Nattliga uppvaknanden
- Hur vanliga är nattliga uppvaknanden?
- Sömnassociationer bakom de nattliga uppvaknandena
- Uppmärksamheten riktas mot kvällen
- Andra orsaker till nattliga uppvaknanden
- När behövs professionell hjälp?
- De nya sömnfärdigheterna utvecklas efter hand
- Mer information
Nattliga uppvaknanden är det vanligaste sömnproblemet hos småbarn. En del av de som vaknar sover gott i början av natten, men börjar väcka föräldrarna när morgonen närmar sig. I de svåraste situationerna börjar uppvaknandet redan strax efter att babyn har somnat, och babyn vaknar upp efter varje sömncykel. I sådana fall hör ofta också symptom på dagen till det nattliga uppvaknandet, så som rastlöshet och lättretlighet.
Hur vanliga är nattliga uppvaknanden?
Alla av oss, också barn, vaknar några gånger per natt, eftersom korta tillvaknanden hör till sömnen. Att spädbarn vaknar ofta på natten förklaras också av strukturen på deras sömn och en outvecklad dygnsrytm.
Oftast minskar barnens nattliga uppvaknande och sömnen stabiliseras efter det första levnadsåret. Barnens sömnfärdigheter utvecklas i individuell takt, så enstaka nattliga uppvaknanden är vanliga också efter det. Hälften av alla tvååriga barn vaknar fortfarande 1–2 gånger per natt.
Sömnassociationer bakom de nattliga uppvaknandena
Ett spädbarn under ett halvt års ålder sover, vaknar och äter i sin egen takt oberoende av tiden på dygnet. Ett nyfött barn behöver ofta föräldrarnas hjälp att somna, och en så liten baby kan inte ännu lära sig nya sätt att somna. När barnet växer är det ändå viktigt att så småningom ge det en möjlighet att lära sig somna utan förälderns hjälp.
Konsten att somna själv är viktig eftersom nattliga uppvaknanden när det gäller större barn ofta är relaterade till sättet som barnet somnat på kvällen. Om barnet har vant sig vid att somna med förälderns hjälp på kvällen behöver han/hon sannolikt samma hjälp också vid uppvaknanden på natten. Hjälp att somna kallas också för sömnassociationer och sådana kan vara till exempel famnen, amning eller mjölkflaskan, och för barn i lekåldern att föräldern sitter vid sängen.
Uppmärksamheten riktas mot kvällen
Eftersom kärnan i problemet med uppvakningarna ofta är sättet man somnar, inte sättet man vaknar, är att lära sig nya sätt att somna ofta ett effektivt sätt att förbättra nattsömnen. När barnet lärt sig somna själv på kvällen kan han/hon med större sannolikhet somna om själv också vid uppvaknanden på natten.
Det är lättare att få sömn om familjen följer regelbundna, gemensamma kvällsrutiner. Det lönar sig också att tajma läggningen så att barnet är lagom trött: det är svårt att somna om man är övertrött eller för pigg.
Andra orsaker till nattliga uppvaknanden
Osammanhängande sömn och oroliga nätter kan förutom sömnassociation har andra bakomliggande orsaker. Till exempel för lång dagssömn eller en oregelbunden dygnsrytm kan leda till nattliga uppvaknanden. Om barnet, med tanke på sin ålder och/eller sitt sömnbehov, sover för långa tupplurar på dagarna eller går och lägger sig för tidigt, så räcker inte sömnen till för hela natten och barnet börjar väcka föräldrarna då sömnen blir ytligare.
Om barnet i stället kan somna själv på kvällarna, men behöver bröstet för att somna på nytt på natten, kan problemet vara den nattliga amningen. För ett barn som är över sex månader kan man genom att minska på nattmatningarna, till exempel med hjälp av tass-metoden, göra uppvakningarna färre.
När behövs professionell hjälp?
För det mesta går det att minska på de nattliga uppvaknandena genom att fästa uppmärksamhet vid de tidigare nämnda sömnvanorna. Om rastlösheten om nätterna inte minskar med hjälp av dem och uppvaknandena är många i relation till barnets ålder, lönar det sig att ta upp saken på rådgivningen.
Också i följande situationer kan det vara bra att få en bedömning av situationen av en professionell:
- Om barnet har andnings-, tarm- eller hudsymtom som tyder på allergi. Ofta hör också rastlöshet och symptom på dagen till dessa symptom.
- Barnet är oroligt och kastar upp mycket.
- Barnet snarkar mycket eller andningen är ställvis tung och ojämn.
- Ett barn som tidigare sovit bra böjar vakna ofta eller verkar ha ont.
- Uppvaknandet börjar kännas uttröttande för föräldrarna och den egna orken ställs på prov.
De nya sömnfärdigheterna utvecklas efter hand
Att lära sig nya sömnfärdigheter kan ta tid. Ofta börjar nattsömnen ändå utveckla sig åt ett bättre håll redan efter ett par veckor. Längre, enhetligare sömnperioder förbättrar också ofta oenhetliga tupplurar på dagen.
Mer information
Babyns sömnproblem (Helsingfors stad)
Kotiunikoulut (Tassu-unikoulu, Mannerheims Barnskyddsförbund) (på finska)
Lapsuuden unihäiriöiden arviointi ja hoito (Potilaan lääkärilehti) (på finska)
Unihäiriöt lapsella (Terveyskirjasto) (på finska)
Vastasyntyneen vauvan nukkuminen (Mannerheims Barnskyddsförbund) (på finska)
Puolivuotiaan vauvan nukkuminen (Mannerheims Barnskyddförbund) (på finska)
