Lagstiftning och människorättskonventioner

Det är en världsomfattande uppfattning att könsstympning av flickor och kvinnor är en tradition som kränker de mänskliga rättigheterna. Den bryter mot flera internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna, såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (1948), FN:s konvention om avskaffande av diskriminering av kvinnor (1979) och FN:s konvention om barnets rättigheter (1989).

Finland har genom internationella konventioner förbundit sig till att främja kvinnors och barns mänskliga rättigheter samt att förhindra våld som riktas mot kvinnor. 

Anmälningsskyldighet till polisen

Könsstympning av flickor uppfyller i praktiken alltid kriterierna för misshandel, och därav är könsstympning ett brott som ska straffas i enlighet med strafflagen. Utöver gärningsmannen har även övriga medverkande i brottet, såsom anstiftaren till brottet eller dennes medhjälpare, straffrättsligt ansvar. Om en finländsk medborgare eller en med denne jämförbar person, såsom en utländsk person som bor permanent i Finland gör sig skyldig till stympning av kvinnans könsorgan, är handlingen ett straffbart brott, trots att den inte skulle vara det enligt det ifrågavarande landets lagstiftning. I Finland finns det inte någon särskild lag som förbjuder könsstympning.

Om man misstänker att en flicka har könsstympats i Finland eller att en könsstympning av henne planeras ska man göra en anmälan till polisen. Om det är tydligt att könstympningen har utförts redan innan ankomsten till Finland i situationer där en utländsk medborgare är skyldig till misshandel av en annan utländsk medborgare utomlands, har den finländska polisen inte befogenheter att undersöka ärendet och därför är det inte nödvändigt att göra en anmälan till polisen. I oklara situationer konsulteras polisen för att ta reda på om anmälningsskyldigheten gäller.

Barnskyddsanmälan

Enligt barnskyddslagen är personer som arbetar bland barn, såsom anställda inom social- och hälsovården, barndagvården, undervisningsväsendet samt mottagningscentraler och flyktingslussar eller personer med förtroendeuppdrag och personer som arbetar med motsvarande uppgifter, skyldiga att göra en barnskyddsanmälan till socialmyndigheten om de misstänker att en flicka har könstympats i Finland eller att könsstympning planeras.

I allmänhet rekommenderas det att personer som arbetar i ovan nämnda uppgifter först kontaktar barnet eller barnets föräldrar eller vårdnadshavare, diskuterar frågan med dem och, om barnet eller barnets föräldrar eller vårdnadshavare ger sitt samtycke kontaktar socialvården för bedömning av stödbehovet hos barnet och/eller barnets familj. Om man bedömer att kontakt med föräldrarna äventyrar barnets säkerhet, senarelägger man diskussionen med föräldrarna och sörjer först för barnets säkerhet i samarbete med barnskyddet. Barnskyddet kan begära handräckning av polisen till exempel för att förhindra utresa ur landet om någon har för avsikt att föra ut ett flickebarn ur landet för könsstympning.

I oklara situationer, såsom när könstympningen sannolikt har utförts utomlands redan innan ankomsten till Finland eller när det i familjen redan finns en yngre syster än den flicka/de flickor som har könsstympats, är det motiverat att kontakta barnskyddet. Var och en har rätt att kontakta socialvården när man oroar sig över barnets situation för bedömning av barnets stödbehov. Kontakter gällande bedömning av stödbehov görs vanligen i form av servicehandledning i samarbete med klienten. Om man kontaktar socialvården tillsammans med klienten behöver man inte göra en separat barnskyddsanmälan.