Bedömning av risken för H5-fågelinfluensa i Finland
Med fågelinfluensa avses undertyper av influensa A viruset som förekommer hos fåglar. För närvarande orsakar fågelinfluensavirus av undertyp H5 (såsom H5N1 och H5N5) utbrott bland fåglar på flera kontinenter. Dessa virus orsakar allvarlig sjukdom hos fåglar. Viruset kan också smitta människor och andra däggdjur, såsom pälsdjur och nötkreatur.
Under vintern och våren 2025 har fågelinfluensaepidemier orsakade av H5-viruset observerats allt oftare i Europa. Det försämrade fågelinfluensaläget i Europa kan öka förekomsten av H5-viruset hos vilda fåglar även i Finland, särskilt i samband med fåglarnas vårflyttning och därefter. Detta orsakar i sin tur ett sjukdomstryck på pälsdjursfarmerna, eftersom man hos däggdjur vanligtvis observerar smitta i samband med fall hos vilda fåglar och fjäderfä.
Läs mer om fågelinfluensa och fågelinfluensasituationen i Finland
På den här sidan
- Varför har vi gjort riskbedömningen?
- Riskbedömningens mål
- Riskbedömningen och motiveringarna till den
- Hur kan man minska risken?
- Uppdatering av riskbedömningen
- Vad gör myndigheterna i riskhanteringen?
Varför har vi gjort riskbedömningen?
THL och Livsmedelsverket har producerat denna riskbedömning. Bakgrunden till den är det
- försämrade H5-fågelinfluensaläget i Europa
- pälsdjursfarmsepidemin 2023 och exponeringen av människor i Finland till följd av den
- fågelinfluensavirusets förmåga att mutera och bilda nya effektivt smittsande typer.
Riskbedömningens mål
Vi har gjort riskbedömningen med människors hälsa i focus. Syftet är att
- bedöma sannolikheten för ett omfattande sjukdomsutbrott orsakat av fågelinfluensaviruset H5 hos pälsdjur i Finland år 2025
- bedöma vilken hälsorisk ett omfattande sjukdomsutbrott skulle medföra för Finlands befolkning och riskgrupper år 2025
- öka medvetenheten hos människor som tillhör en riskgrupp samt hälso- och sjukvården och andra myndigheter om risken för H5-fågelinfluensavirus
- stöda beslutsfattandet om riskhanteringsåtgärder.
Riskbedömningen och motiveringarna till den
Bedömningen gäller risken för smitta hos människor som exponerats via hägnade pälsdjur, eftersom största delen av människorna i Finland hittills har exponerats för fågelinfluensa via pälsdjur. Man har också observerat att pälsdjursfarmer är mer exponerade för fågelinfluensasmitta än andra former av djurproduktion. I denna bedömning granskar vi alltså inte sådana smittor eller exponeringssituationer där viruset sprids direkt till människor till exempel från vilda fåglar eller fjäderfä.
I bedömningen har vi ansett att de personer som vid ett sjukdomsutbrott på pälsdjursfarmer mest sannolikt skulle exponeras för H5-fågelinfluensasmitta tillhör en riskgrupp.
Till riskgrupperna hör till exempel
- pälsdjursfarmare och deras familjemedlemmar
- anställda på farmer och pälsningscentraler
- personer som deltar i bortskaffningen av döda pälsdjur
- veterinärer som arbetar med pälsdjur
- laboratoriearbetare som hanterar fågelinfluensavirus eller prover som eventuellt innehåller det
Vi har bedömt riskens storlek som en kombination av sannolikheten för händelsen och hälsoeffekterna.
Ett omfattande sjukdomsutbrott på pälsdjursfarmer är för närvarande osannolikt
Enligt vår bedömning är ett omfattande sjukdomsutbrott hos farmade pälsdjur i Finland år 2025 orsakat av H5-fågelinfluensaviruset osannolikt i å basen av nuvarande uppgifter.
I Finland konstaterade man att källan till sjukdomsutbrottet 2023 var vilda fåglar som smittats av fågelinfluensa, i synnerhet skrattmåsar. Våren 2025 är fågelinfluensaläget för vilda fåglar betydligt sämre i Europa än 2024, men tills vidare ser det inte lika dåligt ut som våren 2023. Dessutom har farmernas sjukdomsskydd förbättrats sedan 2023 bland annat med fågelnät som lagstiftningen förutsätter.
Den pågående vårflyttningen av fåglar orsakar osäkerhet i bedömningen. Smitta har påvisats endast av ett fåtal fåglar i Finland, så det är utmanande att bedöma hur sjukdomstrycket från fåglar utvecklas på pälsdjursfarmerna under sommaren 2025. Det finns inte heller ännu någon information om den nuvarande täckningen av sjukdomsskyddet på farmerna. Tidigare har brister i skyddet observerats hos en del farmer.
Risken för befolkningens hälsa till följd av ett omfattande sjukdomsutbrott är låg
Om ett omfattande utbrott av fågelinfluensa äger rum på pälsdjursfarmer under 2025, är risken för att människor smittas via pälsdjur enligt vår bedömning låg för den allmänna befolkningens hälsa.
Det är osannolikt att den allmänna befolkningen exponeras för pälsdjur som insjuknat eller dött i fågelinfluensa, eftersom pälsdjursfarmerna finns i glesbefolkade områden.
Om H5-fågelinfluensasmitta konstateras hos en person är det mycket osannolikt att smittan sprids till den övriga befolkningen, eftersom fågelinfluensavirus inte smittar lätt från en människa till en annan. Enligt undersökningar verkar H5N1-fågelinfluensavirus som sprids bland vilda fåglar i Europa vara känsliga för de influensaläkemedel som används idag.
Risken för hälsan hos riskgrupper på grund av ett omfattande sjukdomsutbrott är måttlig
Om ett omfattande utbrott av H5-fågelinfluensa äger rum på pälsdjursfarmer under 2025, är hälsorisken för personer som hör till en riskgrupp enligt vår bedömning måttlig.
Om fågelinfluensasmitta konstateras på en pälsdjursfarm är det sannolikt att riskgruppen exponeras för viruset. Enligt nuvarande forskningsrön smittar fågelinfluensavirus dock människor dåligt. Efter sjukdomsutbrotten 2023 har man utökat utbildningen bland annat i användningen av personlig skyddsutrustning för personer som arbetar på farmer. Sannolikheten för virussmitta ökar om exponeringen är långvarig och riklig till exempel när upptäckten av ett sjukdomsutbrott hos pälsdjur fördröjs.
Det vaccin mot fågelinfluensa som erbjuds riskgrupper skyddar mot allvarlig sjukdom, men mycket få vaccin har tagits. Med influensamedicinering i rätt tid är det möjligt att begränsa sjukdomens allvarlighetsgrad.
Bristfällig information om ändamålsenlig användning av personlig skyddsutrustning orsakar osäkerhet i bedömningen: användningen av skyddsutrustning är utmanande i förhållandena på pälsdjursfarmer och det går inte att övervaka skyddet på ett heltäckande sätt.
Hur kan man minska risken?
Det primära sättet att skydda både människor och pälsdjur mot fågelinfluensa är att i tillräcklig utsträckning skydda pälsdjursfarmerna mot vilda fåglar.
Om skyddsåtgärderna på farmerna är bristfälliga eller misslyckas, framhävs vikten av att använda personlig skyddsutrustning ytterligare. Det är viktigt att de som arbetar med pälsdjur ser till att de skyddar sig på lämpligt sätt och sköter sin hygien i alla situationer. Det är skäl att ytterligare effektivisera skyddet när risken för exponering för viruset är förhöjd.
Ett vaccin mot fågelinfluensa som erbjuds riskgrupper är en bekämpningsmetod som kompletterar sjukdomsskyddet på farmerna och användningen av personlig skyddsutrustning.
Närmare information om hur man kan skydda sig mot fågelinfluensa:
Uppdatering av riskbedömningen
Vi har gjort bedömningen utifrån den information som fanns tillgänglig då bedömningen skrevs. Risken kan dock förändras och vi uppdaterar bedömningen om vi konstaterar betydande förändringar
- i den geografiska förekomsten av fågelinfluensavirus av undertyp H5
- bland virusets värdarter
- i virusets sjukdomsalstrande förmåga
- i andra faktorer som påverkar virusets förmåga att förflytta sig från djur till människor och tvärtom eller förmåga att orsaka en global epidemi.
Vi uppdaterar också riskbedömningen om flera fall av fågelinfluensasmitta konstateras hos människor i Europa eller om smitta från en människa till en annan konstateras.
Vad gör myndigheterna i riskhanteringen?
Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) betonar vikten av en gemensam strategi för hälsa (One Health) och tväradministrativt samarbete vid bekämpningen av fågelinfluensa.
I Finland samarbetar Livsmedelsverket, THL, Arbetshälsoinstitutet och andra nationella och regionala myndigheter nära för att bekämpa och begränsa utbrott av sjukdomar. Myndigheternas åtgärder och rekommendationer grundar sig bland annat på ECDC:s, EFSA:s och Europeiska kommissionens rekommendationer om åtgärder för att bekämpa fågelinfluensa.
Arbetspapper: Bedömning av risken för H5-fågelinfluensa i Finland (endast på finska)