Hänvisning till undersökningar för utredning av servicebehovet

Sidans innehåll

För att utröna behovet av sådan service och sådant stöd som avses i handikappservicelagen hos en person med funktionsnedsättning, kan välfärdsområdet med stöd av 11 § i handikappservicelagen hänvisa personen till undersökning hos läkare eller annan sakkunnig. 

Undersökningar som anvisas av välfärdsområdet är avgiftsfria för personer med funktionsnedsättning

Enligt 4 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården är undersökningar som anvisas av välfärdsområdet avgiftsfria för personer med funktionsnedsättning. Välfärdsområdet står för de direkta undersökningskostnaderna, men också för andra kostnader som undersökningen orsakar, till exempel resekostnader eller kostnader för färdtjänst.

Färdtjänster som krävs för undersökningen eller andra jämförbara kostnader ersätts separat av välfärdsområdet och kan inte beaktas som en del av den övriga färdtjänsten som personen med funktionsnedsättning eventuellt beviljas.

Personen med funktionsnedsättning kan på eget initiativ söka sig till undersökningar hos en annan sakkunnig eller läkare, om han eller hon anser att välfärdsområdets anvisning inte säkerställer en tillräckligt omfattande undersökning av servicebehovet.

I sådana fall står personen själv för kostnaderna för de undersökningar som han eller hon själv har valt. Välfärdsområdet är inte ersättningsskyldig för dessa.

Undersökningar måste ha en grundad anledning

Välfärdsområdet måste ha en grundad anledning för hänvisning till undersökningar. En grundad anledning kan vara en otillräcklig redogörelse för den sökandes funktionsnedsättning och behovet av hjälp och stöd eller service som funktionsnedsättningen ger upphov till.

Om välfärdsområdet kräver undersökningar och personen med funktionsnedsättning inte samtycker till att genomföra dem, kan välfärdsområdet avslå ansökan för att den ursprungliga ansökan är bristfällig och för att en nödvändig tilläggsutredning saknas. Välfärdsområdet måste dock påvisa bristerna i ansökan för den sökande och vilka behov som ger upphov till begäran om tilläggsutredning.

Välfärdsområdet ska dock alltid se till att en person med funktionsnedsättning får nödvändig service.

Källor

Lag om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992 (Finlex)

Lag om service och stöd på grund av handikapp 380/1987 (Handikappservicelagen) (Finlex)

Räty, Tapio (2010) Vammaispalvelut. Vammaispalvelujen soveltamiskäytäntö. Kynnys ry.