Jämställdhetspolitik

I Finland samordnas jämställdhetspolitiken av social- och hälsovårdsministeriet som styr främjandet av jämställdheten med hjälp av jämställdhetsprogram som årligen sammanställs. De prioriterade områdena i jämställdhetspolitiken grundar sig på jämställdhetslagen, regeringsprogrammen samt internationella konventioner och lagstiftningar samt EU-avtal och -lagstiftning.

Jämställdhetsprogram

Regeringens jämställdhetsprogram 2020–2023 sattes konkreta mål för att främja jämställdheten och eliminera könsdiskriminering samt koms överens om åtgärder som gäller alla förvaltningsområden för en jämställdhetsintegrering. 

Programmet fokuserade på följande teman: 

  • arbetsliv och beslutsfattande i ekonomin och näringslivet
  • balans mellan arbetet och familjelivet samt mer jämlik vård
  • småbarnspedagogik och utbildning
  • våld mot kvinnor och våld i närrelationen
  • likabehandling av könsminoriteter
  • integrering av könsperspektiv.

Enligt slutrapporten som publicerades i februari 2023, över hälften av programmets åtgärder genomfördes, bland annat totalreformen av lagstiftningen om sexualbrott, utvidgningen av skyldigheten att utarbeta jämställdhetsplaner till att gälla även småbarnspedagogiken samt lagen om könsfastställelse. Ungefär hälften av åtgärderna pågår fortfarande eller har genomförts på annat sätt än planerat. Fem åtgärder genomfördes inte. De gäller bland annat främjande av lönetransparensen, förebyggande av diskriminering på grund av graviditet och familjeledigheter genom lagstiftning samt möjliggörande av två likvärdiga adresser för barn som bor växelvis hos vardera föräldern.

Likalönsprogrammet sammanställde åtgärder som regeringen och arbetsmarknadscentralerna kommit överens om för att främja lika lön.
Likalönsprogrammet 2020–2023: Regeringens och arbetsmarknadens centralorganisationers programenliga åtgärder (Publikationsarkivet Valto)

Integreringen av könsperspektivet

Integreringen av könsperspektivet har främjats i ministeriernas nyckelprocesser och verksamhetens strukturer. Ministerierna har årligen genomfört en könskonsekvensbedömning i något mer än var tionde lagproposition. Dessutom har man i nästan alla ministeriers budgetförslag antecknat en sammanfattande granskning av verksamhet som anknyter till budgeten och som är betydande i fråga om könseffekterna.

Man har försökt integrera könsperspektivet även i genomförandet av olika projekt, personalutbildningen, statistikföringen samt styrningen av förvaltningsområdena. Vid alla ministerier har man bildat en operativ jämställdhetsarbetsgrupp samt utnämnt en person som svarar för samordningen av denna.

Redogörelse om jämställdheten

Statsrådets andra redogörelse om jämställdhetspolitiken godkändes i juni 2022. I redogörelsen fastställs riktlinjerna för Finlands jämställdhetspolitiken till 2020-talets slut. 

Rapporten presenterar sju strategiska mål:

  1. Finland är jämställt och fritt från könsdiskriminering på samhällslivets alla områden
  2. I Finland kan alla leva utan könsrelaterat våld eller hot om våld och utan att rätten till frihet och integritet kränks
  3. I Finland har alla oavsett kön lika möjligheter att delta och makt att påverka sitt eget liv och samhället
  4. Ekonomisk jämställdhet förverkligas i Finland och på den diskrimineringsfria arbetsmarknaden betalas samma lön för likvärdigt arbete
  5. Alla i Finland har möjlighet till välbefinnande, hälsa och säkerhet oavsett kön
  6. I Finland fördelar sig omsorgsansvaret, utbildningen och arbetsmarknaden jämt mellan könen
  7. Finland främjar systematiskt jämställdhet och mänskliga rättigheter internationellt

Statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken (Publikationsarkivet Valto)

Statsrådets första redogörelse omfattade åren 2010–2020.
Statsrådets redogörelse om jämställdheten mellan kvinnor och män (Publikationsarkivet Valto)

Jämställdhet och mänskliga rättigheter

Könens lika rättigheter och möjligheter är också grundläggande mänskliga rättigheter. Mål och åtgärder som gäller könens jämställdhet finns med i det godkända nationella handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2020–2023, i statsrådets redogörelse för de mänskliga rättigheterna och i Kvinnor, fred och säkerhet handligsplanen.

Uppdaterad: