Aktuellt
-
Hösten 2024 fick man tillgång till läkarvård lite snabbare än under våren samma år. I oktober 2024 fick man icke-brådskande läkarvård inom den öppna sjukvården inom två veckor från att man tagit kontakt och en bedömning av vårdbehovet utfördes av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården vid 73 procent av besöken. I mars genomfördes 71 procent av besöken inom två veckor.
-
Genom mångsidig livsstilshandledning för äldre kan man minska behovet av sjukhusvårddagar och jourbesök, visar de nya resultaten från den omfattande finländska interventionsstudien FINGER.
-
Tanderosion är mycket vanligt hos vuxna. Erosion undersöktes för första gången i stor utsträckning i Finland i befolkningsundersökningen Hälsosamma Finland.
-
Många gravida som använder rusmedel och deras familjer får inte övergripande hjälp i rätt tid, vilket kan öka riskerna för både familjen och det ofödda barnet. THL publicerade en verktygslåda bestående av rekommendationer och praktiker för att förbättra servicen för gravida som använder rusmedel och deras familjer.
-
I hela landet slutfördes 80 procent av bedömningarna av servicebehovet på mindre än tre månader. Andelen har försämrats i tre år. Tecken på bättre personaldimensionering inom många områden.
-
Rehabiliterande dagverksamhet för äldre ordnades våren 2024 i alla välfärdsområden med undantag av ett. Nästan alla ordnar rehabiliterande dagverksamhet inom ramen för den egna tjänsteproduktionen.
-
THL strävar efter att förbättra förutsägbarheten i välfärdsområdenas finansiering och på så sätt underlätta områdenas ekonomiska planering. Från och med nästa år publicerar THL de slutliga finansieringskalkylerna för områdena i huvudsak redan på våren. Kalkylerna görs färdigt i mars för befolkningens sjuklighetsuppgifter och på hösten uppdateras de endast med uppgifter om befolkningens inkomster.
-
Det sektorsövergripande elevhälsoarbetet inom läroanstalterna har varit fortsatt intensivt även efter att ansvaret för att ordna elevhälsotjänster överfördes till välfärdsområdena 2023. Däremot samarbetar elevhälsotjänsterna till och med mer sällan än tidigare med mentalvårdstjänsterna på bas- och specialnivå för barn och unga. Uppgifterna framgår av de nyligen publicerade resultaten av datainsamlingen OPA 2024.
-
Enligt Institutet för hälsa och välfärds statistikrapport förekommer det stora regionala variationer i äldre servicemottagares funktionsförmåga, hjälpbehov samt förekomsten av jourbesök och ensamhet inom såväl hemvården, gemenskapsboende som dygnetruntvården.
-
Cirka hälften av högskolestuderandena använder i huvudsak Studenternas hälsovårdsstiftelsens (SHVS) hälsotjänster. I yrkeshögskolorna nästan fördubblades andelen som använder SHVS tjänster, från 24 procent till 43 procent mellan åren 2021 och 2024. Resultaten framkommer i hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT) som genomfördes senaste vår.
-
I välfärdsområdena känner man ganska väl till FINGER-verksamhetsmodellen som förebygger minnessjukdomar, men endast drygt hälften av områdena utnyttjar modellen. Situationen varierar från kommun till kommun och modellen tillämpas på olika sätt i områdena. Ett effektivare utnyttjande av modellen skulle bidra till att dämpa ökningen av antalet minnessjukdomar.
-
Välfärdsområdena har under det gångna året i huvudsak lyckats trygga de lagstadgade tjänster som motsvarar invånarnas behov trots pågående förändringsprogram som balanserar verksamheten och ekonomin, berättar Institutet för hälsa och välfärds (THL) bedömningar av ordnandet av social- och hälsovårdstjänster.
-
År 2023 var nettodriftskostnaderna* för social- och hälsovården 23,9 miljarder euro. Per invånare uppgick kostnaderna till 4 294 euro.
-
THL har publicerat en allmän guide om utveckling av digitala social- och hälsovårdstjänster. Den allmänna guiden innehåller information om den övergripande planeringen av digitala social- och hälsovårdstjänster, centrala krav, utveckling och ibruktagande samt ledning av tjänster. I guiden beskrivs också den lagstiftning och centrala begrepp som styr den digitala ärendehanteringen.
-
I slutet av augusti 2024 väntade över 166 000 patienter på icke-brådskande specialiserad sjukvård i välfärdsområdena. Antalet personer som väntar på icke-brådskande specialiserad sjukvård är fortfarande stort och har inte minskat sedan våren 2024.
-
Den psykiska belastningen bland högskolestuderande har minskat under de senaste tre åren, särskilt bland kvinnor. Resultaten framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), som genomfördes förra våren.
-
Äldre personer är mycket nöjda med den äldreomsorg de får och många enheter inom äldreomsorgen får bra betyg av klienterna. Under de senaste två åren har dock en del av bedömningarna förändrats i en negativ riktning inom hemvården. Dessa resultat framkommer i den uppföljning av klientnöjdheten inom äldreomsorgen som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjort.
-
Närståendevårdarna i olika områden är i olika ställning eftersom välfärdsområdena beviljar stöd för närståendevård på olika grunder. Enligt en utredning från Institutet för hälsa och välfärd (THL) ligger beviljandet av närståendevård ganska nära de nationella grunderna för beviljande av stöd för närståendevård (s.k. Omakari-kriterierna) som THL rekommenderade 2022 i mindre än en tredjedel av regionerna.
-
Kommunernas och välfärdsområdenas samarbetsprocesser och -strukturer som främjar äldre personers hälsa och välfärd behöver förbättras eller saknas helt. Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkät som kartlade metoder som främjar äldre personers välfärd, hälsa och funktionsförmåga samt branschens utvecklingsbehov.
-
Det nya verktyget för bedömning av välfärdsområdets servicebehov ger välfärdsområdena bättre möjligheter att förutse förändringar i servicebehovet och de kostnader som följer av det. Verktyget ger också information om bakgrundsfaktorerna.
Visar 1 - 20 / 51