Servicesystemet utvecklas

Servicesystemet inom social- och hälsovården förnyades i början av 2023. Ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet övergick från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena. I stället för över 300 anordnare ordnas social- och hälsovårdstjänster nu av 21 välfärdsområden, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen.  

Sidans innehåll

Styrning av servicesystemet 

Målet med det förnyade social- och hälsovårdssystemet är att främja och upprätthålla befolkningens välfärd och hälsa samt säkerställa jämlika, kompatibla och kostnadseffektiva social- och hälsovårdstjänster i hela landet. 

Lagen om ordnande av social- och hälsovård utgör grunden för ordnandet av tjänster. De riksomfattande målen för social- och hälsovården är också en central del av styrningen av servicesystemet. I dem fastställs till exempel mål för ökad produktivitet och kostnadseffektivitet, samarbete mellan välfärdsområdena, utveckling av informationshanteringen inom social- och hälsovården samt genomförande av regional och nationell beredskap. 

Ordnande och produktion av social- och hälsovårdstjänster 

Välfärdsområdena ansvarar i egenskap av anordnare av tjänster för genomförandet av social- och hälsovårdstjänsterna inom sitt område. De ansvarar för att ordna tjänster inom primärvården, socialvården och den specialiserade sjukvården.  

Välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster ska motsvara invånarnas servicebehov. Tjänsterna ska tillhandahållas jämlikt, i form av samordnade tjänstehelheter och nära kunderna med beaktande av befolkningens behov i välfärdsområdet.  

Välfärdsområdet måste ha tillräcklig kompetens, personal och resurser för att ordna servicen. 

Välfärdsområdena ska följa upp befolkningens hälsa och välfärd samt tillgängligheten, kvaliteten, effektiviteten och jämlikheten inom social- och hälsovården, samordningen av kundernas service samt social- och hälsovårdens kostnader och produktivitet.  

Det är också välfärdsområdets uppgift att främja hälsa och välfärd. Välfärdsområdet har en viktig roll när det gäller att samordna främjandet av hälsa och välfärd i sitt område. Främjandet av hälsa och välfärd ska ske i samarbete med kommunerna.  

Välfärdsområdena fungerar också som huvudsaklig producent av social- och hälsovård. Privata aktörer samt organisationer och föreningar kompletterar de offentliga social- och hälsovårdstjänsterna.  

Finansiering av servicesystemet

De huvudsakliga finansieringsformerna för social- och hälsovårdssystemet är beskattning, offentlig sjukförsäkring, privat sjukförsäkring och kundavgifter. 

Välfärdsområdenas finansiering består av statlig finansiering samt kund- och användaravgifter. Största delen av finansieringen utgörs av den kalkylerade statliga finansieringen med allmän täckningDe huvudsakliga finansieringsformerna för social- och hälsovårdssystemet är beskattning, offentlig sjukförsäkring, privat sjukförsäkring och kundavgifter. 

Välfärdsområdenas finansiering består av statlig finansiering samt kund- och användaravgifter. Största delen av finansieringen utgörs av den kalkylerade statliga finansieringen med allmän täckning. Storleken på den finansiering som behövs påverkas av många faktorer, i synnerhet förändringar i befolkningens åldersstruktur och sjuklighet. Finansieringen bestäms delvis utifrån kriteriet för främjande av hälsa och välfärd. . Storleken på den finansiering som behövs påverkas av många faktorer, i synnerhet förändringar i befolkningens åldersstruktur och sjuklighet. Finansieringen bestäms delvis utifrån kriteriet för främjande av hälsa och välfärd. 
Finansiering och kostnader 

Målet är kompatibla tjänster 

Samordning av tjänster, det vill säga serviceintegration, innebär att den som ordnar eller producerar social- och hälsovårdstjänster utformar en helhet av de tjänster som kunder behöver. Samordningen av tjänsterna gynnar i synnerhet kunder som använder mycket service eller sektorsövergripande tjänster.  

Förutsättningarna för en lyckad serviceintegration är på många nivåer allt från organisationsstrukturer till växelverkan och samarbete mellan yrkesutbildade personer. Riktningen på samarbetet bestäms av kundens vardag och tjänster som motsvarar kundens behov. 

Tillgången till tjänster bör förbättras 

Tillgången till tjänster är en av smärtpunkterna i social- och hälsovårdssystemet. De regionala skillnaderna är stora när det kommer till kundernas tillgång till social- och hälsovårdstjänster. Serviceanordnarens uppgift är att säkerställa att tjänsterna tillhandahålls på ett jämlikt sätt och att de är tillräckliga.  

Kan digitalisering bidra till bättre tjänster? 

Digitala tjänster och informationssystem erbjuder möjligheter till hållbar förnyelse av social- och hälsovården. Med hjälp av digitala tjänster kan man stödja, komplettera eller till och med helt ersätta traditionella tjänster och verksamhetssätt och skapa helt nya sätt att tillhandahålla tjänster. 

Nu är det aktuellt med informationshantering inom social- och hälsovården och utveckling av digitala lösningar. THL utvecklar digitala tjänster, deltar i styrningen av informationshanteringen inom social- och hälsovården och ger expertstöd för att genomföra politik, verksamhetssätt och praxis som främjar välfärd och hälsa.  
Digitala tjänster

Uppdaterad: