Åtgärdsanvisning för att förhindra fågelinfluensasmitta hos människor

Uppdaterad 8.8.2024

Denna åtgärdsanvisning är en rekommendation som regionala och lokala aktörer inom infektionsfältet kan använda som hjälp för att utarbeta regionala och lokala anvisningar för hälso- och sjukvården. Åtgärdsanvisningen är inte juridiskt förpliktande.

I anvisningen beskrivs hur man ska gå till väga när man misstänker en infektion orsakad av fågelinfluensavirus hos en människa eller när man misstänker att en människa har exponerats för fågelinfluensavirussmitta. En sjukdom som orsakas av fågelinfluensavirus av typ A, såsom undertyp H5N1, eller någon annan ny eller sällsynt undertyp, är en allmänfarlig smittsam sjukdom (lagen om smittsamma sjukdomar 1227/2016 4.1 §, statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar 146/2017 1 §).

I denna anvisning ges även information om bekämpningsåtgärder och skyddsåtgärder som används för att förebygga att en människa smittas av fågelinfluensavirus.

Åtgärdsanvisningen är avsedd för

läkare och vårdare som ansvarar för smittsamma sjukdomar och bekämpning av infektionssjukdomar inom välfärdsområdena
miljöhälsovård
regionförvaltningsverken
laboratorier för klinisk mikrobiologi.

Fågelinfluensavirus

Influensa A-virus är RNA-virus som ständigt förändras i och med att adaptiv evolution och arvsmassan blandas, dvs. reassortering. Det finns flera undertyper av H och N hos influensa A-virus. En del av virusen är etablerade och cirkulerande bland människor (säsongsinfluensa H1N1pdm09 och H3N2) och en del cirkulerar i olika djurpopulationer (influensavirus hos svin, hästar och hundar). Största delen av influensa A-virusets undertyper är så kallade fågelinfluensavirus, som orsakar smitta främst hos vilda fåglar och fjäderfä. Fågelinfluensavirus klassificeras som lågpatogena (LPAI, low pathogenic avian influenza) eller högpatogena (HPAI, highly pathogenic avian influenza) på basis av deras sjukdomsalstrande förmåga hos fjäderfä eller på basis av HA-gensekvensen.
Endast HPAI-genotyper som kan orsaka systemiska infektioner hos fåglar har konstaterats hos undertyperna H5- och H7-virus.

Fågelinfluensavirus är fågelvirus, vars förmåga att smitta människor är svag. Sedan 2003 har över 900 H5N1-infektioner konstaterats hos människor i världen. Antalet smittor kan dock anses vara liten i förhållande till antalet kontakter mellan människa och fåglar (fjäderfä).

Fågelinfluensaläget 2023–2024

Fågelinfluensa H5N1 (utvecklingslinje 2.3.4.4b) – viruset har sedan 2020 spridit sig i stor utsträckning runt om i världen. Viruset har orsakat massdöd bland fåglar och omfattande epidemier bland fjäderfä och vilda däggdjur, särskilt 2023. Då orsakade viruset exceptionellt stora massdödsfall bland vilda fåglar i Finland samt en omfattande epidemi som främst drabbade däggdjur på pälsdjursfarmer. Under 2024 har fågelinfluensaläget lugnat sig avsevärt i Europa, men viruset har orsakat omfattande epidemier hos mjölkboskap i Nordamerika.

Fågelinfluensasmitta hos människor

Fågelinfluensavirus smittar som kontakt- och droppsmitta via andningsorganens, ögonens och munnens slemhinnor. Även luftburen smitta är möjlig.

Nedan finns exempel på smittvägar:

direkt beröring av levande eller döda smittade fåglar eller andra djur, deras avföring eller andra vätskor eller sekret från kroppen
besök eller arbete i ett utrymme där det finns eller har funnits fjäderfä och/eller vilda fåglar som har insjuknat i fågelinfluensa, och/eller andra djur
beröring av bur, skjul eller andra ytor i utrymmen som har nedsmutsats med sekret från sjuka fåglar eller andra djur
nära kontakt med en person som fått fågelinfluensa
Utöver smittorisken via andningsvägarna ska man beakta ögat som en eventuell smittväg. Viruset kan lätt infektera ögats bindhinna efter att det kommit dit t.ex. via händerna.

Förebyggande av luftvägsinfektioner

Sjukdomsbild hos människa

Informationen om sjukdomens inkubationstid är fortfarande begränsad. Inkubationstiden uppskattas oftast vara 2–5 dygn, men även längre inkubationstider har beskrivits. Sjukdomsbilderna varierar beroende på smittväg och exponeringens styrka.

Vid en allvarlig infektion konstateras vanligtvis lunginflammation och akut andningssviktsyndrom (ARDS, akut andningssvikt). Feber, hosta och andnöd kan ingå i sjukdomsbilden. Det finns även risk för neurologiska symtom som ovanlig plötslig huvudvärk, nackstelhet, förvirring, fördunklat medvetande eller förlamningssymtom som inte har någon annan klar orsak.

HPAI H5N1-infektioner hos människor är ofta allvarliga luftvägsinfektioner som till och med leder till döden. Det finns även risk för lindriga luftvägsinfektioner, bindhinneinflammationer i ögat och tarmsymtom.

Kriterier för misstanke om fågelinfluensa

Om en patient som misstänks vara smittad av fågelinfluensavirus anländer till en mottagning inom hälso- och sjukvården, placeras patienten i ett separat utrymme och patienten kläs i ett kirurgiskt mun- och nässkydd, om patientens hälsotillstånd tillåter.

En patient som sökt sig till en mottagning inom öppenvården eller som tagit kontakt per telefon bör hänvisas till fågelinfluensavirusundersökningar med konsultering av infektionsläkare om följande två kriterier uppfylls:

Till sjukdomen hör symtom på luftvägsinfektion såsom hosta och/eller andningssvårigheter och
Exponeringsuppgifter: patienter kan anses ha exponerats om de inom 14 dygn innan symtomen började har varit i kontakt med ett djur eller dess avföring som misstänks eller har konstaterats vara smittat med fågelinfluensa.

På sjukhuset bör man överväga fågelinfluensavirusundersökningar för patienten efter att infektionsläkaren konsulterats om följande två kriterier uppfylls:

Sjukdomsbild: plötslig allvarlig infektion, som innefattar symptom i luftvägarna, såsom hosta och/eller andningssvårigheter, radiologiskt fastställd lunginflammation eller ARDS (akut andningssviktsyndrom) och
Exponeringsuppgifter: Patienten har inom 14 dygn innan symtomen började varit i kontakt med ett djur eller dess avföring som misstänks eller har konstaterats vara smittat med fågelinfluensa.

Även en sjukdom med lindriga symtom (t.ex. bindhinneinflammation i ögat) kan bero på fågelinfluensa.
Se:Sjukdomsbild hos människa

Om personerna skyddat sig på ändamålsenligt sätt anses de dock i regel inte ha exponerats.
Skydd mot fågelinfluensa (Arbetshälsoinstitutet)

Informationsflöde vid misstanke om fågelinfluensa

Om ovan nämnda kriterier för misstanke om fågelinfluensa uppfylls ska läkaren omedelbart meddela

till den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i det egna välfärdsområdet och
under tjänstetid till Institutet för hälsa och välfärd, smittskyddsläkare (tfn 029 524 8557 eller tartuntatautilaakari(at)thl.fi

Utanför tjänstetid till infektionsläkarjouren i det egna välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen (i HUS-sammanslutningen infektionsläkarjour dygnet runt, tfn 09 4711), via vilken man vid behov kan kontakta THL:s jourhavande. Anmälan om tagna prov görs till THL (smittskyddsläkare 029 524 8557 (under tjänstetid) eller tartuntatautilaakari(at)thl.fi).

Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om fågelinfluensa

Diagnostiken av fågelinfluensalaboratoriet har koncentrerats till den offentliga hälso- och sjukvården vid HUS Diagnostikcentrum. Prov kan även undersökas vid ÅUCS laboratorium för klinisk mikrobiologi. Säkerhetsdiagnostiken har koncentrerats till virologiska laboratoriet vid THL:s enhet för mikrobiologi.

Vi rekommenderar att man i samband med misstanke om fågelinfluensa inte använder vanlig snabbdiagnostik av influensa, eftersom svaret kan vara missvisande. Ett positivt resultat för influensa A innebär inte nödvändigtvis ett positivt resultat för fågelinfluensa, utan det kan också vara fråga om den vanliga säsongsinfluensan A(H3N2) eller A(H1N1)pdm09. Det är viktigt att fastställa virusets undertyp i alla positiva prover av influensa A i samband med misstanke om fågelinfluensa. Ett negativt testresultat utesluter inte fågelinfluensavirussmitta.

Rekommenderade fågelinfluensatest

Test för påvisning av fågelinfluensavirus med nukleinsyra (PCR)

zoonosvirus, nukleinsyra (-ZoonNhO) i upphostningsprov eller prov som tagits med nasofarynxpinne eller nasofarynxsug
två samtidiga prover.
Om det förekommer symtom som tyder på bindhinneinflammation i ögat bör man utöver sekretprovet från luftvägarna även ta ett prov från ögat.
Symtomfria exponerade personer testas i huvudsak endast i epidemisituationer. Då tas proverna 3–5 dygn efter exponeringen.

För påvisning av nukleinsyra tas alltid två parallella prover. Båda proverna skickas till HUS Diagnostikcentrum, som skickar kontrollprovet till virologiska laboratoriet vid THL:s enhet för mikrobiologisk expertis.

Provtagningsanvisningarna beskrivs närmare:
Laboratorieundersökningar av fågelinfluensa

Innan proverna skickas är det viktigt att kontakta laboratoriet som undersöker proverna (HUS Diagnostikcentrum eller ÅUCS klinisk mikrobiologi) och under tjänstetid även THL.

HUS Diagnostikcentrum

HUS Diagnostikcentrum, mottagning av prov för klinisk mikrobiologi, tfn 050 382 3762
Under jourtid (vardagar kl. 15.00–7.00 och under veckoslut): HUS Diagnostikcentrum/virologiska enhetens primärjour tfn 040 837 4010 eller tfn 040 837 4011

ÅUCS laboratorium för klinisk mikrobiologi

Förfrågningar om diagnostik: Kaisu Rantakokko-Jalava, tfn 050 4637270, Miia Laine, tfn 050 4637512

THL

Under tjänstetid ska enheten för mikrobiologisk expertis kontaktas (tfn 029 524 6116) eller smittskyddsläkaren vid THL, (tfn 029 524 8557)
Under jourtid kontaktar virologiska enhetens primärjour vid HUS Diagnostikcentrum jourhavande på THL, som förmedlar informationen inom THL.

Samtidigt med provtagningen vid misstänkta fågelinfluensafall inleds också en preliminär kartläggning av exponerade under ledning av läkaren och/eller infektionsläkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet.

Antiviral medicinering, behandling och profylax

Utgående från konsultationen med infektionsläkaren inleds

ett virusläkemedel för patienten
eventuell profylax efter exponering för exponerade personer, inklusive vårdpersonal.

Noggrann användning av skyddsutrustning och handhygien är det primära sättet att bekämpa smitta. Personer som inte har skyddat sig på behörigt sätt kan inleda förebyggande medicinering utifrån en riskbedömning.

I riskbedömningen bör man utöver användningen av skydd beakta bland annat följande:

exponeringens längd
den tid som har förflutit sedan exponeringen
om det är fråga om misstänkt eller bekräftad fågelinfluensa vid smittkällan
den exponerade personens riskfaktorer för en allvarlig sjukdomsbild.

Vi rekommenderar att den förebyggande medicineringen efter exponeringen inleds så snart som möjligt, dock senast inom sju dygn efter exponeringen.

Trots den förebyggande medicineringen ska man fortfarande vidta lämpliga försiktighetsåtgärder och skydda sig.
Användningen av antivirala läkemedel ska begränsas för att minimera risken för biverkningar och förebygga utvecklingen av läkemedelsresistens. Vi rekommenderar säsongsinfluensavaccin för nära kontakter till fågelinfluensafall, om de inte har fått det under den pågående influensasäsongen.

Försiktighetsåtgärder inom hälso- och sjukvården

Eftersom fågelinfluensavirus kan orsaka allvarliga, till och med livshotande infektioner hos människor, är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid att vårdpersonalen skyddar sig på ett ändamålsenligt sätt.

Inom enheterna för hälso- och sjukvård är det bra att ha en plan för handledning och val av vårdplats för en smittsam patient inom enheten.
För alla patienter iakttas sedvanliga försiktighetsåtgärder som också utgör grunden för åtgärder i andra försiktighetsåtgärdsklasser.

Om man utifrån den kliniska sjukdomsbilden, exponeringshistorien och infektionsläkarens konsultation beslutar att göra fågelinfluensavirusundersökningar, följer vårdpersonalen sedvanliga försiktighetsåtgärder vid kontakt, droppsmitta och luft samt använder följande skydd:

FFP2/3 andningsskydd
Skyddsglasögon eller visir som täcker ansiktet.
Skyddsrock eller plastförkläde med ärmar
Skyddshandskar

Det är möjligt att använda skyddsoverall i stället för skyddsrock, då ska man beakta anvisningarna och utbildningen för säker avklädning av overallen.

Om det inte är möjligt att använda ett rum med undertryck kan patienten vårdas i ett rum för en person. Det rekommenderas att patienten har en egen toalett.

Arbetshälsoinstitutet ger anvisningar om användningen av skyddsutrustning till personer som hanterar sjuka djur eller förstör dem. Vid behandling av djur är användningen av skyddsutrustning annorlunda än vid vård av patienter i hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö.

Vid bekräftade fall ska dropp-, kontakt- och luftsäkerhetsåtgärderna fortsätta i 14 dygn från och med symtomens början. För en symtomfri person räknas tiden från och med ett positivt test.

Skyddsklassificering
Användning av andningsskydd

Spårning och uppföljning av personer som har exponerats för fågelinfluensavirus

Spårning av personer som har exponerats

När man misstänker fågelinfluensa hos en människa inleder den behandlande läkaren i samarbete med den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet en kartläggning av de exponerade. I kartläggningen av exponerade beaktas enligt prövning också personer som har använt ändamålsenlig skyddsutrustning.

Vid misstanke om fågelinfluensasmitta hos vilda fåglar, fjäderfä, pälsdjur eller andra däggdjur ansvarar länsveterinären för att uppgifterna om de exponerade samlas in på en blankett som Livsmedelsverket utarbetat (blankett B 13 i Livsmedelsverkets anvisningsmapp: Förteckning över personer som deltagit i fältverksamhet för bekämpning av fågelinfluensa).

Länsveterinären skickar uppgifterna till THL:s smittskyddsläkare per krypterad e-post. THL vidarebefordrar uppgifterna till den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet. Under influensa A-virusepidemin HPAI H5N1 (clade 2.3.4.4b) under 2023 har ett separat förfarande avtalats om anmälan av exponerade direkt från länsveterinären till läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet.

När en positiv diagnos har bekräftats, antingen hos en människa, fågel eller ett annat djur, inleds spårningen av exponerade individer. Ansvaret för smittspårningen ligger hos välfärdsområdet och i vissa situationer hos Institutet för hälsa och välfärd (23 § i lagen om smittsamma sjukdomar).

Information och uppföljning av exponerade

De exponerade informeras om risken att de har smittats och om symptomen på fågelinfluensa samt ges anvisningar om att söka vård om de får symtom som tyder på fågelinfluensa. Det är bra om hälsovårdsmyndigheterna på förhand planerar vilket verksamhetsställe inom hälso- och sjukvården personer med symtom ska kontakta och söka vård hos.

Personer som exponerats för fågelinfluensavirus bör hållas under symtomuppföljning. De exponerade borde mäta temperaturen två gånger om dagen under två veckor efter den senaste exponeringen. Enheten för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet kan efter övervägande kontakta den exponerade personen under symtomuppföljningen så ofta som de anser vara bäst.

Om personen själv eller en familjemedlem har något av symtomen nedan, är det viktigt att hen omedelbart anmäler detta till hälsovårdsmyndigheterna.

feber (≥ 38°C) eller feberkänsla
hosta
halsont
andnöd
symtom i mag- och tarmkanalen
ögonsymtom.

Det är viktigt att personen med symtom

följer hälsovårdsmyndigheternas anvisningar
söker sig till undersökningar och vård
låter bli att medicinera sig
begränsar socialt umgänge.

En sjukdom med lindriga symtom också kan bero på fågelinfluensa.

Personer som exponerats för humana fall

Utöver de ovan beskrivna rekommendationerna för exponerade personer rekommenderas följande åtgärder för närkontakter till bekräftade humana fall (t.ex. personer som bor i samma hushåll eller därmed jämförbar nära kontakt, hälso- och sjukvårdspersonalens oskyddade kontakter):

karantän i 14 dygn
aktiv uppföljning av symtomen.

Dessutom rekommenderas att alla närkontakter testas oberoende av symtomen. Efter ett negativt resultat upprepas testningen om symtom uppkommer.

Enstaka smittor från en person till en annan har konstaterats i världen men de är mycket sällsynta och då har umgänget mellan personerna varit exceptionellt nära.

Karantän och isolering

Vid behov har en smittskyddsläkare i tjänsteförhållande i välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen möjlighet att försätta en exponerad person i karantän (60 § i lagen om smittsamma sjukdomar) eller en insjuknad i isolering (63 § i lagen om smittsamma sjukdomar).

THL rekommenderar att karantänen för den exponerade personen är 14 dygn från den senaste exponeringen. Det rekommenderas att den insjuknade personens isolering är 14 dygn från symtomens början eller från ett positivt test ifall personen är symtomfri.
Karantän och isolering

Rekommendation om vaccinationer

Vaccin mot fågelinfluensa

I Finland används vaccinet A(H5N8) mot fågelinfluensa. Via EU:s gemensamma upphandling har Finland anskaffat vaccin till 10 000 personer.

Med hjälp av vaccinationerna strävar man efter att skydda personer som löper risk att exponeras mot en allvarlig sjukdom som orsakas av viruset och förhindra att fågelinfluensaviruset omvandlas till ett virus som smittar från människa till människa.

Vaccination rekommenderas för personer som fyllt 18 år och som på grund av sitt arbete eller andra omständigheter löper högre risk att smittas av fågelinfluensavirus.

Vaccin rekommenderas:

personer som kommer i kontakt med pälsdjur på pälsfarmer
personer som arbetar med fjäderfä och som kommer i kontakt med fjäderfä (dock inte slakteriarbetare)
personer som deltar i hantering och bortskaffande av sjuka och döda fåglar eller djur eller rengöring av utrymmen, till exempel personer som arbetar vid anläggningar för bearbetning av animaliska biprodukter
personer som ringmärker fåglar
personer som arbetar på fågelskyddshem för vilda fåglar
personal på husdjursgårdar och fågelgårdar
tjänsteveterinärer
personer som arbetar på laboratorier och hanterar fågelinfluensavirus eller prover som eventuellt innehåller fågelinfluensa
närkontakter till ett misstänkt eller bekräftat fall av fågelinfluensa, om människofall skulle förekomma.

Mer information: Vaccin mot fågelinfluensa

Säsongsinfluensavaccin

Säsongsinfluensavaccinet skyddar inte mot fågelinfluensavirussmitta. Vaccinets skydd mot säsongsinfluensa minskar risken för samtidig smitta av fågel- och människoinfluensavirus. När risken för dubbelinfektioner minskas, minskas också virusets möjligheter till genetisk modifiering eller omorganisering av kromosomuppsättningen och uppkomsten av ett nytt influensavirus med pandemisk potential.

Vaccin mot säsongsinfluensa som skaffats till det nationella vaccinationsprogrammet rekommenderas säsongen 2024–2025 för alla personer som hör till målgruppen för vaccin mot fågelinfluensa.

Vaccin mot säsongsinfluensa rekommenderas för alla anställda inom hälso- och sjukvården som deltar i direkt vård eller vård av patienter. Det är särskilt viktigt att ta vaccinet om man behandlar bekräftade eller misstänkta fall av fågelinfluensa.

Vaccinationerna mot säsongsinfluensa inleds i Finland i oktober. För att förhindra dubbelinfektion och även med tanke på ett eventuellt korsskydd är det bra att ge säsongsinfluensavaccinet till personer som löper risk att exponeras för fågelinfluensa så snart som möjligt på hösten, redan i oktober.

Läs mer om vaccinationer mot säsongsinfluensa: Influensavaccin

Rekommendation om intensifierad testnings- och symtomuppföljning från och med hösten 2023

Även om högpatogen fågelinfluensa A(H5) är ytterst sällsynt hos människor och smitta från en människa till en annan inte har konstaterats, är det skäl att noggrant följa upp situationen. I områden där fågelinfluensasmitta har konstaterats hos djur rekommenderas personer med symtom på luftvägsinfektion att tillfrågas om de exponeras för sjuka djur och gör en riskbedömning av behovet av influensa A- och fågelinfluensatest.

Testning av influensa A-virus hos sjukhuspatienter

Alla patienter som behöver sjukhusvård på grund av en allvarlig luftvägsinfektion bör tillfrågas om exponering för fåglar, vilda djur och pälsdjur under de föregående två veckorna.

Dessutom rekommenderas testning av patienter som får sjukhusvård från och med hösten 2023 (även utan misstanke om exponeringshistoria) för influensa A-virus när:

Ovanligt luftvägskluster konstateras
Patientens sjukdomsbild är encefalit, meningoencefalit eller då patienten har allvarliga akuta neurologiska symtom och vars etiologi inte är klarlagd.
Patienten har en allvarlig luftvägsinfektion vars sjukdomsalstrare är oklar.

I denna situation görs ett test för påvisning av influensa-nukleinsyra.

I proverna som ger ett positivt svar på influensa A rekommenderas att man fastställer virusets undertyp i områden där H5N1-infektioner eller dödsfall/massdödsfall har konstaterats hos fåglar och/eller andra djur. I övriga områden fastställs virusets undertyp utifrån en riskbedömning. Om det inte är fråga om säsongsinfluensa (H3 eller H1pdm) i undertypningen är det viktigt att lämna ett prov till THL för noggrannare bestämningar av undertyp.

Om patienten har exponerats för fågelinfluensa innan, tas prover enligt misstanke om fågelinfluensa.

Provtagningsanvisningarna beskrivs närmare:
Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om fågelinfluensa

Aktörernas roller och ansvarsområden vid misstanke om eller fall av fågelinfluensa

Institutet för hälsa och välfärd (THL)

THL ansvarar för uppföljningen av befolkningens influensavirusinfektioner. Målet är att

följa upp förekomsten av influensavirus och förändringar i influensavirus
identifiera ovanliga, nya influensavirus och epidemier som de orsakar, inklusive infektioner orsakade av fågelinfluensavirus hos människor.

Vid misstanke om fågelinfluensa och när den bekräftas samarbetar THL intensivt med de regionala och lokala hälsovårdsmyndigheterna, Livsmedelsverket och Arbetshälsoinstitutet samt följer upp den epidemiologiska situationen för fågelinfluensan.

THL rapporterar fall av fågelinfluensa hos människor till WHO i enlighet med det internationella hälsoreglementet och till ECDC i enlighet med regelverket för gränsöverskridande hot mot hälsan.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket ansvarar i Finland för influensauppföljningen av fjäderfä, vilda fåglar och djur och för undersökningen av misstankar om influensa. Vid behov inleder Livsmedelsverket tillsammans med regionförvaltningsverket åtgärder för att förebygga spridning av sjukdomen och utrota sjukdomen från djurhållningsplatsen.

På Livsmedelsverket undersöks antikroppar mot fågelinfluensa hos fjäderfä, förekomsten av fågelinfluensavirus hos vilda fåglar och riskfaktorerna för fågelinfluensa kartläggs.

Om en medborgare misstänker fågelinfluensavirussmitta hos fåglar är det viktigt att hen utan dröjsmål kontaktar kommunal- eller länsveterinären som ger anvisningar.

Vid misstanke kontrollerar en tjänsteveterinär fåglarna och tar vid behov prover på fåglarna för undersökningar. Vid provtagningen följs Livsmedelsverkets särskilda anvisningar. Prover av animaliskt ursprung undersöks vid Livsmedelsverket.

Arbetshälsoinstitutet

Arbetshälsoinstitutet fungerar som expertinstitut vid riskbedömning av fågelinfluensavirussmitta i anslutning till arbetet och som stöd för företagshälsovården gällande användning av personlig skyddsutrustning.

Arbetshälsoinstitutet utarbetar i samarbete med arbetarskyddsmyndigheten och THL anvisningar om skydd av arbetstagare mot smitta samt om personlig skyddsutrustning som behövs i arbetet och om principerna för användningen av dessa. Dessutom bedömer Arbetshälsoinstitutet vilka typer av personlig skyddsutrustning och skyddskläder som behövs i samband med respektive arbetsuppgift som medför exponering.

Skydd mot fågelinfluensa (Arbetshälsoinstitutet)

Välfärdsområde

Den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet ansvarar inom sitt område för bekämpningen av fågelinfluensasmitta hos människor samt spårningen av personer som exponerats för smitta och hänvisningen till vård.

Välfärdsområdet styr och stöder verksamhetsenheterna inom sitt verksamhetsområde i bekämpningen av fågelinfluensa och utreder personer som exponerats för fågelinfluensa. Välfärdsområdet förbereder sig för bekämpning av fågelinfluensasmitta och vård av patienter samt utarbetar en beredskapsplan.

Kommunen

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016, 31§) ska den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen underrätta den kommunala veterinärmyndigheten om misstänkta, konstaterade eller kända fall av fågelinfluensa.

De kommunala veterinärernas kontaktuppgifter finns på Livsmedelsverkets webbplats eller på kommunens webbplats.

Veterinärtjänster (Livsmedelsverket)

Regionförvaltningsverket

Regionförvaltningsverkets myndigheter för djursjukdomar styr och övervakar bekämpningen av fågelinfluensa inom sitt område, utarbetar en regional beredskapsplan samt vidtar vid behov åtgärder för att förebygga och utrota fågelinfluensa.

Kontaktuppgifterna till regionförvaltningsverkens länsveterinärer finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Veterinärtjänster (Livsmedelsverket)