Behovsbaserad finansiering av välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster

Av välfärdsområdenas finansiering av social- och hälsovården med allmän täckning grundar sig största delen, cirka 80 procent, på befolkningens behov av tjänster. 

Det finns stora skillnader mellan regionerna till exempel i befolkningens sjuklighet, och dessa skillnader återspeglas i sin tur i stora skillnader i servicebehovet. 

Med hjälp av behovsbaserad finansiering strävar man efter att trygga jämlika tjänster för medborgarna på olika håll i landet. Behovskriterierna bakom beräkningen grundar sig även internationellt sett på högklassigt material och forskningsarbete. 

Finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna kommer från flera olika källor. Tidigare grundade sig en betydande del av finansieringen av de tjänster som kommunerna ordnade på de statsandelar som staten delade ut till kommunerna. 

År 2023 överfördes ansvaret för att ordna tjänsterna till de självstyrande välfärdsområdena. Samtidigt förnyades finansieringssystemet för social- och hälsovårdstjänster så att det i huvudsak grundar sig på statlig finansiering och behovsstandardiserade kriterier. Välfärdsområdena har inte beskattningsrätt, men de kan ta ut klient- och bruksavgifter.

THL undersöker och utvecklar ersättningsmodellen

THL har undersökt vilka faktorer som borde beaktas i de behovsbaserade ersättningsmodellerna och fastställandet av statsandelarna. Det finns sammanlagt tre finansieringsmodeller: hälso- och sjukvård, äldreomsorg och socialvård. I dem har man utöver sjukligheten även beaktat demografiska och socioekonomiska faktorer hos befolkningen, vilka har ett samband med användningen av tjänsterna.

THL:s forskningsarbete grundar sig på befintliga register, såsom THL:s vårdanmälningsregister samt uppgifter som samlas in av FPA, Pensionsskyddscentralen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Befolkningen anvisas till områdena enligt uppgiften om hemkommun. Enskilda personer kan inte identifieras i forskningsmaterialet.

Servicesystemet och vårdpraxisen förändras ständigt och även registeruppgifternas innehåll och täckning förbättras. Framtidens social- och hälsovårdssystem behöver kontinuerligt utvecklings- och forskningsarbete som stöd för ordnandet av finansieringen. THL fortsätter med forskningen för att utveckla en så rättvis finansieringsmodell som möjligt. De modeller för behovsstandardisering som ligger till grund för fördelningen av finansieringen ska enligt lagen ses över minst vart fjärde år.

Beräkning av behovskoefficienter

De relativa behovskoefficienterna för social- och hälsovårdstjänsterna per välfärdsområde beskriver invånarnas servicebehov i förhållande till den genomsnittliga nivån i landet. Det finns betydande skillnader mellan områdena till exempel i fråga om sjukfrekvensen, vilket i sin tur återspeglas i stora skillnader i det regionala servicebehovet. 

Behovskoefficienterna används för att beräkna välfärdsområdenas behovsbaserade finansiering, som används för att försöka trygga medborgarnas lika möjligheter till tjänster på olika håll i landet. Behovskoefficienterna kan också beräknas för andra delgrupper av befolkningen, till exempel per postnummerområde. Detta gör det möjligt att utnyttja resultaten också i den interna resursfördelningen inom regionerna. 

Beräkningstabellen nedan innehåller de behovskoefficienter som används i finansieringen och deras beräkningsuppgifter inklusive formler.
Beräkningstabell för behovskoefficienter (Excel, 1812 kb)

Sjuklighet en viktig förklaring till behovsskillnaderna

Människor har olika servicebehov. En del behöver inga social- och hälsovårdstjänster alls under ett år, medan andra använder många olika tjänster. 

Sjukligheten är den viktigaste faktorn som förklarar det framtida servicebehovet. THL har utvecklat den klassificering av sjukdomar som ingår i behovsstandardiseringsmodellen i samarbete med sjukvårdsdistrikten och kommunerna. Klassificeringen som skapats utifrån kliniska experters synpunkter och statistiska granskningar innehåller för närvarande cirka 120 kategorier. I klassificeringen av sjukdomar har man strävat efter att inkludera sjukdomar från Sjukdomsklassifikationen som upptäcks i registermaterialet och förutspår användningen av tjänster, och att göra det på ett så tillförlitligt och riksomfattande sätt som möjligt.

Sjuklighetsdata hämtas i stor utsträckning från registerkällor på individnivå.

Informationskällor och förklaringar till informationskällan (register eller del av register därifrån uppgifterna tagits):

  • TL1a
    THL: Vårdanmälningsregistret för hälso- och sjukvården, slutenvårdsperioder
  • TL1b
    THL: Vårdanmälningsregistret för socialvården
  • TL2
    FPA och PSC: Perioder med handikappbidrag och rehabilitering samt invalidpensioner
  • TL3
    THL: Vårdanmälningsregistret för hälso- och sjukvården, öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården
  • TL4
    THL: Vårdanmälningsregistret för primärvården, besök på läkarmottagning
  • TL5
    FPA: Sjukdagpenningsperioder
  • TL6
    FPA: Rätt till ersättning för läkemedel
  • TL7
    THL: Cancerregistret
  • TL8
    THL: Födelseregistret
  • TL9
    THL: Synskaderegistret
  • TL11
    FPA: Ersatta läkemedelsköp

Källa: Holster T., Haula T., Korajoki M. 2022. Sote-rahoituksen tarvevakiointi, Päivitys 2022. THL Arbetsdokument 26/2022, tabellbilaga 4 (på finska).

Framtida finansieringsbehov bedöms med hjälp av SOME-modellen

Den årliga ökningen av finansieringsbehovet för social- och hälsovårdstjänster beaktas i enlighet med prognosen för ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna enligt den analysmodell för socialutgifter (SOME) som THL har utvecklat och upprätthåller. 

SOME-modellen utvecklades ursprungligen för att beräkna hållbarhetsunderskott och prognostisera kostnaderna för åldrandet på riksnivå. THL har utvecklat modellen på regional nivå och i utvärderingen inkluderat centrala serviceformer inom primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens slutenvård och öppenvård på välfärdsområdes- och sjukvårdsdistriktsnivå. 

Med den kompletterade SOME-modellen kan kostnaderna bedömas med metoder som länge har använts i enlighet med EU:s metodologi för fiskal hållbarhet för att bedöma hur utgiftstrycket på dessa tjänster utvecklas. Metodologin omfattar i detalj strukturen för socialservice, hälso- och sjukvård och inkomstöverföringar. SOME-modellen uppdateras regelbundet.

På riksnivå används samma aggregerade material av landskapens och sjukvårdsdistriktens uppgifter, vilket gör uppgifterna om fördelningen för utgångsåret överensstämmande. 

Mer information

Mikko Peltola
forskningschef
tfn 029 524 7458
[email protected]

Tuukka Holster
specialforskare
tfn 029 524 7937
[email protected]

Juha Honkatukia (SOME-modellen)
ledande forskare
tfn 029 524 6011
[email protected]

Matti Pihlava (SOME-modellen)
forskare
tfn 029 524 7840
[email protected]