Vad tobaksberoende?
Tobaksberoendet är ett mångfasetterat beroendesyndrom som består av
Beroendets styrka kan bedömas t.ex. enligt hur mycket en person röker varje dag eller enligt personens rökvanor.
Bedöm ditt eget tobaksberoende med hjälp av beroendetestet
Besvara frågorna i Fagerströms test1 för nikotinberoende:
1. Hur lång tid efter uppvaknandet röker du dagens första cigarett?
a) Mindre än 6 minuter (3 poäng)
b) 6–30 minuter (2 poäng)
c) 31–60 minuter (1 poäng)
d) Mer än 60 minuter (0 poäng)
2. Hur många cigaretter röker du per dag?
a) Mindre än 10 cigaretter (0 poäng)
b) 11–20 cigaretter (1 poäng)
c) 21–30 cigaretter (2 poäng)
d) Mer än 30 cigaretter (3 poäng)
Poängen räknas ihop. Bedömning:
- 0–1 = lågt beroende
- 2 = moderat beroende
- 3 = högt beroende
- 4–6 = mycket högt beroende.
Fysiskt nikotinberoende
En människa som röker dagligen röker i medeltal med en till två timmars mellanrum. Vanligen röker man oftare på förmiddagen för att hålla nikotinhalten på rätt nivå. Nikotin är ett klart, smaklöst och alkaliskt ämne vars uppsugning i kroppen beror på surhetsgraden i röken.
Då du röker:
- Nikotinet destilleras till tjärpartiklarna som transporteras till lungorna.
- Från lungorna upptas nikotinet snabbt till blodomloppet och de första nikotinmolekylerna når hjärnan redan efter några sekunder.
- Inom några minuter finns det lika mycket nikotin i din kropp som i tobaksröken som du andades in.
- Nikotinhalten sjunker rätt snabbt, på ungefär en och en halv time, och då behöver du en ny nikotindos.
Nikotinets verkan i hjärnan
Nikotin påverkar hela hjärnan och speciellt nikotinreceptorerna. Små doser nikotin stimulerar receptorerna. På vissa områden i hjärnan frigörs signalämnen, t.ex. dopamin, vilket leder till en tillfällig njutningskänsla.
Om hjärnan vid upprepade tillfällen blir utsatt för nikotin vänjer den sig så småningom. Både mängden nikotinreceptorer och deras täthet ökar och receptorerna blir mera känsliga för nikotin. Bestående förändringar i hjärnans struktur uppstår. Detta är förklaringen till att man efter att ha varit rökfri i flera års tid så lätt blir beroende av nikotin på nytt, ofta redan efter att ha rökt en cigarett.
Psykiskt tobaksberoende
Rökning innebär ofta en känsla av välbehag för rökaren. Du har kanske lärt dig att reagera på känslolägen, situationer och platser genom att röka. Genom rökning har du kanske undvikit eller klarat av svåra känslor eller förstärkt positiva erfarenheter. När du gör så upprepade gånger resulterar det i minnesspår som förstärker beteendemönster. Då blir du psykiskt beroende.
Psykiskt tobaksberoende förstärks av fysiskt nikotinberoende eftersom det oftast är tillräckligt med ungefär en och en halv timme utan att röka för att orsaka abstinensbesvär som i sin tur lindras genom att röka. Dessutom påverkas behovet att röka av omgivningens och vännernas påtryckning, samt stress, trötthet och hungerkänslor.
Socialt tobaksberoende
Tobaksrökning har en social funktion för många. Under tobakspauserna utbyter man tankar och avreagerar sig. Tobaksrökning börjar ofta bland vänner, rökaren känner grupptillhörighet genom att röka.
När tobaksberoendet redan har uppstått minskar det sociala beroendets inverkan, men rökning hör fortfarande starkt ihop med samhörighet. Socialt beroende kan försvåra rökstopp i och med att man antagligen måste avstå från bekanta livsmiljöer åtminstone under en tid för att klara av att vara rökfri.
Vaneberoende
Om du röker i medeltal 20 cigaretter per dag betyder det 200 handrörelser, 200 sugrörelser, 200 ihopdragningar av munnen, 200 trevliga känslor i halsen och 200 rökringar som du blåser ut under dagens lopp. Samma motoriska rörelser som upprepas 200 gånger per dag ger snart upphov till en inlärd rörelseserie. Till vaneberoendet hör ofta också att röra vid tobaksprodukter, att tända en cigarett eller att rulla den egna cigaretten.
Det blir spår i muskelminnet som det är njutningsfullt att upprepa. Den givande erfarenheten är en kombination av känslan av att röka samt den fysiska njutningen. Så förstärks beroendet ytterligare. Människan försöker ofta hellre upprepa inlärda rörelser än att lära sig nya.
1. Testet och dess källor beskrivs i God medicinsk praxis-rekommendationen om rökning, nikotinberoende och avvänjning (på finska)
