Psykisk hälsa hos barn och unga med flyktingbakgrund

Efter invandringen främjas barns välbefinnande framför allt av verksamhet anpassad efter barnets ålder, till exempel att delta i småbarnspedagogisk verksamhet eller gå i skolan, samt av möjligheten till lek och fritidsintressen.

Alla barns normala utveckling och välbefinnande främjas av

• en trygg, stabil och förutsägbar vardag
• stöd och information till vårdnadshavarna
• känslan av delaktighet och goda kamratrelationer.

Dessa saker gäller även för barn med flyktingbakgrund som kan ha varit med om mycket påfrestande och chockerande händelser.

Psykiska symtom hos barn med flyktingbakgrund 

Barn är känsliga för förändringar och barn med flyktingbakgrund kan ha varit med om många förändringar. Deras psykiska välbefinnande belastas ofta bland annat av

• separation från närstående och förluster av närstående 
• boende i flyktingläger  
• flykten 
• osäkerheten om framtiden
• rasism och diskriminering 
• eventuell psykisk belastning hos familjemedlemmar.

Belastning och stressfaktorer i vardagen tär på barnets resurser och kan ha en övergripande inverkan på barnets utveckling, som förmågan att lära sig nya färdigheter, samt på barnets beteende och välbefinnande.

Viktigt med stöd i uppväxtmiljön och vardagen

Det är viktigt att i ett tidigt skede erbjuda stöd för barnets och familjens eventuella problem, så att barnets normala tillväxt och utveckling inte äventyras.

Först och främst ska man erbjuda stöd i barnets uppväxtmiljö och vardag, till exempel genom att stödja föräldraskapet och informera föräldrarna om barnets utveckling och eventuella symtom.

Det är viktigt att erbjuda barn och familjer med status som asylsökande en trygg och barnvänlig boendemiljö, där barnen kan agera enligt sin ålder och där föräldrarna kan upprätthålla en trygg vardag.

Yrkespersoner och vuxna som möter barn och unga med flyktingbakgrund har en viktig roll när det gäller att 

• skapa en trygghetskänsla
• säkerställa barnets eller den ungas möjligheter att påverka
• stödja betydelsefulla sociala relationer
• se till att det finns pålitliga vuxna i närheten som är intresserade av barnets välbefinnande
• hjälpa barnet eller den unga att skapa sin egen identitet 
• hjälpa till med stresshantering.

Alla barn ska alltid i första hand ses som barn, oberoende av till exempel typen av uppehållstillstånd eller skede i asylprocessen. Minderåriga med status som asylsökande har rätt till samma social- och hälsovårdstjänster som kommunens övriga invånare, även behövliga tjänster inom barnskyddet. De har också rätt att gå i skola och rätt till elevhälsa.

Barn med flyktingbakgrund hänvisas till den specialiserade barnpsykiatriska sjukvården enligt samma kriterier som alla andra barn. Även barn under 18 år med status som asylsökande, som ännu inte har uppehållstillstånd, har rätt till samma tjänster som övriga minderåriga.

Det psykiska välbefinnandet hos minderåriga som kommit utan vårdnadshavare

Många minderåriga som kommit utan vårdnadshavare har varit med om mycket påfrestande och svåra saker, till exempel våld, utsatthet och ensamhet. Välbefinnandet hos barn och unga belastas också av asylprocessen och tidiga upplevelser i integrationsskedet, såsom

• flyttar mellan olika enheter för minderåriga, och till exempel byte av skolor och fritidsintressen i och med dessa flyttar 
• att asylprocessen och beskedet om fortsatt tillstånd drar ut på tiden och korta uppehållstillstånd
• nedsatt hälsotillstånd hos dem själva eller bostadskamrater
• separationen från sina familjemedlemmar och släktingar, och tidvis ansvarstagande för dem, exempelvis ekonomiskt ansvar
• nära anhöriga är försvunna eller har dött
• avsaknad av finländska vänner
• negativa beslut eller avvisningsbeslut
• problem med familjeåterförening
• osäkerhet och oro över framtiden.

Det psykiska välbefinnandet hos barn och unga som kommit utan vårdnadshavare måste stödjas framför allt i påfrestande krissituationer. Sådana situationer är till exempel att man får ett negativt beslut, att ett avvisningsbeslut verkställs, att ett ålderbedömningstest ordineras eller att man flyttas till en annan enhet för minderåriga eller till en förläggning för vuxna. 

Endast en del av barnen och de unga behöver egentlig psykiatrisk hjälp. Psykisk belastning och stress fördröjer dock integrationen, studierna, språkinlärningen och skapandet av sociala relationer hos många. Det är viktigt att snabbt få hjälp i vardagen nära barnet eller den unga. Bekanta och trygga vuxna, till exempel på boendeenheterna, är ofta viktiga människor och stödpersoner för minderåriga. 

Den psykiska hälsan hos asylsökande barn och unga som kommit utan vårdnadshavare kan stödjas till exempel på följande sätt: 

• Genom att skapa en förtroendefull, trygg och uppmuntrande atmosfär där barnen och de unga kan prata om svåra saker som de har upplevt om de så vill.
• Genom att se till att barnens och de ungas egen röst blir hörd. Minderåriga ska ha möjlighet att uttrycka sin egen vilja i frågor som gäller dem själva.
• Genom att erbjuda professionellt stöd för den psykiska hälsan med låg tröskel, flexibelt och så länge behovet finns. 
• Genom att utnyttja multiprofessionellt samarbete och nätverkssamarbete till exempel mellan den minderårigas läroanstalt, boendeenheten och de yrkesutbildade inom barnskyddet. 
• Genom att stödja barnens och de ungas intressen och styrkor. 
• Genom att bemöta alla barn och unga som egna individer och intressera sig för just hans eller hennes tankar och önskemål.

Yrkespersonen kan hjälpa till att bygga upp barnets eller den ungas förtroende med olika metoder, såsom avslappning, musik, berättande, bildkonst och fysisk aktivitet. Barnet eller den unga kan erbjudas kamratstöd från erfarenhetsexperter eller andra personer som befinner sig i en motsvarande situation. 

Metoder för att stödja välbefinnandet hos minderåriga som kommit utan vårdnadshavare

Föra barnen på tal

En strukturerad metod där man objektivt försöker kartlägga barnets styrkor och svagheter.
Föra barnen på tal® -metoden (MIELI Psykisk Hälsa Finland rf)

Fördjupad information om ämnet med en expertvideo

I expertvideon undersöker psykologen, barnpsykoterapeuten Ann-Christin Qvarnström-Obrey flyktingfenomenet ur barn, ungas och familjers perspektiv. Videon är en del av PALOMA utbildningspaket.