Milstolpar för jämställdheten
1800-talet
1860 – Aga av maken mot makan inte längre godkänt i rättspraxisen
1864 – Ogifta 25-åriga kvinnor blev myndiga
1878 – Lika arvsrätt för kvinnor och män
1883 – Den första finländska samskolan grundas
1884 – Finsk kvinnoförening som krävde rösträtt för kvinnorna grundades
1886 – Den första finskspråkiga samskolan grundas
1892 – Kvinnosaksförbundet Unionen grundas (tidigare Unionen – Kvinnosaksförbundet i Finland)
1897 – Kvinnorna blir myndiga i samma ålder, dvs. 21 år, som männen
1900-talet
1900 – Finlands arbetarkvinnoförbund grundas
1901 – Kvinnorna får samma rätt som männen att studera vid universitet
1906 – Kvinnorna får som första i Europa rösträtt i statliga val och valbarhet som första i världen
1907 – Finlands Borgerliga Kvinnoförbund grundas
1907 – De första 19 kvinnliga riksdagsledamöterna, många av dem aktiva i kvinnoorganisationer
1910-talet
1911 – Naisjärjestöjen Keskusliitto - Kvinnoorganisationernas Centralförbund (tidigare Finlands Kvinnors Nationalförbund) grundas
1917 – Allmän rösträtt för kvinnor och män i kommunalval
1919 – Gifta kvinnor får rätt att förvärvsarbeta utan makens samtycke
1920-talet
1926 – Den första kvinnliga ministern: Miina Sillanpää, biträdande socialminister
1926 – Lagen om behörighet för kvinnor i statliga tjänster
1927 – Alma Söderhjelm väljs till första kvinnliga professor (Åbo Akademi)
1930-talet
1930 – Den nya äktenskapslagen träder i kraft: makan frigörs från makens förmyndarskap
1937 – Lagen om moderskapsunderstöd
1940-talet
1943 – Lagstadgade skolmåltider
1944 – Lagen om moderskaps- och barnrådgivning
1950-talet
1950 – Aborter tillåts på medicinska grunder
1960-talet
1961 – P-pillret godkänns
1962 – Finland ratificerade ILO:s konvention om lika löner: lika lön för likvärdigt arbete
1965 – Kvinnornas och männens gemensamma organisation Förening 9 grundas
1967 – En kommitté som gör en undersökning om kvinnornas ställning inleder sitt arbete (1967–1970)
1970-talet
1970 – Slutrapport om kommitténs undersökning om kvinnornas ställning
1970 – För första gången är kvinnornas andel av dem som blir invalda till riksdagen högre än 20 procent
1970 – Abortlagen: abort tillåts även av sociala skäl
1970 – Arbetsavtalslagen förbjuder diskriminering
1971 – Dekriminalisering av homosexuella gärningar
1972 – Preventionstjänster tryggas genom en lag
1972 – Delegationen för jämställdhetsärenden (TANE) grundas
1973 – Lagen om dagvård träder i kraft
1973 – De första feministiska kvinnogrupperna: Marxist-Feministerna och Rödkärringar
1974 – Seta rf grundas
1975 – FN:s internationella kvinnoår
1975 – Faderskapslagen och lagen om underhåll för barn: barn som fötts i och utanför äktenskap får samma ställning
1978 – Föräldrar får rätt att sinsemellan dela föräldraledigheten
1980-talet
1980 – Finlands regerings första jämställdhetsprogram
1982 – Den första kvinnliga kandidaten i presidentvalet: Liberala folkpartiets Helvi Sipilä
1983 – Gemensam vårdnad möjliggörs
1983 – För första gången är kvinnornas andel av dem som blir invalda till riksdagen högre än 30 procent
1985 – Lagen om hemvårdsstöd, benämningarna moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet bekräftas
1986 – Namnlagen enligt vilken en kvinna som ska gifta sig får behålla sitt eget efternamn och ett barn kan få vilket som helst av föräldrarnas efternamn
1986 – Finland ratificerar FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW)
1986 – Kvinnorna får rätt att bli präster (de första kvinnorna prästvigs 1988)
1987 – Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (jämställdhetslagen)
1987 – Lagen om jämställdhetsombudsmannen och -nämnden
1988 – Naisjärjestöt Yhteistyössä – Kvinnoorganisationer i Samarbete – NYTKIS grundas
1990-talet
1990 – Barn under tre år får subjektiv rätt till kommunal dagvård
1990 – En kvinna blir försvarsminister (Elisabeth Rehn)
1991 – Papporna får en särskild faderskapsledighet (6 dagar) som inte förkortar perioden med föräldrapenning
1992 – En kvinna blir direktör för Finlands Bank (Sirkka Hämäläinen)
1992 – En kvinna blir universitetsrektor (Aino Sallinen, Jyväskylä universitet)
1994 – Våldtäkt som sker inom ett äktenskap kriminaliseras
1994 – En kvinna blir riksdagens talman (Riitta Uosukainen)
1995 – En kvotbestämmelse och integreringsprincip införs i den reviderade jämställdhetslagen
1995 – Frivillig värnplikt möjliggörs för kvinnor
1995 – Könsdiskriminering förbjuds i den reviderade grundlagen
1995 – En kvinna blir utrikesminister (Tarja Halonen)
1995 – Miessakit grundas
1996 – Barn under skolåldern får subjektiv rätt till kommunal dagvård
1999 – Lagen om besöksförbud
1999 – Bestämmelserna om sexuell självbestämmanderätt i strafflagen revideras
1999 – Bestämmelserna om sedlighetsbrott upphävs (bland annat förbud mot homosexuella gärningar och äktenskapsbrott)
2000-talet
2000 – En kvinna blir president (Tarja Halonen)
2000 – Allmänt förbud mot diskriminering i den reviderade grundlagen
2001 – Lagen om registrerat partnerskap
2003 – Pappamånad
2003 – En kvinna blir kapten i Försvarsmakten (Mervi Pehkonen, Gränsbevakningsväsendet)
2003 – En kvinna blir statsminister (Anneli Jäätteenmäki)
2004 – Misshandel på en privat plats ställs under offentlig åtal (lindrig misshandel kvarstår som målsägandebrott)
2005 – Total revidering av jämställdhetslagen
2006 – En kvinna blir president för Högsta domstolen (Pauliine Koskelo)
2007 – Kvinnornas andel av riksdagsledamöterna för första gången högre än 40 procent och kvinnomajoritet i landets regering (60 procent av ministrarna)
2010-talet
2010 – En kvinna blir biskop för den evangelisk-lutherska kyrkan (Irja Askola, Helsingfors stift)
2010 – Mansorganisationernas centralförbund rf grundas
2011 – Transvestism stryks från sjukdomsklassificeringen
2011 – Även lindrig misshandel som riktas mot en närstående person underställs officiellt åtal
2011 – Samlag med en försvarslös person definieras som våldtäkt
2011 – En kvinna blir finansminister (Jutta Urpilainen)
2015 – Skydd mot diskriminering av könsminoriteter förs in i jämställdhetslagen
2015 – Ikraftträdande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer (Istanbul-konventionen)
2017 – Lagen om jämlikt äktenskap
2019 – Moderskapslagen
2019 – Förbud mot barnäktenskap
2019 – Växelvis boende införs i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt
2019 – Majoriteten (54 %) av de valda i EU-valet är kvinnor
2019 – En kvinna blir EU-kommissionär (Jutta Urpilainen)
2020-talet
2021 – För första gången är kvinnornas andel av invalda ledamöter i kommunalvalet högre än 40 procent
2022 – Diskrimeringsombudsmannen utsågs till nationell rapportör för våld mot kvinnor
2022 – 53 procent av de valda i det första välfärdsområdesvalet är kvinnor
2022 – Reformen av familjeledigheterna: i en familj med två föräldrar båda föräldrar får 160 föräldrapenningsdagar
2023 – Reformen av lagstiftningen om sexualbrott
2023 – Translagstiftningen revideras: fastställandet av det juridiska könet åtskiljs från medicinska diagnoser och behandlingar
2023 – Skyldigheten att upprätta en jämställdhetsplan utvidgas till småbarnspedagogiken
2023 – Reformen av abortlagen
