Invandrare och screening av smittsamma sjukdomar

Den här rekommendationen styr bedömningen och genomförandet av screeningen av smittsamma sjukdomar hos invandrare. Anvisningen är inte juridiskt förpliktande. 

Rekommendationen grundar sig på Social- och hälsovårdsministeriets anvisning Förebyggandet av infektionsproblem hos flyktingar och asylsökanden (SHM 2009), Det nationella tuberkulosprogrammet 2020 (THL, Filha) samt THL:s anvisningar.  

Rekommendationen grundar sig på förekomsten av sjukdomar i personens utgångs- och/eller födelseland. 

Vid screeningen är det viktigt att beakta

Med invandrare avses personer som flyttat till Finland på många olika grunder, det vill säga inte bara flyktingar och asylsökande utan även personer som flyttar på grund av arbete, studerande, återflyttare, personer som anländer på grund av familjeband samt papperslösa invandrare. 

Hälsoundersökningar, screening och vaccinationer är frivilliga. Ett undantag är en motiverad misstanke om tuberkulos, där lagen om smittsamma sjukdomar möjliggör undersökning och behandling mot patientens vilja. 

Om en arbetstagare eller praktikant från utlandet arbetar vid en verksamhetsenhet inom social- eller hälsovården eller vårdar barn under skolåldern och kommer från ett land där tuberkulos är vanligt, ska arbetsgivaren enligt 55 § i lagen om smittsamma sjukdomar kräva tillförlitliga uppgifter som visar att arbetstagaren inte lider av tuberkulos i andningsorganen. Arbetstagaren får inte utföra sitt arbete innan hon eller han har lämnat utredningen. 

Hälsoundersökningar, screening och vaccinationer genomförs bland annat av förläggningar, hälsostationer, mödra- och barnrådgivningar, företagshälsovård, skol- och studerandehälsovård samt vid hälsovård för papperslösa. 

Smittsamma sjukdomar som screenas

De smittsamma sjukdomar som screenas är 

  • tuberkulos
  • HIV
  • hepatit B
  • hepatit C
  • syfilis
  • tarmparasiter.  

Screening för tuberkulos

För att bli klassificerad som riskland för tuberkulos ska landet ha

  • hög tuberkulosincidens (över 100/100 000 personer/år) eller
  • rikligt med tuberkulos som är resistent mot många läkemedel (MDR). 

Med screening avses en symtomenkät och en lungröntgen eller ett IGRA-test hos personer under 16 år.  Dessutom är det viktigt att den som undersöks ges information om tuberkulos. På webbplatsen tuberkuloosi.fi finns information om tuberkulos på flera olika språk:
Instruktioner för invandrare (webbplatsen Tuberkuloosi.fi)

Vid motiverad misstanke om tuberkulos möjliggör lagen om smittsamma sjukdomar att tuberkulos undersöks och behandlas mot patientens vilja. Beslut om undersökning eller vård mot patientens vilja fattas alltid av den läkare i tjänsteförhållande som i välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen ansvarar för smittsamma sjukdomar.

Personer med symtom (hosta, upphostningar med eller utan blod) ska snabbt hänvisas till undersökningar och vård. 

Lungröntgen 

Lungröntgen (thorax frontal och sidobild) erbjuds i samband med den inledande hälsoundersökningen eller efter den åt 

  • alla symtomfria flyktingar och asylsökande som fyllt 16 år
  • andra invandrare på basis av den landspecifika rekommendationen och individuella riskbedömningen (t.ex. tidigare tuberkulos, tuberkulos i närkretsen eller tidigare diagnostiserad HIV-infektion).

För personer under 16 år IGRA-test i stället för lungröntgen

För screening av tuberkulos hos barn och ungdomar under 16 år används i första hand IGRA-test i stället för lungröntgen. Lungröntgen kan tas om IGRA-test inte är tillgängligt. 

Lungröntgen av gravida kvinnor

Under graviditeten undviker man at ta röntgenbilder på grund av den strålningsexponering som de orsakar. Om en gravid kvinna ändå har symtom som tyder på tuberkulos, är det nödvändigt att ta en lungröntgen oberoende av skedet av graviditeten. 

Lungröntgen hos symtomfria gravida kvinnor tas inte förrän den sista trimestern. Det rekommenderas att röntgenbilden tas senast när kvinnan kommer för att föda, om den inte har tagits tidigare. 

BCG-vaccination för barn under 7 år

Man vaccinerar barn under 7 år som inte tidigare har fått BCG-vaccin eller som inte har BCG-vaccinationsärr, efter att man säkerställt att IGRA-testet är negativt. Ärret finns vanligen på vänster lår eller överarm, mer sällan på höger lår eller överarm.
Vaccination av invandrare

Screening av andra smittsamma sjukdomar

Vissa andra smittsamma sjukdomar screenas med laboratorieprover.

Det rekommenderas att laboratorieprov som används för screening tas 

  • av flyktingar senast en månad efter inresan eller i samband med lungröntgen. 
  • av asylsökande senast 3 månader efter inresan.

HIV

S-HIVAgAb tas om 

  • förekomsten av HIV-infektion i ursprungslandet eller i landet för en längre vistelse är 1 % eller högre eller
  • risken för HIV-smitta är förhöjd (t.ex. injektionsmissbruk av narkotika, sex mellan män, prostitution och fängelsebakgrund) eller
  • personen har symtom som tyder på HIV-infektion eller AIDS, t.ex. en AIDS-relaterad sjukdom eller
  • personen själv begär undersökningen.

Principer för HIV-testning

Hepatit B

S-HBsAg tas om 

  • förekomsten av hepatit B-bärarskap i ursprungslandet är 2 % eller högre eller
  • risken för hepatit B-smitta är förhöjd (t.ex. injektionsmissbruk av narkotika, sex mellan män, prostitution och fängelsebakgrund). 

Om personen är S-HBsAg-positiv, som fortsatta undersökningar rekommenderas S-HBcAb, S-HBcAbM, S-HBeAg och S-HBeAb. Vid hepatit B-bärarskap (positiv HBsAg), får personer som bor i samma hushåll samt sexpartner hepatit B-vaccinationer avgiftsfritt enligt det nationella vaccinationsprogrammet.

Hepatit C

S-HCVAb tas om

  • förekomsten av hepatit C-bärarskap i ursprungslandet är 2 % eller högre eller
  • risken för hepatit C-smitta är förhöjd (t.ex. injektionsmissbruk av narkotika, fängelsebakgrund).

Om personen är S-HCVAb-positiv, undersöks S-HCVNhO.

Om S-HCVNhO är positivt, följs de regionala anvisningarna.

Syfilis

S-TrpaAb tas om S-HIVAgAb eller S-HBsAg tas. 

Tarmparasiter

F-Para-O tas av personer under 16 år vars ursprungsland är i Sydostasien, på Indiska halvön eller i Afrika söder om Sahara (två prov på olika dagar). 

Dessutom rekommenderas undersökningen för alla som har diarré, magsmärtor eller förhöjda eosinofiler i blodet, vilket kan tyda på tarmparasiter särskilt om personen kommer från ett land i den tropiska zonen.

Om en person har symtom som tyder på en akut infektion, görs andra nödvändiga undersökningar utifrån anamnesen. Vid behov konsulteras en infektionsläkare.  

Till läkare hänvisas de personer som har avvikande resultat i laboratorieprov eller lungröntgen. 

Se även

Källor och mer information

Uppdaterad: