Aktuellt
-
Cirka hälften av högskolestuderandena använder i huvudsak Studenternas hälsovårdsstiftelsens (SHVS) hälsotjänster. I yrkeshögskolorna nästan fördubblades andelen som använder SHVS tjänster, från 24 procent till 43 procent mellan åren 2021 och 2024. Resultaten framkommer i hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT) som genomfördes senaste vår.
-
I välfärdsområdena känner man ganska väl till FINGER-verksamhetsmodellen som förebygger minnessjukdomar, men endast drygt hälften av områdena utnyttjar modellen. Situationen varierar från kommun till kommun och modellen tillämpas på olika sätt i områdena. Ett effektivare utnyttjande av modellen skulle bidra till att dämpa ökningen av antalet minnessjukdomar.
-
Välfärdsområdena har under det gångna året i huvudsak lyckats trygga de lagstadgade tjänster som motsvarar invånarnas behov trots pågående förändringsprogram som balanserar verksamheten och ekonomin, berättar Institutet för hälsa och välfärds (THL) bedömningar av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.
-
År 2023 var nettodriftskostnaderna* för social- och hälsovården 23,9 miljarder euro. Per invånare uppgick kostnaderna till 4 294 euro.
-
THL har publicerat en allmän guide om utveckling av digitala social- och hälsovårdstjänster. Den allmänna guiden innehåller information om den övergripande planeringen av digitala social- och hälsovårdstjänster, centrala krav, utveckling och ibruktagande samt ledning av tjänster. I guiden beskrivs också den lagstiftning och centrala begrepp som styr den digitala ärendehanteringen.
-
I slutet av augusti 2024 väntade över 166 000 patienter på icke-brådskande specialiserad sjukvård i välfärdsområdena. Antalet personer som väntar på icke-brådskande specialiserad sjukvård är fortfarande stort och har inte minskat sedan våren 2024.
-
Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes förra våren.
-
Äldre personer är mycket nöjda med den äldreomsorg de får och många enheter inom äldreomsorgen får bra betyg av klienterna. Under de senaste två åren har dock en del av bedömningarna förändrats i en negativ riktning inom hemvården. Dessa resultat framkommer i den uppföljning av klientnöjdheten inom äldreomsorgen som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort.
-
Närståendevårdarna i olika områden är i olika ställning eftersom välfärdsområdena beviljar stöd för närståendevård på olika grunder. Enligt en utredning från Institutet för hälsa och välfärd (THL) ligger beviljandet av närståendevård ganska nära de nationella grunderna för beviljande av stöd för närståendevård (s.k. Omakari-kriterierna) som THL rekommenderade 2022 i mindre än en tredjedel av regionerna.
-
Kommunernas och välfärdsområdenas samarbetsprocesser och -strukturer som främjar äldre personers hälsa och välfärd behöver förbättras eller saknas helt. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkät som kartlade metoder som främjar äldre personers välfärd, hälsa och funktionsförmåga samt branschens utvecklingsbehov.
-
Det nya verktyget för bedömning av välfärdsområdets servicebehov ger välfärdsområdena bättre möjligheter att förutse förändringar i servicebehovet och de kostnader som följer av det. Verktyget ger också information om bakgrundsfaktorerna.
-
Inom många socialvårdstjänster är det också nödvändigt att utföra arbetsuppgifter i anslutning till patientens vård. THL har publicerat en anvisning för tjänstetillhandahållare inom social- och hälsovården, med precisering av i vilka situationer patientuppgifter uppkommer i organisationer som tillhandahåller socialvårdstjänster.
-
Institutet för hälsa och välfärd (THL) utreder på hösten hur vuxna som bor i Finland mår och deras erfarenheter av social- och hälsovårdstjänsterna.
-
De som arbetar inom elevhälsotjänsterna i skolor och läroanstalter ägnar en betydande del av sin arbetstid åt psykiska problem hos elever och studerande.
-
Upphandlingarna av systemen inom socialvården i välfärdsområdena är på slutrakan. Införandet av Kanta-tjänsterna fördröjs dock av de förändrade övergångsperioderna som kan påverka utvecklingsarbetet med systemen.
-
Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerar fredagen den 28 juni 2024, på adressen thl.fi/jst, Ledningens strategiska lägesbild av situationen i välfärdsområdena.
-
Alkoholkonsumtionen fortsatte minska i fjol. Enligt färsk statistik från THL var den totala konsumtionen av alkoholdrycker i Finland 8,7 liter hundraprocentig alkohol per invånare som fyllt 15 år. Det är 2,4 procent mindre än 2022.
-
Inom socialvården lönar det sig att främja införandet av Kanta-tjänsterna så snabbt som möjligt för att tilläggstiden verkligen ska vara till nytta. Man måste reservera tillräckligt med tid för att lära sig de nya verksamhetsmodellerna och för att stödja tjänsteproducenterna.
-
I slutet av april 2024 väntade över 162 000 patienter på icke-brådskande specialiserad sjukvård i välfärdsområdena. Antalet personer som väntade på vård var cirka 10 000 färre än i december 2023.
-
Ordnandet av det lagstadgade barnskyddet lyckas endast i Södra Karelen och Helsingfors, visar färsk statistik från THL. Personaldimensioneringen inom barnskyddet skärptes vid ingången av 2024 så att en socialarbetare kan ha högst 30 barn som klienter. Tidigare var antalet 35.
Visar 1 - 20 / 42