Flyktingskap och psykisk hälsa

Enligt den officiella definitionen är flyktingar kvotflyktingar och personer som fått flyktingstatus via en asylsökningsprocess. I vardagligt tal och i det här avsnittet avser personer med flyktingbakgrund en mer omfattande grupp av människor som kommit från liknande förhållanden, till exempel asylsökande och personer som beviljats uppehållstillstånd genom familjeåterförening. 

Flyktingskap är förknippat med många saker som kan belasta den psykiska hälsan och orsaka stress. Den psykiska hälsan kan till exempel påverkas negativt av

  • chockerande upplevelser i det förflutna 
  • händelser under flykten 
  • situationen i ursprungslandet och för de närstående 
  • språkliga och kulturella utmaningar 
  • diskriminering och rasism 
  • brist på delaktighet och ensamhet
  • ekonomisk osäkerhet
  • svårigheter att få mentalvårdstjänster  
  • problem med familjeåterförening. 

Å andra sidan besitter personer med flyktingbakgrund också mycket resurser och faktorer som skyddar och stärker den psykiska hälsan.

Psykisk hälsa hos invandrare

Personer med flyktingbakgrund kan ha varit med om chockerande upplevelser

Största delen (80 %) av de asylsökande som kommer till Finland har varit med om chockerande händelser i sitt ursprungsland eller under flykten. Exempel på sådana är

  • krig 
  • tortyr 
  • sexuellt våld 
  • förlust av anhöriga 
  • frihetsberövande 
  • bevittnande av dödsfall.

Även barn ställs inför traumatiska händelser av samma slag som vuxna. För barn är det också en chockerande och eventuellt traumatisk händelse att separeras från sina omsorgspersoner.

Hur starkt chockerande händelserna är och hur ofta de upprepas påverkar vilka effekter de får på personens hälsa och välbefinnande. Även individuella egenskaper och vilket stöd personen får påverkar hur personen klarar av de chockerande händelserna. De flesta som har varit med om chockerande händelser klarar av sina upplevelser till exempel med hjälp av närstående personer, delaktighet, arbete eller religion. En del kan dock utveckla svåra och långvariga symtom som kräver särskild vård.

Flykten är en utmaning för den psykiska hälsan

Ofta är flykten lång och farlig. Den kan ta lång tid, och en del människor tvingas leva i eventuellt svåra förhållanden i flyktingläger eller utanför samhället i åratal. Under resan kan familjemedlemmar skiljas åt och slutligen hamna i olika länder. Många barn flyr ensamma eller utan vårdnadshavare.

Det är jobbigt att etablera sig i ett nytt land

Asylsökningsprocessen i sig är en utmaning för det psykiska välbefinnandet. Till exempel kan levnadsförhållandena under processens gång, att processen drar ut på tiden och förhören som ingår i processen vara påfrestande för den psykiska hälsan. När man etablerar sig i ett nytt land finns det många faktorer som är utmanande för det psykiska välbefinnandet:

  • osäkerheten om framtiden 
  • separationen från närstående  
  • språkliga och kulturella svårigheter i det nya landet 
  • ekonomiska svårigheter 
  • diskriminering och rasism
  • svårigheter att få tillgång till tjänster.

Det är mycket vanligt med psykisk belastning bland asylsökande. Enligt en undersökning om hälsan och välbefinnandet hos asylsökande (Turvapaikanhakijoiden terveys- ja hyvinvointi, TERTTU) 

  • upplever 40 procent av de asylsökande betydande depression- och ångestsymtom
  • rapporterar ungefär 30 procent av de unga att de har betydande psykosociala symtom.

Hur kan den psykiska hälsan hos personer med flyktingbakgrund främjas?

Individnivå

I mottagningsfasen kan man främja de asylsökandes psykiska hälsa till exempel genom att 

  • hjälpa dem att få en meningsfull vardag och sysselsättning
  • möjliggöra gruppverksamhet som främjar den psykiska hälsan
  • erbjuda samtalshjälp och psykoedukation
  • se till att boendeförhållandena är trevliga och ändamålsenliga.

Det är också viktigt att informera asylsökande om hur de själva kan främja sitt välbefinnande. Aktiviteter som gynnar välbefinnandet är till exempel att

  • motionera regelbundet 
  • upprätthålla en regelbunden dygnsrytm 
  • ägna sig åt någon aktivitet som är meningsfull för en själv, som studier eller förvärvsarbete, om det är möjligt.

Främjande av psykisk hälsa bland invandrare

Samhällsnivå

På samhällsnivå kan man främja den psykiska hälsan till exempel genom att minska förekomsten av rasism och diskriminering samt öka känslan av delaktighet.
Främjande av psykisk hälsa bland invandrare

Tjänster

I tjänsterna och ordnandet av dem bör kultursensitivitet och tillgången till tjänsterna uppmärksammas på många olika sätt. Det är viktigt att man i tjänsterna bemöter individen som en människa, inte en flykting. Det är också viktigt med regelbunden utbildning av de yrkesutbildade inom social- och hälsovården och satsningar på arbetshandledning.
Kulturell kompetens och kultursensitivitet (Stömaterial webbplats)
Psykiskt stöd i olika tjänster
Att arbeta med tolk (Stömaterial webbplats)

Fördjupad information om ämnet med en expertvideo

I en expertvideo berättar psykologen Antti Klemettilä vad flykting, asylsökande och integration är. Videon är en del av PALOMA utbildningspaket.

Källor

Skogberg, Natalia ym. (2019) Turvapaikanhakijoiden terveys ja hyvinvointi: Tutkimus Suomeen vuonna 2018 tulleista turvapaikanhakijoista. Raportti 12/2019. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.

PALOMA-utbildning

PALOMA-utbildningen ger god grundläggande information om arbete med kunder med flyktingbakgrund samt hur man kan stödja deras välbefinnande. 
PALOMA-utbildning