Träning i rörlighet
Sidans innehåll
Handledning i hur allmänna trafikmedel används
En person med funktionsnedsättning kan få handledning i hur allmänna trafikmedel används och handledd träning i form av service som stöder rörligheten i enlighet med socialvårdslagen.
Servicen kan ordnas för personer som inte klarar av att självständigt använda allmänna trafikmedel, men som kan lära sig att använda dem med stöd av en annan person. Orsaken kan vara sjukdom, skada eller någon annan liknande orsak som ger nedsatt funktionsförmåga.
En förutsättning för servicen är att personen med funktionsnedsättning behöver service för att kunna uträtta ärenden eller på grund av något annat behov som hör till det dagliga livet.
Socialvårdslagen 23 § (Finlex)
Träning i rörlighet kan beviljas som anpassningsträning i enlighet med handikappservicelagen eller som annan service som är nödvändig för att fullgöra syftet med lagen. Så går man tillväga om stödet för rörlighet enligt socialvårdslagen inte är lämplig och tillräcklig service.
Handikappservicelagen 8 §, 1 mom. (Finlex)
En person med intellektuell funktionsnedsättning kan få träning i rörlighet som specialomsorg med stöd av specialomsorgslagen. Den kan inkludera träning i hur man använder kollektivtrafik, hur man tolkar olika typer av rutter och hur man går tillväga på besvärliga platser och i svåra situationer, till exempel i korsningar med livlig trafik. Så går man tillväga om träningen i rörlighet i enlighet med socialvårdslagen eller handikappservicelagen inte är lämplig och tillräcklig service.
Specialomsorgslagen 2 §, 3 mom. (Finlex)
Handledning i rörlighet för synskadade
- Vem ansvarar för att ordna handledning i rörlighet?
- Handledaren i rörlighet gör en individuell bedömning
- Hur får man tag på en handledare i rörlighet?
Syftet med handledning i rörlighet är att synskadade ska lära sig att röra sig tryggt och smidigt på egen hand i miljöer som är viktiga för dem. Målet med handledningen är att de synskadade ska lära sig att behärska tekniker eller sätt att röra sig och tillägna sig de färdigheter som behövs för att följa rutter.
Rörlighet och färdtjänst bildar en helhet som gör det möjligt för synskadade att röra sig på egen hand enligt sina individuella behov. Det innebär inte att färdtjänster är överflödiga för dem som får handledning i rörlighet.
Vem ansvarar för att ordna handledning i rörlighet?
Ansvaret delas främst mellan den offentliga hälso- och sjukvårdens, dvs. centralsjukhusens, enheter för synrehabilitering och välfärdsområdets socialväsende.
Centralsjukhusen ansvarar för handledningen i rörlighet och de nödvändiga rutterna i närområdet. Klienten ska kontakta centralsjukhusets rehabiliteringshandledare för synskadade.
Välfärdsområdets socialväsende kan bevilja en betalningsförbindelse till handledning i rörlighet som anpassningsträning enligt handikappservicelagen. Handledningen kan till exempel ha anknytning till
- behärskandet av servicen och rutterna i närområdet
- byte av bostadsort eller arbetsplats
- utvidgning av området där han eller hon rör sig
- deltagande i grundläggande utbildning och yrkesutbildning
- förändrad syn (eller byte av hjälpmedel för rörlighet).
Synskadade i alla åldrar behöver handledning i rörlighet utifrån sin livssituation och sina behov av att röra sig.
Det är möjligt att få grundläggande handledning i rörlighet inom den individuella rehabilitering som bekostas av FPA.
Handledaren i rörlighet gör en individuell bedömning
Målen med handledning i rörlighet sätts upp individuellt. Handledaren i rörlighet gör en behovsbedömning och utifrån den upprättar handledaren tillsammans med klienten en skriftlig plan över behoven av handledning i rörlighet, målen med handledningen och hur den ska genomföras.
I planen beaktas klientens
- syn
- ålder
- psykiska och fysiska kondition
- eventuella ytterligare funktionsnedsättningar
- ålder då han eller hon blev synskadad
- livs- och arbetsmiljö
- hjälpmedel som ska användas
- egna behov.
Handledning i rörlighet som bekostas av funktionshinderservicen består i regel av ruttguidning, men kan utifrån det individuella behovet inkludera
- behovskartläggning
- träning i grundläggande rörlighetsfärdigheter (bl.a. att gå efter en vägbeskrivning, skyddspositioner, kroppskontroll och grundläggande färdigheter i att röra sig inom- och utomhus, till exempel att tolka ett rum och en rutt samt att korsa gator)
- handledning i att använda den vita käppen och andra nödvändiga rörelsehjälpmedel
- träning i att klara av olika trafiksituationer
- träning i att utnyttja information via andra sinnen när man rör sig och tolkar omgivningen.
Ruttundervisningen sker i regel i klientens hemmiljö eller någon annan viktig miljö där klienten rör sig. Klienten tränar på rutterna under handledning så pass mycket att han eller hon klarar av att självständigt och säkert ta sig till platser som är centrala i hans eller hennes liv, till exempel service, fritidsaktiviteter och arbetsplatsen. I samband med handledning i rörlighet tränar klienten också på att uträtta ärenden om det behövs.
Hur får man tag på en handledare i rörlighet?
Handledare i rörlighet finns runtom i landet och vissa rehabiliteringshandledare för synskadade som arbetar på centralsjukhusen har behörighet för handledning i rörlighet. I en del områden har handledning i rörlighet inte varit tillgängligt på grund av brist på handledare.
Information om handledarna i rörlighet i ditt område lämnas av centralsjukhusens syncenter och föreningen Instruktörer i förflyttningsteknik och synträning för synskadade rf.
Instruktörer i förflyttningsteknik och synträning för synskadade rf (på finska, Asiakastieto)
Källor
Socialvårdslagen 1301/2014 (Finlex)
Lag om service och stöd på grund av handikapp 1987/380 (Handikappservicelagen) (Finlex)
Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda 519/1977 (Specialomsorgslagen) (Finlex)