Främjande av säkerhet

Främjande av säkerhet innebär på denna webbplats de åtgärder som syftar till att i regionerna och kommunerna samordna säkerhetsarbetet och särskilt förebygga olycksfall och våld i hemmen och på fritiden.

Webbplatsen behandlar främjande av säkerheten ur två synvinklar: förebyggande av olycksfall och olyckor i olika åldersgrupper samt förebyggande av våld i nära relationer och våld mot barn.

Läs mer om

Att främja säkerhet är en del av främjandet av hälsa och välfärd  

Främjandet av säkerheten är ett omfattande, mångfacetterat och sektorsövergripande tvärsektoriellt arbete. Det är en del av främjandet av hälsa och välfärd både lokalt och regionalt. 

Förebyggande av olycksfall och våld samt främjande av säkerhet i vidare bemärkelse är alla aktörers och förvaltningsområdens gemensamma angelägenhet inom kommunen och välfärdsområdena. Aktörerna i ett välfärdsområde bör främja säkerheten tillsammans med kommunerna och andra aktörer i landskapet. 

Säkerhetsarbetet utförs i praktiken av ett stort antal expert- och myndighetsinstanser, såsom statliga och kommunala myndigheter, yrkespersoner inom olika branscher samt organisationer.

Säkerheten kan främjas till exempel genom

  • att förebygga utslagning, rusmedelsskador och brottslighet
  • socialpolitik som främjar jämställdhet och förebygger fattigdom 
  • sysselsättningsåtgärder
  • en trygg boende- och livsmiljö.

I det sektorsövergripande arbetet bör man säkerställa att säkerheten kan uppnås jämlikt oberoende av medborgarnas socioekonomiska bakgrund.

När säkerheten förbättras stärks människors fysiska, psykiska och sociala hälsa, välfärd och livskvalitet.

Nationella mål

Flera aktörer främjar säkerheten på nationell nivå. 

Statsrådet har gett en grund för arbetet genom strategin för den inre säkerheten (2017) och principbeslutet om välfärd, hälsa och säkerhet som publicerades sommaren 2020. Programmet Säkerhet från barndom till ålderdom 2021-2030 och åtgärdsplanen för En barndom utan våld 2020–2025 stöder å sin sida förebyggandet av olycksfall och våld. 

Strategi för den inre säkerheten 

Statsrådets strategi för den inre säkerheten ger riktlinjer för hur Finland i enlighet med visionen i regeringsprogrammet ska bli världens tryggaste land. 

Skapandet och upprätthållandet av säkerheten kräver ett sektorsövergripande samarbete i förtroendesamhället, där även kommunerna är delaktiga. Samhällspolitiskt beslutsfattande inkluderar säkerhet.

Ett bra liv – en trygg vardag Statsrådets principbeslut om strategin för den inre säkerheten (IM 2017)

Främjande av välfärd, hälsa och säkerhet 2030 – statsrådets principbeslut 

Alla förvaltningsområden måste agera för att målen i principbeslutet ska uppnås. Tack vare åtgärderna minskar till exempel ojämlikheten inom välfärd och hälsa. Verksamhetens tyngdpunkt flyttas också till att 

  • främja välfärd, hälsa och säkerhet
  • stöda arbets-, studie- och funktionsförmågan
  • förebygga problem. 

Folkhälsodelegationen ansvarar för att principbeslutet verkställs.

Främjande av välfärd, hälsa och säkerhet 2030 – Statsrådets principbeslut (pdf 1,6 Mb)

Målprogram för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden 

Säkerhet från barndom till ålderdom - Enligt visionen i målprogrammet för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden 2021-2030 behöver ingen dö eller skadas till följd av ett olycksfall.

Programmet innehåller 89 nationella åtgärder som genomförs i sektorsövergripande samarbete och som förebygger olycksfall och olyckor. 

Målprogrammet främjar det allmänna målet om att Finland ska vara världens säkraste land, där 

  • människor upplever samhället som tryggt, jämlikt och rättvist 
  • individernas kompetens och kristålighet kan utvecklas i samarbete
  • man kan förebygga den otrygghet som orsakas av mångformig utslagning.

Säkerhet från barndom till ålderdom : Program för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden 2021–2030. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:18 (Inledning, vision och åtgärder)
Turvallisesti kaiken ikää : Koti- ja vapaa-ajan tapaturmien ehkäisyn ohjelma 2021–2030 sekä selvitys kustannuksista. Sosiaali- ja terveysministeriön julkaisuja 2020:33

Åtgärdsplanen för En barndom utan våld 2020–2025 

Våld orsakar individer och samhället hälsomässiga och sociala olägenheter samt ekonomiska kostnader. Våld orsakar direkta kostnader i form av både produktionsförluster och vård av de skador och olägenheter som offret upplever. Kommunerna ska betala en stor del av kostnaderna. 

Åtgärdsplanen för En barndom utan våld för åren 2020−2025 ger metoder för att förebygga våld och hjälpa offren. Den tväradministrativa planen innehåller nationella mål och 93 forskningsbaserade åtgärder för att förebygga våld mot 0−17-åringar.

Åtgärdsplanen för En barndom utan våld 2020–2025 (SHM 2019) (på finska) 

Kommunen främjar säkerhet 

Kommunerna har en central roll i främjandet av säkerheten, eftersom de har ansvar för att främja kommuninvånarnas välfärd, hälsa och säkerhet.

Välfärd, hälsa och säkerhet hör ihop med många av de uppgifter som kommunerna sköter, till exempel när det gäller

  • utbildning
  • motions-, mat- och kulturtjänster
  • planläggning
  • trafikarrangemang. 

Främjandet av säkerheten ska ingå i kommunernas välfärdsstrategier, säkerhetsplaner och välfärdsberättelser som utvärderar effekterna av de uppställda målen och åtgärderna. De måste innehålla säkerhetsledning och förebyggande av olycksfall och våld.

Förebyggande säkerhetsverksamhet, såsom förhandsbedömning av konsekvenser och riskbedömning, sparar mycket ekonomiska resurser inom kommunen. Det lönar sig för kommunen att ta i bruk en forskningsbaserad och verkningsfull praxis som främjar säkerheten och förebygger olycksfall och våld. Kommunen bör dessutom integrera välfärdsberättelserna och säkerhetsplanerna med varandra.

Förebyggande av olycksfall och våld är allas angelägenhet 

I det övergripande främjandet av säkerheten utvidgas säkerhetskulturen till kommuninvånarnas alla tillväxt- och verksamhetsmiljöer, även i hemmen och på fritiden. 

Förebyggande av olycksfall och våld är allas angelägenhet och gäller såväl enskilda medborgare som yrkespersoner inom olika branscher och beslutsfattare.