Hälsovårdstjänster för invandrare och förebyggande av smittsamma sjukdomar
Hälsovårdstjänster för invandrare och förebyggande av smittsamma sjukdomar
Den här anvisningen är en rekommendation. Den behandlar de hälso- och sjukvårdstjänster som erbjuds invandrare för att förebygga och upptäcka infektioner. Anvisningen är inte juridiskt förpliktande.
Med invandrare avses personer som flyttat till Finland på många olika grunder, det vill säga inte bara flyktingar och asylsökande utan även personer som flyttar på grund av arbete, studerande, återflyttare, personer som anländer på grund av familjeband samt papperslösa invandrare.
Information om screeningundersökningar för invandrare:
- Invandrare och screening av smittsamma sjukdomar
- Landspecifik rekommendation för screening av smittsamma sjukdomar (på finska)
- Förebyggande av infektionssjukdomar och vaccinationer av personer som anlänt från Ukraina och deras vaccinationer
Sidans innehåll
- Asylsökandes, flyktingars och papperslösas rätt till hälso- och sjukvårdstjänster
- Inledande hälsoundersökning
- Vaccinationer för invandrare
- Hälsoproblem att observera hos invandrare
Asylsökandes, flyktingars och papperslösas rätt till hälso- och sjukvårdstjänster
En asylsökande vars ansökan är under behandling har rätt till sådana hälso- och sjukvårdstjänster som är brådskande eller bedöms vara nödvändiga av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Minderåriga asylsökande har rätt till hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som kommuninvånarna.
Flyktingar, dvs. personer som beviljats asyl, erbjuds hälso- och sjukvårdstjänster på samma grunder som kommuninvånarna.
Papperslösa personer har rätt till nödvändig vård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Papperslösa barn har rätt till samma hälso- och sjukvårdstjänster som andra barn. För att skydda samhället erbjuds papperslösa personer nödvändiga hälsokontroller och vaccinationer enligt lagen om smittsamma sjukdomar.
Mer information
- Papperslösa (webbplatsen Migration och kulturell mångfald, på finska)
- Hälso- och sjukvårdstjänster för papperslösa i Finland (webbplatsen Migration och kulturell mångfald, på finska)
En person som har beviljats uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd har rätt till social- och hälsovårdstjänster i samma omfattning som en person med hemkommun i Finland
(Social- och hälsovårdsministeriets kommuninfo (2022, pdf 200 kb).
Anvisningar om invandrarnas hänvisning till vård
Det rekommenderas att
- alla som behöver första hjälp vårdas omedelbart, till exempel när det är fråga om en akut infektion
- kontinuiteten i vården av kroniska sjukdomar, såsom HIV, säkerställs
- uppenbart sjuka personer hänvisas till läkare inom en vecka från att en vårdare gjort en inledande hälsoundersökning
- för gravida ordnas uppföljning på mödrarådgivningen och minst ett rådgivningsläkarbesök före beräknad nedkomst.
- barn under 7 år och personer med funktionsnedsättning hänvisas till läkare inom en månad från att de anlänt till Finland
- barn under skolåldern hänvisas till förebyggande tjänster: barn under 7 år till barnrådgivningen tillsammans med sin förälder.
Inledande hälsoundersökning
Vid förläggningarna är det bra att erbjuda alla asylsökande och personer som omfattas av tillfälligt skydd:
- information om hälsa och hälso- och sjukvårdstjänsterna
- möjlighet att delta i en frivillig inledande hälsoundersökning
- möjlighet till screeningundersökningar och vaccinationer.
De viktigaste målen för den inledande hälsoundersökningen är att upptäcka aktiv tuberkulos och samtidigt ge information om tuberkulos.
Mer information om screening för tuberkulos:
Invandrare och screening av smittsamma sjukdomar
Det rekommenderas att den inledande hälsoundersökningen erbjuds alla invandrare.
Vid den inledande hälsoundersökningen ska frågas följande saker relaterade till smittsamma sjukdomar
- vistelseorter och omständigheter före flytten, till exempel ursprungsland, flyktingläger
- nuvarande symtom, i synnerhet hosta, upphostningar med eller utan blod, smärtor, viktnedgång, feber, aptitlöshet, diarré, nattsvettningar
- vaccinationshistoria, eventuellt ärr efter BCG-vaccination på barn under 7 år
- tidigare sjukdomar och behandlingar, bland annat mässling, tuberkulos, syfilis, hepatit, HIV och andra sjukdomar som kräver kontinuerlig läkemedelsbehandling
- eventuell exponering för smittsamma sjukdomar, till exempel tuberkulos i närkretsen, injektionsmissbruk av narkotika, sex mellan män, fängelsebakgrund, prostitution eller sexköp, offer för sexualbrott
- nuvarande medicinering
- längd och vikt på barn
- den som deltar i screeningen ska ge sitt samtycke till att undersökningarna görs.
Inledande hälsoundersökning av asylsökande (sidan Invandring och kulturell mångfald, på finska)
Uppföljningsplan och fortsatt behandling
Det är bra att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården gör upp en uppföljningsplan tillsammans med klienten.
- Efter den inledande hälsoundersökningen hänvisas klienten vidare till nödvändiga undersökningar och tjänster.
- Om det har redan konstaterats en infektion som kräver vård, är det viktigt att se till att behandlingen fortsätter. Om läkemedelsbehandling av till exempel tuberkulos eller HIV avbryts kan det äventyra patientens hälsa, orsaka resistensproblem och öka risken för smittspridning.
Vaccinationer för invandrare
Med tanke på skyddet av individen och befolkningen är det viktigt att invandrare har vaccinerats mot smittsamma sjukdomar som orsakar epidemier, såsom difteri, polio och mässling (Social- och hälsovårdsministeriets förordning om vaccinationer 149/2017, 5 §).
Vaccinationerna av barn genomförs i enlighet med det nationella vaccinationsprogrammet. Vid behov inleds vaccinationerna från början enligt åldern eller det bristfälliga skyddet kompletteras.
Det är viktigt att bedöma vaccinationsbehovet hos flyktingar och asylsökande i samband med den inledande hälsoundersökningen.
Mer information
- Vaccination av asylsökande
- Vaccination av invandrare
- Vaccinationer av personer som kommer från Ukraina
- Vaccinationsprogram för barn och vuxna
- Påskyndat vaccinationsprogram och avvikelser
Hälsoproblem att observera hos invandrare
Asylsökande och flyktingar har ofta flera riskfaktorer för sjukdomar än andra invandrargrupper. Riskfaktorer är bland annat vistelse i ett konfliktområde eller i ett flyktingläger. Risken för smittsamma sjukdomar beror också på ursprungslandet och de länder och omständigheter man vistats i under resan.
Det är särskilt viktigt att beakta akuta infektioner och försämring av kroniska sjukdomar, till exempel om medicineringen avbryts.
Vanliga problem bland asylsökande är
- akuta luftvägsinfektioner
- olyckor
- vätskebrist på grund av en lång resa.
Invandrare har också mycket psykisk belastning och psykiska problem som borde identifieras och behandlas.
Psykisk hälsa hos invandrare
Allmänfarliga smittsamma sjukdomar
Om det under en undersökning eller behandling framkommer en risk för att en allmänfarlig smittsam sjukdom ska spridas, ska det utan dröjsmål meddelas till välfärdsområdets eller HUS-sammanslutningens enhet för smittsamma sjukdomar som vidtar nödvändiga åtgärder.
Allmänfarliga smittsamma sjukdomar är bland annat polio, tuberkulos, mässling, difteri och syfilis.
- Allmänfarliga och övervakningspliktiga smittsamma sjukdomar och hur kostnaderna för dem fördelas
- Allmänfarliga smittsamma sjukdomar
Multiresistenta mikrober
Om en invandrare behöver sjukhusvård undersök man om hon eller han är bärare av multiresistenta bakterier. Bärarskapet undersöks enligt THL:s och de regionala eller lokala yrkesutbildades anvisningar för bekämpning av infektioner.
Anvisning om smittbekämpning av multiresistenta mikrober (THL, Julkari, på finska)
Folkmassor och bristande hygien gynnar spridningen av sjukdomar
Asylsökande som vistas i trånga tillfälliga inkvarteringar, förläggningar och flyktingläger löper en ökad risk av skabb och sjukdomar som sprids via löss och loppor, såsom återfallsfeber.
Också mässling, vattkoppor, influensa, COVID-19 och magsjuka sprids lätt i folkmassor, i synnerhet om det finns brister i hygienen. Bristfällig hygien och fördröjningar i tillgången till vård gynnar spridningen av meningokock och man kan smittas av den även från en symtomfri smittbärare.