndrom är tidigast cirka en månad efter traumat, eftersom en för tidig screening ger för många felaktiga positiva resultat.
Rutinmässig screening av posttraumatiska symtom rekommenderas särskilt i situationer med stor risk för störningar hos personer som upplevt en exceptionellt chockerande händelse.
Som screening för bedömning av barn och unga rekommenderas avsnittet som mäter symtom i CATS 2.0 och som finns bland annat i Psykportens avsnitt för yrkespersoner:
- För yrkespersoner (Mielenterveystalo)
- Psykiskt stöd (Barnahus)
För screening av traumasymtom hos vuxna
- lämpar sig Screeningenkäten för posttraumatiskt stressyndrom (på finska) (pdf, kaypahoito.fi) med fem frågor eller
- Screeningenkäten för psykiska traumasymtom (på finska) (pdf, kaypahoito.fi) med tio frågor.
Posttraumatiskt stressyndrom kan behandlas med hjälp av flera psykoterapiformer.
Traumafokuserade psykoterapiformer är uppenbarligen mer effektiva än icke-traumafokuserade.
Psykosociala interventioner avsedda för behandling av trauma tillhandahålls av olika aktörer inom primärvård och specialiserad sjukvård eller tredje sektorn. Välfärdsområdet kan också erbjuda psykoterapi enligt principen om köpta tjänster.
Posttraumatiskt stressyndrom (kaypahoito.fi)

Material för yrkespersoner som stöd för den psykiska hälsan

Psykologisk första hjälpen

Stödform som lämpar sig för krisens inledningsskede är "psykologisk första hjälpen". Psykologisk första hjälpen är inte egentlig vård, utan snarare ett sätt att förstå, lyssna på och stödja en person som har varit med om en katastrof. Psykologisk första hjälp ges till exempel av välfärdsområdets social- och krisjour och organisationer.

Stödmaterial för psykisk hälsa

Mental Health & Psychosocial Support Network (MHPSS) har sammanställt stödmaterial för psykisk hälsa för yrkesutbildade personer. Materialen finns på olika språk, bland annat engelska, ungerska, lettiska, litauiska, polska, rumänska, ryska, slovakiska och ukrainska.

Mental Health and Psychosocial Support Humanitarian response in Ukraine and neighbouring countries (på engelska, pdf; 4,5 Mb; Inter-Agency Standing Committee)

Stabiliserande stödmaterial på olika språk

Serene-verksamheten som utvecklats av kriscentret i Åbo har information om välfärd på flera språk (finska, engelska, arabiska, kurdiska (sorani), persiska, dari, somaliska, kongoswahili, ryska och ukrainska).

Flerspråkig handbok om stresshantering

Världshälsoorganisationen (WHO) har tagit fram en illustrerad handbok om stresshantering i svåra situationer. Handboken och övningarna är avsedda för alla som känner sig stressade oavsett orsaken till stressen. Handboken kan användas ensam eller tillsammans med ljudövningar.

Handboken och tillhörande ljudövningar finns på engelska, arabiska, kinesiska, dari, farsi, franska, tyska, georgiska, grekiska, ungerska, italienska, japanska, litauiska, rumänska, ryska, spanska, turkiska, ukrainska, urdu och vietnamesiska.

Doing What Matters in Times of Stress (på engelska, WHO)

Hjälparens ork

Empatitrötthet

Empatistress och empatitrötthet samt sekundär traumatisering beskriver ett fenomen där klientens svåra och traumatiska upplevelser överförs till arbetstagarna eller arbetsgemenskapen och orsakar psykisk belastning hos arbetstagarna.

Seminarieinspelning från seminariet Help for Helpers

Europeiska psykiatriska föreningen (European Psychiatric Association, EPA) ordnade i april tre Help for Helpers-seminarier där man erbjöd verktyg för frivilliga och fronthjälpare som arbetar med människor som flyr från sitt land på grund av krig. Seminariernas engelskspråkiga inspelningar kan nu ses.

"Help for Helpers" Webinars (EPA) (på engelska)

Teman för seminarierna var:

praktiska anvisningar för psykologisk första hjälpen
praktiska anvisningar för att stöda barn
hur man tar hand om sin egen ork.

Identifiering av mobbning och risk för våld

Identifiering av mobbning i skolan och metoder för att ingripa

Identifiering av risken för våld

Om du som yrkesperson är orolig för den ungas eventuella risk för våld kan du använda BÄRAS-stödverktyget. Dess syfte är att skapa en diskussion samt för att bedöma behovet av stöd i anslutning till hot om våld eller radikalisering. Du får också tips om hur du kan prata och vem du ska kontakta.
BÄRAS: verktyg för bedömning av stödbehov i anslutning till radikalisering

Det behövs en mer omedelbar reaktion om den unga framför direkta eller indirekta hot, söker information om explosiva varor eller vapen eller antyder våldsamma avsikter.