Ekonomiplanering av mathjälpsverksamhet
Statsunderstödet för mathjälpen kan användas för nödvändiga kostnader och anskaffningar som verksamheten orsakar.
Vilka kostnader kan godkännas?
Godtagbara kostnader som berättigar till statsunderstöd är kostnader som är nödvändiga för att ordna mathjälp:
- sådana hyror och el- och bränslekostnader som hänför sig till transport, lagring och distribution
- kostnader för tillredning av mat
- direkta anskaffningskostnader för material, förnödenheter och andra motsvarande produkter
- leasing- och driftskostnader för kyltransportmöbler samt distributionsbilar
- driftskostnader för regionala logistikcentraler
- andra kostnader som är nödvändiga för att uppnå det fastställda målet än de som avses i punkterna 1–5.
Upphandlingar
Den understödda verksamheten kan också omfatta upphandlingar.
Små eller mindre upphandlingar i anslutning till den understödda verksamheten inom mathjälpen kan vara till exempel kylskåp, frysar och kylvitriner. I specialsituationer är dock även större upphandlingar möjliga genom statsbidragsmyndighetens beslut, när de bedöms vara andra nödvändiga kostnader enligt punkt 6. Större upphandlingar förutsätter att statsbidragsmyndigheten har godkänt upphandlingens ändamålsenlighet innan upphandlingen genomförs.
Övriga nödvändiga kostnader
I motiveringarna kan också personalkostnader som hänför sig till det praktiska genomförandet av mathjälpen, såsom små lönekostnader för personer som deltar i utdelningen av mat eller för förare av kyltransportbil, vara nödvändiga andra kostnader.
Dessutom är leasing, dvs. långvarig uthyrning av upphandlingstillgångar, möjlig inom ramen för den understödda verksamheten.
Vilka kostnader godkänns inte?
Understödet får inte användas
- för att köpa mat
- religiös eller politisk verksamhet
- utbildnings- eller utvecklingsverksamhet.
Bokföring
Statsunderstödstagaren skall ordna sin bokföring så att användningen av understödet kan följas på ett tillförlitligt sätt.
Bokföringens konton och exportförklaringarna till verifikaten ska namnges omsorgsfullt så att de är tillräckligt informativa för att ge riktiga och tillräckliga uppgifter om användningen av understödet.
Bokföringen ska ordnas så att sambandet mellan affärshändelser, verifikat och noteringar utan svårighet kan verifieras via delbokföringarna i huvudbokföringen, bokslutet och anmälningar till myndigheterna.
Understödets belopp
Det kalkylerade maximibeloppet av understöd som kan sökas inom området är baserad på områdets invånarantal. Tabellen nedan definierar de högsta belopp som kan sökas för det tvååriga projektet per välfärdsområde.
| Välfärdsområdena | Folkmängd | Understödets belopp |
|---|---|---|
| Östra-Nyland välfärdsområde | 98 987 | 103 013 |
| Mellersta-Nyland välfärdsområde |
205 444 | 231 800 |
| Västra-Nyland välfärdsområde | 494 952 | 515 084 |
| Vanda och Kervo välfärdsområde | 285 654 | 297 273 |
| Egentliga Finlands välfärdsområde | 490 786 | 510 748 |
| Satakunta välfärdsområde | 211 740 | 220 352 |
| Egentliga Tavastlands välfärdsområde | 169 547 | 176 443 |
| Birkalands välfärdsområde | 539 309 | 561 245 |
| Päijänne-Tavastlands välfärdsområde | 204 479 | 212 796 |
| Kymmenedalens välfärdsområde | 158 658 | 165 111 |
| Södra Karelens välfärdsområde | 125 162 | 130 253 |
| Södra Savolax välfärdsområde | 129 914 | 135 198 |
| Norra Savolax välfärdsområde | 248 190 | 258 285 |
| Norra Karelens välfärdsområde | 162 321 | 168 923 |
| Mellersta Finlands välfärdsområde | 273 271 | 284 386 |
| Södra Österbottens välfärdsområde | 190 539 | 198 289 |
| Österbottens välfärdsområde | 177 602 | 184 826 |
| Mellersta Österbottens välfärdsområde | 67 736 | 70 491 |
| Norra Österbottens välfärdsområde | 418 205 | 435 215 |
| Kajanalands välfärdsområde | 70 164 | 73 018 |
| Lapplands välfärdsområde | 176 150 | 183 315 |
| Helsingfors stad | 674 500 | 701 935 |
Källa: Statistikcentralen, 12/2023 befolkningsstruktur
