Klientplan och serviceplan

Sidans innehåll

Planen utgår från klientens behov
Klientplanens och serviceplanens uppläggning
Klientplanens och serviceplanens innehåll
Klientplanens och serviceplanens betydelse och bindande karaktär
Översyn av klientplanen och serviceplanen
Specialomsorgsprogrammets samband med klient- och serviceplanen

När socialvård ordnas skall det enligt Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården utarbetas en service-, vård-, rehabiliterings- eller någon annan motsvarande plan, om det inte är fråga om tillfällig rådgivning och handledning, eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Planen skall utarbetas tillsammans med klienten om det inte finns något uppenbart hinder för det.

Socialvårdslagen är en allmän lag inom socialvården. Enligt den bör man vid bedömningen av servicebehovet utarbeta en klientplan. I stället för klientplanen kan man också beroende på situationen utarbeta en annan motsvarande plan, som t.ex. en serviceplan enligt handikappservicelagen. De allmänna regler för uppgörandet av en klientplan enligt Socialvårdslagen bör tillämpas även då man uppgör serviceplanen.

Enligt Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda skall man göra upp ett specialomsorgs-program, för var och en som är i behov av specialomsorg.

Planen utgår från klientens behov

När en serviceplan görs upp bör målet vara att välfärdsområdets tjänsteinnehavare och klienten ska ha en så lika uppfattning som möjligt om klientens funktionsförmåga och om de tjänster som behövs. I praktiken är det ändå inte alltid lätt att nå samförstånd. Man kan till exempel ha olika uppfattning om vilken serviceform som är lämpligast eller i vilken omfattning klienten är i behov av personlig assistans.

I planen ska antecknas uppfattning, önskemål och åsikter om servicen och stödinsatserna. Om meningsskiljaktigheter förekommer om servicen eller om hur servicen ordnas antecknas både klientens och personalens uppfattningar i serviceplanen. På begäran ska klientens skriftliga utredning fogas till serviceplanen.

Om en klient på grund av sjukdom, nedsatt psykisk funktionsförmåga eller annan motsvarande orsak inte kan delta i och påverka planeringen av de tjänster som erbjuds honom eller henne eller om klienten inte förstår olika alternativ till lösningar och deras verkningar, ska klientens vilja utredas tillsammans med hans eller hennes lagliga företrädare (exempelvis en utsedd intressebevakare eller ett barns vårdnadshavare), en anhörig (föräldrar, sambo, en person som lever i ett registrerat parförhållande) eller hans eller hennes närstående (make eller maka).

Då omständigheter som hör ihop med servicebehovet utreds är det fråga om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter. Om klienten inte ger sitt samtycke till att uppgifter får lämnas ut, lämnas uppgifterna ut på de premisser som stadgas i Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.

Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 17 § (Finlex)

Klientplanens och serviceplanens uppläggning

De bestämmelser i Socialvårdslagen som gäller klientplanering och dess process, kompletteras av de bestämmelser som finns i Lagen om service och stöd på grund av handikapp (Handikappservicelagen).

Vid uppgörandet av en serviceplan bör man dessutom ta i beaktande följande omständigheter i Socialvårdslagen gällande innehållet i serviceplanen.

När man gör upp planen är det bra att också ta i beaktande klientens övriga planer så som vård- och serviceplaner som hör till stöd för närståendevård. Med klientens samtycke kan man även upprätta en gemensam plan för socialvården och för andra tjänster och stödinsatser som en person med funktionsnedsättning är i behov av för att klara av det dagliga livet.

Det är välfärdsområdet där klienten har sin hemkommun som ansvarar för uppgörandet av planen. Enligt Socialvårdslagen 39 § skall bedömningen av servicebehovet kompletteras med en klientplan som utarbetas för klienten, eller genom en annan motsvarande plan, om det inte är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. Enligt Handikappservicelagen 3 a § (Finlex) skall man för att utreda behovet av service och stöd för en person med funktionsnedsättning, utan obefogat dröjsmål, göra upp en serviceplan enligt vad som bestäms i 7 § i Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (Finlex).

En plan görs upp för alla klienter inom handikappservicen, om det inte enbart är fråga om en tillfällig rådgivning och handledning eller om det inte i övrigt är uppenbart onödigt att utarbeta en plan.

Syftet med en serviceplan eller klientplan för en person med funktionsnedsättning är att:

Hjälpa personen med funktionsnedsättning att få lämplig och ändamålsenlig service.
Kontrollera att de nuvarande service- och stödformerna motsvarar klientens resurser och behov.

Den individuella serviceplanen utarbetas tillsammans med personen med funktionsnedsättning och vid behov med hans eller hennes familj eller med närstående som känner klienten väl. Samarbete kan bedrivas också med olika aktörer. Med klientens eller hans eller hennes familjs samtycke kan till planeringsmötet bjudas in familjemedlemmar, vänner, terapeuter, representanter för dagvård, skola och FPA eller andra personer som kan bidra till klientens sak.

Om man i samma sammanhang gör upp ett specialomsorgsprogram i enlighet med Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (Specialomsorgslagen) ska enligt lagen också medicinsk, pedagogisk och socialpolitisk expertis anlitas.

En klient har rätt att motsätta sig att en serviceplan görs upp för honom eller henne. Innan myndigheterna frångår åtgärder, ska klienten ändå få en tillräcklig utredning om sina rättigheter och skyldigheter och om de olika alternativ och deras verkningar som är av betydelse för klienten. I klientens klientuppgifter är det skäl att anteckna orsaken till att klienten saknar serviceplan. Om en klient en gång har motsatt sig att en serviceplan görs upp för honom eller henne, är det inte någonsin något hinder till att han eller hon kan ansöka om service och beviljas service.

Klientplanens och serviceplanens innehåll

I Socialvårdslagen finns bestämmelser om innehållet i klientplanen. I processen för service inom funktionshinderområdet tillämpas även Socialvårdslagen om inte annat sägs i Handikappservicelagen.

Enligt Handikappservicelagen är serviceplanen en plan över den service och de stödinsatser som en person med funktionsnedsättning är i behov av för att klara av det dagliga livet. Avsikten är att de omständigheter som hänför sig till klientens individuella funktionsförmåga, livssituation och servicebehov och som är relevanta när beslut om servicens innehåll, genomförandemetod och omfattning fattas ska framgå tillräckligt detaljerat av serviceplanen.

I den omfattning som klientens servicebehov förutsätter ska klientplanen enligt Socialvårdslagen innehålla följande. Dessa aspekter bör även tas i beaktande när man gör upp en serviceplan enligt Handikappservicelagen.

klientens bedömning och en yrkesmässig bedömning av stödbehovet,
klientens bedömning och en yrkesmässig bedömning av den service och de åtgärder som behövs,
en bedömning som görs av den egna kontaktpersonen eller av en annan arbetstagare som ansvarar för klientens service av den socialservice som är nödvändig med hänsyn till klientens hälsa eller utveckling och av när servicen ska börja och dess varaktighet,
information om hur ofta klienten och den egna kontaktpersonen eller en annan arbetstagare som ansvarar för klientens service ska träffas,
klientens och arbetstagarens bedömning av klientens styrkor och resurser,
de mål som ställs upp av klienten och arbetstagaren tillsammans och som socialvården siktar på att uppnå,
en bedömning av klientrelationens varaktighet,
information om samarbetspartner som deltar i att möta klientens behov och ansvarsfördelningen mellan samarbetspartnerna,
information om uppföljning av planen, uppnående av målen och omprövning av behov.

Socialvårdslagen 39 § (Finlex)

Av klient- och serviceplanen ska tillräckligt detaljerat framgå klientens individuella situation till den del som den är relevant när beslut om servicens innehåll, genomförandemetod och omfattning fattas. I tillägg till omständigheter som hänför sig till klientens funktionsnedsättning och sjukdom, förutsätter utredningen av klientens individuella situation också att man fäster avseende vid klientens sociala ställning (bl.a. förvärvsarbete, studier, bostadsform, familjerelationer).

Serviceplanen skall vid behov innehålla även andra service- och stödåtgärder än vad som nämns i handikappservicelagen.

Åtgärder som främjar självbestämmanderätten i service- och vårdplanen

Klientens självbestämmanderätt och förmåga att klara sig på egen hand ska stödas.
När klienten beviljas service enligt specialomsorgslagen ska åtgärder som främjar klientens självbestämmanderätt antecknas i hans eller hennes service- och vårdplan.

Välfärdsområdet ansvarar alltid för att utarbeta en service- och vårdplan enligt specialomsorgslagen. En service- och vårdplan enligt specialomsorgslagen kan vara en del en serviceplan enligt handikappservicelagen eller en klientplan enligt socialvårdslagen. Detta beskrivs närmare i handboken på sidan Stöd till självbestämmanderätten.

Stöd till självbestämmanderätten

Klientplanens och serviceplanens betydelse och bindande karaktär

Klient- eller serviceplanen är en verksamhetsplan mellan klienten och den som ordnar socialvård. Serviceplanen är alltså inte ett förvaltningsbeslut av myndigheterna, och inte ens då planen är undertecknad är den juridiskt bindande. På basis av serviceplanen har klienten ingen direkt rätt att kräva att få tjänster och stödinsatser som ingår i planen.

Ansökan om tjänster och stödinsatser görs oftast i en en särskild ansökan, eller så kan ansökan inledas t.ex. genom ett telefonsamtal. Klient- och serviceplanen fungerar som grund och motivering till service som beviljas. I brådskande fall kan det finnas behov av att bevilja någon tjänst innan service- eller klientplanen är uppgjord.

De tjänster och stödinsatser som är antecknade i planen ska ändå beviljas klienten om det inte är motiverat att handla på annat sätt. Enligt Förvaltningslagens princip om skydd för berättigade förväntningar binder serviceplanen välfärdsområdet, och ett myndighetsbeslut som avviker från planen kräver särskild motivering. En motiverad orsak kan vara exempelvis att klientens servicebehov har ändrats efter det serviceplanen har gjorts upp.

På samma sätt måste en klient som ansöker om sådana tjänster och stödinsatser som avviker från det som antecknats i serviceplanen ha en välgrundad motivering för sin ansökan. Förändrade omständigheter (exempelvis försämrad funktionsförmåga) är i allmänhet en motivering som förklarar varför man avviker från serviceplanen. Servicebehov som man på förhand kan förutse ska vid behov antecknas i planen.

Serviceplanerna vägleder myndigheterna i beslutsfattandet och informerar om behovet av tjänster i välfärdsområdet och underlättar således också planeringen av och kommande års budgetering av tjänster. Detta har betydelse i fråga om anslagsbundna tjänster och stödinsatser.

En serviceplan är även viktig i situationer då man inte når samförstånd och då man eventuellt söker om ändring. Meningsskiljaktigheten kan exempelvis gälla hur servicen ska ordnas eller genomföras eller i vilken omfattning servicen ska ordnas. I synnerhet i situationer där välfärdsområdet inte i tillräckligt hög grad eller inte alls har reserverat anslag som motsvarar behovet, har en person med funktionsnedsättning möjlighet att i sitt överklagande hänvisa till sitt individuella servicebehov och till service och stödinsatser som har antecknats i den individuellt uppgjorda serviceplanen.

Serviceplanens betydelse har särskilt betonats i fråga om personlig assistans. Enligt Handikappservicelagen 8 d § (Finlex) ska välfärdsområdet beakta personens med svår funktionsnedsättning egna åsikter och önskemål samt det i serviceplanen definierade individuella hjälpbehovet och personens med funktionsnedsättning livssituation i sin helhet när det bestäms på vilket sätt personlig assistans ska ordnas och när själva assistansen ordnas.

Översyn av klientplanen och serviceplanen

Planen ska ses över om personens med funktionsnedsättning servicebehov eller omständigheter förändras samt även annars vid behov. I serviceplanen ska nämnas hur ofta planen ska ses över och vilka omständigheter som ger anledning till att planen ska ses över. Serviceplanen granskas på nytt om det i personens liv eller i servicebehovet sker sådana förändringar som kräver en ny bedömning av hur servicen och stödinsatserna ska ordnas.

Den individuella livssituationen för personen med funktionsnedsättning påverkar tidsintervallet för översynen. Det är ändå motiverat att med minst 2–3 års mellanrum bedöma och se över planen med klienten. Personen med funktionsnedsättning har alltid rätt att anhålla om att serviceplanen ses över. När det gäller åtgärder som främjar självbestämmanderätten enligt specialomsorgslagen bör planen trots allt justeras med 6 månaders mellanrum.

Specialomsorgsprogrammets samband med klient- och serviceplanen

Enligt Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (Specialomsorgslagen) skall man göra upp ett individuellt specialomsorgsprogram för var och en som är i behov av specialomsorg. I ett specialomsorgsprogram antecknas den service som behövs för genomförandet av specialomsorg och som ordnas för en person med stöd av Specialomsorgslagen oberoende av när, var och vem som i verkligheten ordnar servicen.

Det är möjligt att överklaga beslut på specialomsorgsprogrammet. Förutom specialomsorgsprogrammet behövs det ofta även uppgöras en service- eller klientplan för klienten i fråga.

Läs mer om specialomsorg i kap. Specialomsorgsprogram och serviceplan.
Specialomsorgsprogram och serviceplan