Serviceplanering för och med familjen

Sidans innehåll

När man planerar tjänster och stöd för ett barn med funktionsnedsättning och för barnets familj är det viktigt att utgå från barnets och familjens behov. Detta förutsätter en bra kommunikation med familjen och ett tätt samarbete med många sektorer. Målet med planen ska alltid vara ett gott liv för familjen, som familjen själv har definierat. 

En serviceplan underlättar ordnandet av service

Om tjänster och stöd planeras väl, kan familjen fokusera på att leva ett gott liv på sina egna villkor. En serviceplan underlättar också arbetet för de servicehandledare och socialarbetare som deltar i planeringsarbetet och likaså själva ordnandet av servicen. Det blir även lättare att uppdatera och se över planen i fortsättningen.

Slutligen är det viktigt att familjen får information om och möjlighet att förbereda sig för serviceplanering. Familjen är de bästa experterna på sitt eget liv och familjens angelägenheter. 

Att planera och ordna tjänster och stödinsatser

Tjänster och stöd är viktiga för att få en fungerande vardag för ett barn med funktionsnedsättning och för barnets familj.

Målet med stödinsatserna och tjänsterna ska vara att stödja barnets och familjens välmående och ett gott liv, som familjen själv har definierat. Detta goda liv utgör målet med serviceplaneringen.

Utgångspunkten för serviceplaneringen är barnets och familjens syn på det egna livet och hurdant ett gott liv är just för dem. Familjemedlemmarna bedömer själva hurdan hjälp och hurdant stöd de upplever att de behöver och till vad denna hjälp och detta stöd behövs.

Utgående från familjens egen syn börjar man tillsammans med servicehandledaren eller socialarbetaren fundera på hurdana tjänster och stödinsatser bäst svarar på familjens hjälpbehov.

Nödvändiga tjänster och stödinsatser antecknas i serviceplanen, som blir en plan med en ansvarsfördelning.

Vad är en serviceplan?

En serviceplan är ett lagstadgat dokument.

I serviceplanen samlas information om barnets och familjens tjänster och stödinsatser.

Målet är att samla information om tjänsterna och stödinsatserna i samma serviceplan, att skapa klarhet i familjens helhetssituation och att hänvisa barnet och familjen till service som är lämplig och ändamålsenlig för dem.

Serviceplanen är inget beslut om de tjänster och stödinsatser som finns antecknade i den. Familjen ansöker om dessa separat. Då serviceplanen görs upp har familjen rätt att få information om hur man ansöker om tjänster och stödinsatser.

Serviceplanen är bindande för välfärdsområdet, trots att serviceplanen inte är ett beslut om de tjänster och stödinsatser som antecknats i den. Välfärdsområdets socialtjänst ska bevilja de tjänster och stödinsatser som antecknats i serviceplanen om det inte finns någon grundad anledning att göra på något annat sätt.

I serviceplanen kan också antecknas sådana behov som man av en eller annan orsak inte kan svara på just i det ögonblicket. Genom att anteckna behoven i serviceplanen får välfärdsområdet information om vad som är viktigt att finna lösningar på i framtiden. 

Serviceplanen ska ses över regelbundet och alltid om det finns behov till det. Behoven av en granskning av serviceplanen är individuella.

Vad antecknas i en serviceplan?

  • Alla service- och stödformer som svarar på barnets och familjens behov av stöd
  • Barnets och familjens egen syn på behovet av service och stöd, även i sådana fall man inte kan svara på behoven just i det ögonblicket 
  • Bakgrundsfakta om barnets och familjens individuella situation till den del den inverkar på servicens innehåll, genomförandemetod och omfattning 
  • Åtgärder som vidtas
  • Kontaktpersoner och ansvarssektorer som sköter uppgifterna
  • Uppföljning av hur tjänsterna och stödinsatserna fungerar och tidpunkt då serviceplanen ska ses över
  • Personer till vilka serviceplanen sänds för kännedom
  • Underskrifter

Vad är nyttan med en serviceplan?

Barnet med funktionsnedsättning och barnets familj får de tjänster och stödinsatser de är i behov av och som svarar på deras behov. Då nödvändiga tjänster och stödinsatser har planerats och ordnats på ett lyckat sätt, kan barnet och familjen koncentrera sig på att leva ett gott liv på sina egna villkor.

Att utarbeta en serviceplan är också en fördel för välfärdsområdet som ansvarar för servicen. Serviceplanen underlättar servicehandledarnas och socialarbetarnas arbete och möjliggör ett klientcentrerat arbete.

Då stödinsatserna och tjänsterna svarar på barnets och familjens individuella behov, anvisas resurserna på ett rätt sätt och används inte för sådana tjänster som inte motsvarar behoven.

Serviceplanerna hjälper även välfärdsområdet att göra upp budget och att utveckla servicen.

Utarbetning av en serviceplan

Serviceplanen utarbetas i samarbete med barnet, familjen och servicehandledare eller socialarbetare i välfärdsområdet. Det  välfärdsområde där en person med funktionsnedsättning har sin hemkommun ansvarar enligt lag för att en serviceplan görs upp. I allmänhet är det välfärdsområdet som verkar som sammankallande till att göra upp en serviceplan.

Ett gott och fungerande samarbete spelar en nyckelroll oberoende av vem som deltar i planeringsarbetet. Barnet och dess familj lyfter fram sina egna erfarenheter och sakkunskapen om sitt eget liv. Servicehandledaren eller socialarbetaren ger sitt eget kunnande om serviceplanering och sin kännedom om olika alternativ av tjänster och stödinsatser.

Även andra personer som är viktiga med tanke på servicen kan delta i serviceplaneringen vid behov. Familjen har rätt att fatta beslut om vem den vill ha med och fundera på familjens situation och nödvändiga tjänster och stödinsatser.

Om situationen kräver används tolkning eller olika slag av alternativa kommunikationsmetoder.

Familjen har också rätt att motsätta sig att en serviceplan görs upp.

I serviceplanen antecknas hur ofta planen ses över och vilka förändringar i familjens omständigheter som kräver att serviceplanen ska ses över.

Serviceplanen granskas regelbundet och alltid om det finns behov till det. Serviceplanen ska ses över om barnets eller dess familjs behov av hjälp och stöd och omständigheter i vardagen förändras. Familj har rätt att anhålla om att serviceplanen ses över.

Arbetsboken Pussel för ett gott liv kan hjälpa familjen att sammanfatta sin egen syn på sin livssituation, på det goda liv familjen strävar efter och på behov av hjälp och stöd som familjen upplever sig ha.

Skribent:

Rahka Laura, FDUV.
Texten har omarbetats utifrån materialet "Pussel för ett gott liv" (pdf 4,2 Mb, FDUV) En arbetsbok som stöder familjens serviceplanering. 

Källor

Ahola, T. & Furman, B. (2010). Onnistuminen on joukkuelaji: Reteaming valmentajan käsikirja. Helsinki: Lyhytterapiainstituutti.
Ahola, T. & Furman, B. (2010). Reteaming työkirja. Helsinki: Lyhytterapiainstituutti.
De Jong, P. & Berg, K. I. (2012). Ratkaisukeskeisen terapian oppikirja. Helsinki: Lyhytterapiainstituutti.
Katajainen, A., Lipponen, K. & Litovaara, A. (2003). Voimavarat käyttöön. Helsinki: Duodecim.
Mattila, A. S. & Aarninsalo, P. (2009). Onnen taidot. Helsinki: Duodecim.
Räty, T. (2010). Vammaispalvelut: Vammaispalvelujen soveltamiskäytäntö. Helsinki: Kynnys ry.
Seligman, M. E. P. (2002). Authentic happiness. London: Nicholas Brealey.

Uppdaterad: