Psykisk hälsa hos invandrare

Den psykiska hälsan är en viktig del av hälsan. Det är viktigt att man talar om psykisk hälsa som en positiv resurs som kan stärkas och främjas på individ-, grupp- och samhällsnivå. Här hittar du information om psykisk hälsa och hur den kan stärkas samt information om mentalvård för invandrare.

Många faktorer påverkar den psykiska hälsan

Invandrare, liksom den övriga befolkningen, har många olika resurser som skyddar och stärker den psykiska hälsan, till exempel hälsosamma levnadsvanor och sociala relationer. Dessutom stöds invandrares välbefinnande till exempel av

• möjligheten att leva med familjen 
• gemenskap 
• religion
• jämlikhet.

Det är alltid belastande att flytta till ett nytt land och bekanta sig med en ny språkmiljö och ett nytt samhälle. Faktorer som belastar invandrares psykiska hälsa är till exempel

• diskriminering och rasism
• ensamhet
• ekonomisk osäkerhet
• brist på delaktighet
• språkliga och kulturella utmaningar
• svårigheter att få social- och hälsovårdstjänster.  

Hos personer som kommit som asylsökande eller flyktingar belastas den psykiska hälsan också av chockerande upplevelser i det förflutna, situationen i ursprungslandet och oro för deras närstående samt osäkerheten om framtiden.

Psykiska belastningsfaktorer varierar

THL kartlägger invandrarnas psykiska hälsa och serviceupplevelser i sina befolkningsundersökningar. Både vuxna samt barn och unga med invandrarbakgrund är mera psykiskt belastade än befolkningen i genomsnitt, vilket måste beaktas både i planeringen och tillämpandet av tjänster. Bland unga invandrare är ensamhet, erfarenheter av mobbing och samtalssvårigheter med föräldrarna särskilt utmanande för den psykiska hälsan.

Vuxna invandrare upplever psykisk belastning och känner sig nervösa och nedstämda oftare än genomsnittet i hela befolkningen. I synnerhet kvinnor som invandrat från Mellanöstern och Nordafrika upplever psykisk belastning.

Det förekommer också skillnader i upplevelserna av lycka beroende på landet man invandrat från: människor som invandrat från Ryssland och det forna Sovjetunionen samt Mellanöstern och Nordafrika känner sig lyckliga mer sällan än övriga befolkningen. Bland dem som invandrat från Afrika (med undantag för Nordafrika), Latinamerika och det forna Jugoslavien känner sig däremot fler personer lyckliga jämfört med genomsnittet i hela befolkningen.

Coronapandemin var en utmaning för den psykiska hälsan

Coronapandemin och de åtgärder som vidtagits för att begränsa den har försämrat invandrares hälsa och välbefinnande. Pandemin väckte mer oro bland invandrare än bland den övriga befolkningen, försämrade deras livskvalitet och ökade deras ensamhet och psykiska belastning.

Coronapandemin hade också positiva effekter. En del av invandrarna upplevde att kontakten med vännerna blev tätare och att framtidsoptimismen ökade.

Jämlika möjligheter till mentalvård

Den psykiska hälsan kan främjas inom social- och hälsovården och inom andra tjänster, till exempel integrations- och sysselsättningstjänsterna. Yrkespersoner behöver verktyg för att föra psykisk hälsa på tal, främja den psykiska hälsan och identifiera stödbehov.

Det är viktigt att alla befolkningsgrupper har lika tillgång till mentalvård och att den genomförs på lika villkor. Undersökningar visar att invandrarna söker mentalvård i mindre utsträckning än den övriga befolkningen och att deras vårdperioder är kortare.

Mer information

Om mentalvårdsarbetet

• Främjande av psykisk hälsa bland invandrare
• Föra psykisk hälsa på tal
• Identifiering av behov
• Kulturell kompetens och kultursensitivitet
• Jämlikhet och diskriminering

Om livet som flykting och psykisk hälsa

• Flyktingskap och psykisk hälsa
• Barn med flyktingbakgrund och minderåriga som kommit utan vårdnadshavare

Om psykiskt stöd i olika tjänster

• Psykiskt stöd i olika tjänster
• Skolhälsovård (Barn, unga och familjer webbplats)
• Mentalvårdstjänster (Psykisk hälsa webbplats)

Källor

Kieseppä, Valentina (2022) Mental health service use among immigrants living in Finland. Doctoral Dissertation. Faculty of Medicine, University of Helsinki.

Kuusio, Hannamaria ym. (2020) Ulkomaalaistaustaisten terveys ja hyvinvointi Suomessa : FinMonik-tutkimus 2018-2019. Raportti 1/2020. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.

Skogberg, Natalia ym. (2021) Impact of Covid-19 on the health and wellbeing of persons who migrated to Finland: The MigCOVID Survey 2020–2021. Raportti 8/2021. Helsinki: Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. 

Enkäten Hälsa i skolan. (THL:s användargränssnitt för sammanfattningar och kuber)