Åtgärdsanvisning för att förhindra fågelinfluensasmitta hos människor

Uppdaterad 1.11.2023

Denna åtgärdsanvisning är en rekommendation som regionala och lokala aktörer inom infektionsfältet kan använda som hjälp för att utarbeta regionala och lokala anvisningar för hälso- och sjukvården. Åtgärdsanvisningen är inte juridiskt förpliktande. 

I anvisningen beskrivs hur man ska gå till väga när man misstänker en infektion orsakad av fågelinfluensavirus hos en människa eller när man misstänker att en människa har exponerats för fågelinfluensavirussmitta. En sjukdom som orsakas av undertyp H5N1 och H7N9 eller någon annan ny eller sällsynt undertyp av fågelinfluensavirus av typ A är en allmänfarlig smittsam sjukdom (lagen om smittsamma sjukdomar 1227/2016 4.1 §, statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar 146/2017 1 §).

I denna anvisning ges även information om bekämpningsåtgärder och skyddsåtgärder som används för att förebygga att en människa smittas av fågelinfluensavirus. 

Åtgärdsanvisningen är avsedd för 

  • läkare och vårdare som ansvarar för smittsamma sjukdomar och bekämpning av infektionssjukdomar inom välfärdsområdena
  • miljöhälsovård
  • regionförvaltningsverken
  • laboratorier för klinisk mikrobiologi.

Åtgärdsanvisningens innehåll

Fågelinfluensavirus 

Med fågelinfluensavirus avses influensa A -virus som orsakar smitta bland vilda fåglar och fjäderfä. Fågelinfluensavirus klassificeras som lågpatogena (LPAI, low pathogenic avian influenza) eller högpatogena (HPAI, highly pathogenic avian influenza) på basis av deras sjukdomsalstrande förmåga hos fjäderfä eller på basis av HA-gensekvensen.

Endast HPAI-genotyper som kan orsaka systemiska infektioner hos fåglar har konstaterats hos undertyperna H5- och H7-virus. 

Fågelinfluensaläget år 2023 

HPAI H5N1 (clade 2.3.4.4b) influensa A-virus som konstaterades hos fåglar och andra djur i Finland under 2023 har spridits i stor omfattning runt om i världen sedan 2020. 

I Europa har virusets kretslopp etablerats i sjö- och strandfågelpopulationerna och orsakat massdöd bland fåglar samt omfattande epidemier även i fjäderfäpopulationerna. Även infektioner hos däggdjur har konstaterats, hos en del däggdjur har sjukdomen varit allvarlig. I Finland har man sedan år 2021 konstaterat sjukdomsutbrott hos vilda fåglar. Dessutom har virus konstaterats hos räv, utter och lodjur. 

2023 har influensa A-viruset HPAI H5N1 (clade 2.3.4.4b) orsakat exceptionellt stora massdödsfall bland vilda fåglar i Finland. Viruset har för första gången spridit sig till pälsfarmsdjur i Finland.

Enstaka influensa A (H5, clade 2.3.4.4b)-infektioner hos människor har konstaterats i Asien, Amerika och Europa. Människor har nästan utan undantag smittats av fågelinfluensavirus efter att ha rört vid en sjuk eller död influensainfekterad fågel eller varit i nära kontakt med fjäderfä som har insjuknat. Världshälsoorganisationen (WHO) följer globalt antalet av samtliga fall av smitta bland människor och dödlighet.

I Finland har man hittat både låg- och högpatogena fågelinfluensavirus hos fåglar men inga infektioner har konstaterats hos människor. 

THL följer den internationella situationen för smittsamma sjukdomar och får regelbundet information om förekomsten av fågelinfluensa via den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och WHO. 

THL informerar om nya betydande händelser som rör fågelinfluensa i Infektionsnyheterna. 
Infektions- och vaccinationsnyheter

I översikten som publiceras av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (European Food Safety Authority, EFSA), Europeiska smittskyddsmyndigheten (European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC) och Europeiska unionens referenslaboratorium för fågelinfluensa (European Union Reference Laboratory for Avian influenza, EURL) kan man läsa om förekomsten av fågelinfluensa i Europa (EU/ETA) och ute i världen.
Avian influenza overview (ECDC, på engelska)

Sjukdomsbild hos fåglar 

Symtomen hos fåglarna varierar med virusets förmåga att orsaka sjukdom, fågelart, fåglarnas ålder, levnadsförhållanden och motståndsförmåga.

Typiska sjukdomssymtom hos fjäderfä är apati, aptitlöshet, minskad äggproduktion samt svullnad i huvudet och hög dödlighet. Det kan även förekomma symtom i luftvägarna, neurologiska symtom och diarré.

Hos fåglar är inkubationstid vanligtvis 3-5 dygn men den kan variera från några timmar till två veckor.

Mer information om fågelinfluensa finns på Livsmedelsverkets webbplats.
Fågelinfluensa (Livsmedelsverket)

Smitta av fågelinfluensavirus

Fågelinfluensavirusen smittar som berörings- och droppsmitta via ögon, munnen och andningsorganens slemhinna, även luftburen smitta är möjlig.

Vissa typer av fågelinfluensavirus har sporadiskt orsakat smitta hos människor och andra däggdjur. Människan har vanligtvis blivit smittad vid hantering utan ändamålsenlig skyddsutrustning av en sjuk eller död fågel, sekret från fågel (saliv eller avföring) eller material som har förorenats av sekret. 

Enstaka kluster där en person smittat en annan har konstaterats men de är mycket sällsynta och då har umgänget mellan personerna varit exceptionellt nära t.ex. mellan familjemedlemmar. Kontinuerliga smittkedjor från en människa till en annan har inte konstaterats.

H5N1 2.3.4.4b -virusstammen som konstaterats hos fåglar och andra djur i Finland har inte smittat från en människa till en annan.

Nedan finns exempel på smittvägar:

  • direkt beröring av levande eller döda smittade fåglar eller andra djur, deras avföring eller andra vätskor eller sekret från kroppen
  • besök eller arbete i ett utrymme där det finns eller har funnits fjäderfä och/eller vilda fåglar som har insjuknat i fågelinfluensa, och/eller andra djur
  • beröring av bur, skjul eller andra ytor i utrymmen som har nedsmutsats med sekret från sjuka fåglar eller andra djur
  • nära kontakt med en person som fått fågelinfluensa

Risk för att smittas av fågelinfluensavirus och skydd mot smitta vid kontakt med fåglar och djur

Enligt en riskbedömning som ECDC gjorde är risken för att befolkningen smittas av HPAI H5N1-fågelinfluensa låg. Risken för personer som arbetar med fåglar eller personer som exponerats för HPAI H5N1-fågelinfluensa är liten eller måttlig. 

Det bästa sättet att skydda sig mot luftvägsinfektioner orsakade av vilken mikrob som helst är att iaktta god handhygien och skydda sig mot sekret från luftvägarna.
Förebyggande av luftvägsinfektioner 

När fågelinfluensavirus har konstaterats hos fåglar eller pälsdjur är det mycket viktigt att de arbetstagare som deltar i hanteringen, avlivningen, bortskaffandet och rengöringen av djuren skyddar sig på ett ändamålsenligt sätt. 

Ändamålsenligt skydd ska också iakttas när man behandlar smittade fåglar eller pälsdjur och redskap som fläckats med deras sekret eller vistas i en miljö som har fläckats med sekret. Arbetshälsoinstitutet ger anvisningar om hur man skyddar sig:
Skydd mot fågelinfluensa (Arbetshälsoinstitutet)

Det är bra om andra än personer som arbetar med fåglar och djur undviker situationer där de kan komma i kontakt med smittade fåglar eller andra djur och deras avföring. 

Symtom som tyder på fågelinfluensa hos fjäderfä och andra djur samt observerade fall av massdöd bland vilda fåglar anmäls till kommunal- eller länsveterinären i enlighet med Livsmedelsverkets anvisningar. 

Rekommendation om influensavaccination 

Det har tagits fram vaccin mot A(H5N1)- och en del andra undertyper av influensa A-virus, men dessa är dock inte allmänt tillgängliga.

Inom EU har läkemedelsmyndigheten EMA godkänt ett inaktiverat vaccin (Aflunov) mot fågelinfluensavirus som innehåller antigener A/turkey/Turkey/1/2005 (H5N1)- (NIBRG-23) (clade 2.2.1) av viruset.

Dessutom finns det på EU:s marknad fyra prepandemiska influensavaccin som vid behov kan skräddarsys för att skydda mot fågelinfluensa eller vilket som helst pandemiskt influensavirus. Beslut om anskaffning och användning av dessa vaccin fattas separat.

Säsongsinfluensavaccin

Säsongsinfluensavaccinet skyddar inte mot fågelinfluensavirussmitta. Åtminstone en del av dem som fått säsongsinfluensavaccin har dock konstaterats ha partiellt korsskydd även mot H5N1-virus.  

Vaccinets skydd mot säsongsinfluensa minskar risken för samtidig infektion av fågel- och människoinfluensavirus. När risken för dubbelinfektioner minskas, minskas också virusets möjligheter till genetisk modifiering eller omorganisering av kromosomuppsättningen och uppkomsten av ett nytt influensavirus med pandemisk potential.

Säsongsinfluensavaccin som skaffats till det nationella vaccinationsprogrammet rekommenderas säsongen 2023–2024 alla personer som på grund av sitt arbete eller någon annan omständighet löper förhöjd risk att smittas av fågelinfluensavirus.  

Vi rekommenderar säsongsinfluensavaccinet inte bara till de vanliga målgrupperna utan även till följande:

  • personer som är i kontakt med fjäderfä, särskilt personer som bor och arbetar på fjäderfägårdar samt veterinärer
  • personer som kommer i kontakt med pälsdjur på pälsfarmer
  • personer som deltar i behandlingen och bortskaffandet av sjuka och döda fåglar och djur samt i rengöringen av lokalerna
  • tjänsteveterinärer
  • laboratorieanställda som arbetar med provtagning för fågelinfluensa. 
  • närkontakter vid misstänkt eller bekräftad fågelinfluensa.

Läs mer: Personer som löper stor risk att smittas av fågelinfluensa kan få säsongsinfluensavaccin inom det nationella vaccinationsprogrammet (på finska, THL, 12.9.2023)

Säsongsinfluensavaccin rekommenderas för alla anställda inom hälso- och sjukvården som deltar i direkt vård eller vård av patienter. Det är särskilt viktigt att ta vaccinet om man behandlar bekräftade eller misstänkta fall av fågelinfluensa.
Läs mer: Social- och hälsovårdens samt läkemedelsförsörjningens personal som deltar i patienternas och klienternas omedelbara vård eller omvårdnad

Säsongsinfluensavaccinerna anländer till Finland från och med slutet av september. Vaccinationerna kan inledas under oktober. Om incidensen av fågelinfluensa minskar under vintern lönar det sig att så snart som möjligt, redan i oktober, vaccinera personer som löper risk att exponeras för fågelinfluensa för att förhindra dubbelinfektion och även med tanke på ett eventuellt korsskydd.

Trots säsongsinfluensavaccinationen är det nödvändigt att vidta lämpliga försiktighetsåtgärder och skydda sig.

Sjukdomsbild hos människa

Fågelinfluensavirus är fågelvirus vars förmåga att orsaka sjukdom hos människor i regel är svag. Endast en del av fågelinfluensavirusen orsakar sjukdom hos människor. Informationen om inkubationstiden är fortfarande begränsad. Inkubationstiden uppskattas vara upp till 7 dygn, oftast 2–5 dygn, men även längre inkubationstider har beskrivits (upp till 17 dygn). 

Sjukdomsbilderna varierar från symtomfri till allvarlig beroende på virustyp, smittväg och exponeringens styrka. Oftast är symtombilden en luftvägsinfektion, men en del av de insjuknade kan också ha tarmsymtom.  Smittor hos personer som är i grunden friska kan vara lindriga eller symtomfria, så det är möjligt att alla smittor inte identifieras. Äldre personer och personer med grundsjukdomar löper högre risk att insjukna i en allvarlig sjukdom.

Virus av undertyperna A(H7N7) och A(H9N2) har i huvudsak orsakat lindriga luftvägsinfektioner och bindhinneinflammationer i ögat. 

Allvarliga infektioner hos människor

Hos människor har allvarliga infektioner främst orsakats av undertyperna A(H5)- och A(H7)-virus, vars infektioner har orsakat en hög dödlighet. Det bör observeras att viruset lätt förändras när det övergår till en ny värdart, varvid dess sjukdomsalstrande förmåga kan förändras.

Vid en allvarlig infektion konstateras vanligtvis lunginflammation och akut andningssviktsyndrom (ARDS, akut andningssvikt). Feber, hosta och andnöd har ingått i sjukdomsbilden. 

Under den senaste tiden har smitta av undertyp H5N1 2.3.4.4b också konstaterats hos flera däggdjursarter och sjukdomen har kännetecknats av neurologiska symtom. Därför är det viktigt att även beakta risken för neurologiska symtom hos människor. Dessa kan vara ovanlig plötslig huvudvärk, nackstelhet, förvirring, fördunklat medvetande eller förlamningssymtom som inte har någon annan klar orsak.

Rekommendation om intensifierad testnings- och symtomuppföljning för hösten och vintern 2023 

Även om högpatogen fågelinfluensa A(H5) är ytterst sällsynt hos människor och smitta från en människa till en annan inte har konstaterats, är det skäl att noggrant följa upp situationen. I områden där fågelinfluensasmitta har konstaterats hos djur rekommenderas personer med symtom på luftvägsinfektion att tillfrågas om de exponeras för sjuka djur och gör en riskbedömning av behovet av influensa A- och fågelinfluensatest.

Uppföljning av symtom hos personer som arbetar med pälsdjur

Rekommendationen är kontinuerlig uppföljning av symtomen för personer som är i kontakt med sjuka pälsdjur. Om symtom uppstår rekommenderas alltid kontakt med hälso- och sjukvården.

  • Här rekommenderas också personer som deltar i arbetet med att avliva pälsdjur och rengöringen av farmen efter avlivningen samt hanteringen av döda djur, en kontinuerlig intensifierad uppföljning av symtomen medan avlivningen och/eller rengöringen pågår och två veckor efter att arbetet avslutats. Testning rekommenderas för personer med symtom. 

Personer som deltar i avpälsning av pälsdjur bör informeras om symtomen på fågelinfluensa. För dem rekommenderas kontinuerlig intensifierad uppföljning av symtomen under avpälsningsarbetet och två veckor efter att arbetet har avslutats. Testning rekommenderas för personer med symtom.

Dessutom rekommenderar THL att personer med luftvägssymtom inte är i kontakt med pälsdjur när man inte känner till eller vet att infektionen orsakas av coronavirus eller säsongsinfluensa. På så sätt kan man också förhindra coronavirus- och säsongsinfluensasmitta från människor till djur.

Mer information:
Information och uppföljning av exponerade

Testning av fågelinfluensa hos personer som arbetar med pälsdjur

Om en person som arbetar med pälsdjur får symtom som tyder på fågelinfluensa, till exempel symtom i luftvägarna eller neurologiska symtom, rekommenderas testning. 

Det rekommenderas att personer som arbetar på pälsfarmer och som uppvisar luftvägssymtom testas även för säsongsinfluensa och SARS-CoV-2-virus för att förhindra infektioner som överförs från människa till djur. 

THL rekommenderar att alla sekretprover från luftvägarna på pälsfarmsansställda (inklusive säsongsinfluensa och coronavirus) testas på HUSLAB där proverna kan behandlas i ett BSL-3-laboratorium. Kravet på säkerhetsnivå vid hantering av sekretproverna från luftvägarna på en person som exponerats för influensa A (H5) är BSL-2+, inklusive patientnära test.

Anvisning för coronatestning av anställda på pälsfarmer (på finska, pdf 54,3 kt) 

När man på pälsfarmen för första gången konstaterar djur som insjuknat i fågelinfluensa, rekommenderas det att alla personer som varit i kontakt med djuren på farmen testas en gång oberoende av om personerna har skyddat sig på behörigt sätt.

Om fågelinfluensasmitta redan har konstaterats på pälsfarmen rekommenderar vi att personer som arbetat utan lämpligt skydd, det vill säga personer som exponerats för fågelinfluensa, testas även om de inte har symtom. Denna rekommendation gäller även personer som hanterar döda pälsdjur på andra platser.

Det rekommenderas att de personer som testas lämnar nässvalgprover och parade serumprover. 

Provtagningsanvisningarna beskrivs närmare: 
Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om fågelinfluensa

Testning av influensa A-virus hos sjukhuspatienter

Alla patienter som behöver sjukhusvård på grund av en allvarlig luftvägsinfektion bör tillfrågas om exponering för fåglar, vilda djur och pälsdjur under de föregående två veckorna.

Dessutom rekommenderas från och med hösten 2023 testning av patienter som får sjukhusvård för influensa A-virus (även utan misstanke om exponeringshistoria) när:

  1. Ovanligt luftvägsinfektionskluster konstateras  
  2. Patientens sjukdomsbild är encefalit, meningoencefalit eller då patienten har allvarliga akuta neurologiska symtom och vars etiologi inte är klarlagd.
  3. Patienten har en allvarlig luftvägsinfektion vars sjukdomsalstrare är oklar.

I denna situation görs ett test för påvisning av influensa-nukleinsyra. 

I proverna som ger ett positivt svar på influensa A rekommenderas att man fastställer virusets undertyp i områden där H5N1-infektioner eller dödsfall/massdödsfall har konstaterats hos fåglar och/eller andra djur. I övriga områden fastställs virusets undertyp utifrån en riskbedömning. Om det inte är fråga om säsongsinfluensa (H3 eller H1pdm) i undertypningen är det viktigt att  skicka provet till THL för noggrannare bestämningar av  undertyp.    

Om patienten har exponerats för fågelinfluensa innan, tas prover enligt misstanke om fågelinfluensa.

Provtagningsanvisningarna beskrivs närmare:
Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om fågelinfluensa

Misstanke om fågelinfluensa på grund av exponering 

Om personerna skyddat sig på ändamålsenligt sätt anses de dock i regel inte ha exponerats (se nedan om exponering).
Skydd mot fågelinfluensa (Arbetshälsoinstitutet)

Den slutliga bedömningen av eventuella exponerade i varje situation görs av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar.

Exponering är möjlig om personen inte har skyddat sig på ändamålsenligt sätt och som 

  • har hanterat fjäderfä, vilda fåglar eller däggdjur (levande eller döda) med misstänkt eller konstaterad infektion av fågelinfluensavirus. 
  • Har deltagit i rengöringsåtgärder på platser där fåglar eller djur (levande eller döda) med bekräftad fågelinfluensavirusinfektion hanteras.
  • har vistats i samma utrymme som en person med misstänkt eller bekräftad fågelinfluensavirusinfektion.

Fler exempel på i vilka situationer viruset kan smitta:
Smitta av fågelinfluensavirus.

Åtgärder vid misstanke om fågelinfluensa 

Hänvisning av patienten till undersökningar

För personer som arbetar med pälsdjur gäller separata anvisningar om hänvisning till undersökningar.
Rekommendation om intensifierad testnings- och symtomuppföljning för hösten och vintern 2023

Patienten hänvisas till undersökningar enligt infektionsläkarens anvisningar direkt till den undersökningsplats som passar patienten bäst utan extra kontakter. 

Om en patient som misstänks vara smittad av fågelinfluensavirus anländer till en mottagning inom hälso- och sjukvården, placeras patienten i ett separat utrymme och patienten kläs i ett kirurgiskt mun- och nässkydd, om patientens hälsotillstånd tillåter det.

En patient som sökt sig till en mottagning inom öppenvården eller som tagit kontakt per telefon bör hänvisas till fågelinfluensavirusundersökningar med konsultering av infektionsläkare om följande två kriterier uppfylls:

  1. Till sjukdomen hör symtom på luftvägsinfektion såsom hosta och/eller andningssvårigheter och
  2. Exponeringsuppgifter: patienter kan anses ha exponerats om de inom 14 dygn innan symtomen började har varit i kontakt med fåglar, deras avföring eller ett djur eller dess avföring som misstänks eller har konstaterats vara smittat med fågelinfluensa. 

Vid fågelinfluensa kan det också förekomma tarmsymtom.
Se:Sjukdomsbild hos människa

På sjukhuset bör man överväga fågelinfluensavirusundersökningar för patienten efter att infektionsläkaren konsulterats om följande två kriterier uppfylls:

  1. Sjukdomsbild: plötslig allvarlig infektion, som innefattar symptom i luftvägarna, såsom hosta och/eller andningssvårigheter, radiologiskt fastställd lunginflammation eller ARDS (akut andningssviktsyndrom) och
  2. Exponeringsuppgifter: Patienten har 14 dygn innan symtomen började varit i kontakt med fåglar, deras avföring eller ett djur eller dess avföring som misstänks eller har konstaterats vara smittat med fågelinfluensa. 

Symtombilden för fågelinfluensa varierar enligt virustyp. En sjukdom med lindriga symtom också kan bero på fågelinfluensa. 
Se:Sjukdomsbild hos människa

Patientintervju och fortsatta åtgärder

Den läkare som behandlar patienten utreder genom att intervjua patienten de ovan beskrivna exponerings- och symtomuppgifterna samt bedöma om kriterierna uppfylls.

Om kriterierna uppfylls ska läkaren genast anmäla misstanken 

  • till den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i det egna välfärdsområdet
    och
  • under tjänstetid till Institutet för hälsa och välfärd, smittskyddsläkare (tfn 029 524 8557 eller tartuntatautilaakari(at)thl.fi 

Utanför tjänstetid till infektionsläkarjouren i det egna välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen (i HUS-sammanslutningen infektionsläkarjour dygnet runt, tfn 09 4711), via vilken man vid behov kan kontakta THL:s jourhavande. Anmälan om tagna prov görs till THL (hälsovårdsläkare 029 524 8557 (under tjänstetid) eller tartuntatautilaakari(at)thl.fi).

En preliminär anmälan ska alltid göras oberoende av om patienten har sökt sig till offentlig eller privat hälso- och sjukvård. Vid telefonkonsultation bedöms om det finns grund att misstänka fågelinfluensa med beaktande av symtombilden och exponeringsuppgifterna.

Vid behov hjälper jourhavande vid THL till med att göra en epidemiologisk riskbedömning. Om misstanken om fågelinfluensa är motiverad utifrån riskbedömningen ordnas provtagning. Samtidigt kommer man överens om att kontakta laboratoriet som tar emot provet (se punkten Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om fågelinfluensa).

Den läkare som behandlar patienten ska göra en anmälan om smittsam sjukdom om allmänfarliga smittsamma sjukdomar. En preliminär anmälan per telefon ska bekräftas genom en anmälan om smittsam sjukdom när fallet har bekräftats.

Anvisning för anmälan om smittsam sjukdom.

Antiviral medicinering, behandling och profylax

Utgående från konsultationen med infektionsläkaren inleds

  • ett virusläkemedel för patienten
  • eventuell profylax efter exponering för exponerade personer, inklusive vårdpersonal.

Noggrann användning av skyddsutrustning och handhygien är det primära sättet att bekämpa smitta. Personer som inte har skyddat sig på behörigt sätt kan inleda förebyggande medicinering utifrån en riskbedömning. 

I riskbedömningen bör man utöver användningen av skydd beakta bland annat följande: 

  • exponeringens längd
  • den tid som har förflutit sedan exponeringen
  • om det är fråga om misstänkt eller bekräftad fågelinfluensa  hos smittkällan
  • den exponerade personens riskfaktorer för en allvarlig sjukdomsbild. 

Vi rekommenderar att den förebyggande medicineringen efter exponeringen inleds så snart som möjligt efter exponeringen, dock senast inom sju dygn.

Trots den förebyggande medicineringen ska man fortfarande vidta lämpliga försiktighetsåtgärder och skydda sig.
Användningen av antivirala läkemedel ska begränsas för att minimera risken för biverkningar och förebygga utvecklingen av läkemedelsresistens. Vi rekommenderar säsongsinfluensavaccin för nära kontakter till fågelinfluensafall, om de inte har fått det under den pågående influensasäsongen. 

Försiktighetsåtgärder inom hälso- och sjukvården 

Eftersom fågelinfluensavirus kan orsaka allvarliga, till och med livshotande infektioner hos människor, är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid att vårdpersonalen skyddar sig på ett ändamålsenligt sätt.

Inom enheterna för hälso- och sjukvård är det bra att ha en plan för handledning och val av vårdplats för en smittsam patient inom enheten. 
För alla patienter iakttas sedvanliga försiktighetsåtgärder som också utgör grunden för åtgärder i andra försiktighetsåtgärdsklasser.

Om man utifrån den kliniska sjukdomsbilden, exponeringshistorien och infektionsläkarens konsultation beslutar att göra fågelinfluensavirusundersökningar, följer vårdpersonalen sedvanliga försiktighetsåtgärder vid kontakt, droppsmitta och luft samt använder följande skydd:

  • FFP2/3 andningsskydd
  • Skyddsglasögon eller visir som täcker ansiktet.
  • Skyddsrock eller plastförkläde med ärmar
  • Skyddshandskar

Det är möjligt att använda skyddsoverall i stället för skyddsrock, då ska man beakta anvisningarna och utbildningen för säker avklädning av overallen. 

Om det inte är möjligt att använda ett rum med undertryck kan patienten vårdas i ett rum för en person. Det rekommenderas att patienten har en egen toalett.

FFP2/3 andningsskydd kläs på innan man går in i patientrummet. Övriga skydd kläs på och kläs av i patientrummet. Om det finns ett slussutrymme i anslutning till ett rum med undertryck, kläs skyddsutrustningen i slussrummet med undantag av skyddshandskarna, som kläs på i patientrummet.

Påklädning av skydd: 

Utanför rummet eller i slussrummet:

  • Desinficera händerna och ta på dig FFP 2/3 andningsskyddet samt gör ett täthetstest
  • Klä på ögonskydd/ansiktsvisir
  • Klä på dig en skyddsrock 

I patientrummet:

  • Desinficera händerna och klä på dig skyddshandskarna
    • Skyddshandskarna kläs på desinficerade händer först när de behövs i vården av patienten och vid behov byts de ut mot rena i enlighet med den aseptiska arbetsordningen.

Avklädning av skydd:

I patientrummet:

  • Ta av skyddshandskar och skyddsrock
  • Desinficera händerna

Utanför rummet eller i slussrummet:

  • Ta av dig skyddsglasögonen/visir och andningsskyddet
  • Desinficera händerna

Arbetshälsoinstitutet ger anvisningar om användningen av skyddsutrustning till personer som hanterar sjuka djur eller förstör dem. Vid behandling av djur är användningen av skyddsutrustning annorlunda än vid vård av patienter i hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö.

Försiktighetsåtgärdernas varaktighet

Vid bekräftade fall ska dropp-, kontakt- och luftsäkerhetsåtgärderna fortsätta i 14 dygn från och med symtomens början. För en symtomfri person räknas tiden från och med ett positivt test.

Skyddsklassificering
Användning av andningsskydd
Anvisning om påklädning av andningsskydd (på finska, pdf 624 kb)
Skyddsanvisningar för personer som kommer i kontakt med eventuellt infekterade fåglar och material (Arbetshälsoinstitutet)
Plansch om handhygienen för patienter och klienter (PDF 51,8 kt)

Provtagning och laboratoriediagnostik vid misstanke om fågelinfluensa

Vi rekommenderar att snabbdiagnostik för influensa inte utförs vid testning av dem som exponerats eller misstänks ha fågelinfluensa, eftersom svaret från dessa tester kan vara vilseledande. Ett positivt resultat för influensa A innebär inte nödvändigtvis ett positivt resultat för fågelinfluensa H5, utan det kan också vara fråga om den vanliga säsongsinfluensan A(H3N2) eller A(H1N1)pdm09. Det är viktigt att fastställa virusets undertyp i alla positiva prover av influensa A. Ett negativt testresultat utesluter inte fågelinfluensavirussmitta. 

Diagnostiken av fågelinfluensalaboratoriet har koncentrerats till den offentliga hälso- och sjukvården vid HUS Diagnostikcentrum. Prov kan även undersökas vid ÅUCS laboratorium för klinisk mikrobiologi. Säkerhetsdiagnostiken har koncentrerats till virologiska laboratoriet vid THL:s enhet för mikrobiologisk expertis.

Rekommenderade fågelinfluensatest

Test för påvisning av fågelinfluensavirus med nukleinsyra (PCR) 

  • zoonosvirus, nukleinsyra (-ZoonNhO) i upphostningsprov eller prov som tagits med nasofarynxpinne eller nasofarynxsug
  • två samtidiga prover.
  • av symtomfria exponerade tas proverna 6–8 dygn efter den senaste exponeringen Testning av symtomfria exponerade personer görs i huvudsak i samband med att de exponerats för pälsdjur. 

För påvisning av nukleinsyra tas alltid två parallella prover. Båda proverna skickas till HUS Diagnostikcentrum, som skickar kontrollprovet till virologiska laboratoriet vid THL:s enhet för mikrobiologisk expertis.

Rekommendation för bestämning av fågelinfluensaantikroppar (gäller endast personer som exponerats för pälsdjur)

  • parserum
  • det första serumprovet tas 6–8 dygn efter den senaste exponeringen och det andra serumprovet cirka 2 veckor efter det första serumprovet.

Om en person exponeras upprepade gånger och man redan har tagit parade serumprover under den första testningen, tas nu endast ett serumprov 3 veckor efter den nya exponeringen.

Provtagningsanvisningarna beskrivs närmare:
Laboratorieundersökningar av fågelinfluensa

Innan proverna skickas är det viktigt att kontakta laboratoriet som undersöker proverna (HUS Diagnostikcentrum eller ÅUCS klinisk mikrobiologi) och under tjänstetid även THL.

HUS Diagnostikcentrum

  • HUS Diagnostikcentrum, mottagning av prov för klinisk mikrobiologi, tfn 050 382 3762 
  • Under jourtid (vardagar kl. 15.00–7.00 och under veckoslut): HUS Diagnostikcentrum/virologiska enhetens primärjour tfn 040 837 4010 eller tfn 040 837 4011

ÅUCS laboratorium för klinisk mikrobiologi

  • Förfrågningar om diagnostik: Kaisu Rantakokko-Jalava, tfn 050 4637270, Miia Laine, tfn 050 4637512

THL

  • Under tjänstetid ska enheten för mikrobiologisk expertis kontaktas (tfn 029 524 6116) eller smittskyddsläkaren vid THL, (tfn 029 524 8557)
  • Under jourtid kontaktar virologiska enhetens primärjour vid HUS Diagnostikcentrum jourhavande på THL, som förmedlar informationen inom THL.

Samtidigt med provtagningen vid misstänkta fågelinfluensafall inleds också en preliminär kartläggning av exponerade under ledning av läkaren och/eller infektionsläkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet.

Spårning och uppföljning av personer som har exponerats för fågelinfluensavirus

Spårning av personer som har exponerats

När man misstänker fågelinfluensa hos en människa inleder den behandlande läkaren i samarbete med den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet en kartläggning av de exponerade.  I kartläggningen av exponerade beaktas enligt prövning också personer som har använt ändamålsenlig skyddsutrustning.

Vid misstanke om fågelinfluensasmitta hos vilda fåglar, fjäderfä, pälsdjur eller andra däggdjur ansvarar länsveterinären för att uppgifterna om de exponerade samlas in på en blankett som Livsmedelsverket utarbetat (blankett B 13 i Livsmedelsverkets anvisningsmapp: Förteckning över personer som deltagit i fältverksamhet för bekämpning av fågelinfluensa).

Länsveterinären skickar uppgifterna till THL:s smittskyddsläkare per krypterad e-post. THL vidarebefordrar uppgifterna till läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet. Under influensa A-virusepidemin HPAI H5N1 (clade 2.3.4.4b) under 2023 har ett separat förfarande avtalats om anmälan av exponerade direkt från länsveterinären till läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar inom välfärdsområdet.

När en positiv diagnos har bekräftats, antingen hos en människa, fågel eller ett djur, inleds spårningen av exponerade individer. Ansvaret för smittspårningen ligger hos välfärdsområdet och i vissa situationer hos Institutet för hälsa och välfärd (23 § i lagen om smittsamma sjukdomar). 

Information och uppföljning av exponerade

De exponerade informeras om risken att de har smittas och om symptomen på fågelinfluensa samt ges anvisningar om att söka vård om de får symtom som tyder på fågelinfluensa. Det är bra om hälsovårdsmyndigheterna på förhand planerar vilket verksamhetsställe inom hälso- och sjukvården personer med symtom ska kontakta och söka vård hos.

Personer som har exponerats för fågelinfluensavirus bör hållas under uppföljning. Det är bra att mäta temperaturen hos de exponerade två gånger om dagen under två veckor efter den senaste exponeringen.

Om personen själv eller en familjemedlem har något av symtomen nedan, är det viktigt att hen omedelbart anmäler detta till hälsovårdsmyndigheterna.

  • feber (≥ 38°C) eller feberkänsla
  • hosta
  • halsont
  • andnöd
  • symtom i mag- och tarmkanalen
  • ögonsymtom.

Det är viktigt att personen med symtom

  • följer hälsovårdsmyndigheternas anvisningar
  • söker sig till undersökningar och vård
  • låter bli att medicinera sig
  • begränsar socialt umgänge.

En sjukdom med lindriga symtom också kan bero på fågelinfluensa. 

Personer som exponerats för humana fall

Utöver de ovan beskrivna rekommendationerna för exponerade personer rekommenderas följande åtgärder för närkontakter till bekräftade humana fall (t.ex. personer som bor i samma hushåll eller därmed jämförbar nära kontakt, hälso- och sjukvårdspersonalens oskyddade kontakter):

  • karantän i 14 dygn
  • aktiv uppföljning av symtomen.

Testning av alla närkontakter, efter ett negativt resultat upprepas testningen om symtom uppkommer.

Karantän och isolering 

Vid behov har en smittskyddsläkare i tjänsteförhållande i välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen möjlighet att försätta en exponerad person i karantän (60 § i lagen om smittsamma sjukdomar) eller en insjuknad i isolering (63 § i lagen om smittsamma sjukdomar). THL rekommenderar att karantänen för den exponerade personen är 14 dygn från den senaste exponeringen. Det rekommenderas att den insjuknade personens isolering är 14 dygn från symtomens början eller från ett positivt test ifall personen är symtomfri.
Karantän och isolering

Informationsflöde vid misstanke om exponering för fågelinfluensa

Vid misstanke om fågelinfluensa under tjänstetid:

  • den läkare och/eller infektionsläkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet konsulteras
    och
  • smittskyddsläkaren vid THL informeras om misstanken, tfn 029 524 8557, [email protected] 

Under jourtid kontaktas vid behov

  • det egna välfärdsområdets eller HUS infektionsjourhavande, (HUS tfn 09 4711) som vid behov kontaktar THL:s jourhavande.
  • man informerar den jourhavande vid THL via HUS infektionsläkarjour eller anmäler exponerade personer till THL:s smittskyddsläkare, tfn 029 524 8557 (under tjänstetid), [email protected] 

Ett separat förfarande har avtalats för välfärdsområdenas anmälan till THL om exponering för pälsdjur och testning av exponerade personer under influensa A-virusepidemin HPAI H5N1 (clade 2.3.4.4b) år 2023.

THL inleder vid behov utrednings- och bekämpningsåtgärder på nationell nivå. THL bistår vid behov med hjälp i spårningen av exponerade personer som är bosatta i olika välfärdsområden och när riksomfattande information ska ges.

Internationell anmälan om fall av fågelinfluensa

Enligt det internationella hälsoregelverket (International Health Regulation, IHR) ska alla sjukdomar som orsakas av den nya influensaundertypen hos människor, även fågelinfluensavirusinfektioner som konstaterats hos människor, anmälas till WHO inom ett dygn.

Fågelinfluensaviruset ska också anmälas till Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) via systemet för tidig varning för smittsamma sjukdomar (Early Warning and Response System, EWRS).

THL ansvarar för den internationella rapporteringen.

Aktörernas roller och ansvarsområden vid misstanke om eller fall av fågelinfluensa

Institutet för hälsa och välfärd (THL)

THL ansvarar för uppföljningen av befolkningens influensavirusinfektioner. Målet är att

  • följa upp förekomsten av influensavirus och förändringar i influensavirus
  • identifiera ovanliga, nya influensavirus och epidemier som de orsakar, inklusive infektioner orsakade av fågelinfluensavirus hos människor.

Vid misstanke om fågelinfluensa och när den bekräftas samarbetar THL intensivt med de regionala och lokala hälsovårdsmyndigheterna, Livsmedelsverket och Arbetshälsoinstitutet samt följer upp den epidemiologiska situationen för fågelinfluensan.

THL rapporterar fall av fågelinfluensa hos människor till WHO i enlighet med det internationella hälsoreglementet och till ECDC i enlighet med regelverket för gränsöverskridande hot mot hälsan. 

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket ansvarar i Finland för influensauppföljningen av fjäderfä, vilda fåglar och djur och för undersökningen av misstankar om influensa. Vid behov inleder Livsmedelsverket tillsammans med regionförvaltningsverket åtgärder för att förebygga spridning av sjukdomen och utrota sjukdomen från djurhållningsplatsen.

På Livsmedelsverket undersöks antikroppar mot fågelinfluensa hos fjäderfä, förekomsten av fågelinfluensavirus hos vilda fåglar och riskfaktorerna för fågelinfluensa kartläggs.

Om en medborgare misstänker fågelinfluensavirussmitta hos fåglar är det viktigt att hen utan dröjsmål kontaktar kommunal- eller länsveterinären som ger anvisningar.

Vid misstanke kontrollerar en tjänsteveterinär fåglarna och tar vid behov prover på fåglarna för undersökningar. Vid provtagningen följs Livsmedelsverkets särskilda anvisningar. Prover av animaliskt ursprung undersöks vid Livsmedelsverket.

Arbetshälsoinstitutet

Arbetshälsoinstitutet fungerar som expertinstitut vid riskbedömning av fågelinfluensavirussmitta i anslutning till arbetet och som stöd för företagshälsovården gällande användning av personlig skyddsutrustning.

Arbetshälsoinstitutet utarbetar i samarbete med arbetarskyddsmyndigheten och THL anvisningar om skydd av arbetstagare mot smitta samt om personlig skyddsutrustning som behövs i arbetet och om principerna för användningen av dessa. Dessutom bedömer Arbetshälsoinstitutet vilka typer av personlig skyddsutrustning och skyddskläder som behövs i samband med respektive arbetsuppgift som medför exponering.

Skydd mot fågelinfluensa (Arbetshälsoinstitutet)

Välfärdsområdet

Den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet ansvarar inom sitt område för bekämpningen av fågelinfluensasmitta hos människor samt spårningen av personer som exponerats för smitta och hänvisningen till vård.  

Välfärdsområdet styr och stöder verksamhetsenheterna inom sitt verksamhetsområde i bekämpningen av fågelinfluensa och utreder personer som exponerats för fågelinfluensa.  Välfärdsområdet förbereder sig för bekämpning av fågelinfluensasmitta och vård av patienter samt utarbetar en beredskapsplan.

Kommunen

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016, 31§) ska den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i välfärdsområdet eller HUS-sammanslutningen underrätta den kommunala veterinärmyndigheten om misstänkta, konstaterade eller kända fall av fågelinfluensa.

De kommunala veterinärernas kontaktuppgifter finns på Livsmedelsverkets webbplats eller på kommunens webbplats.

Veterinärtjänster (Livsmedelsverket)

Regionförvaltningsverket

Regionförvaltningsverkets myndigheter för djursjukdomar styr och övervakar bekämpningen av fågelinfluensa inom sitt område, utarbetar en regional beredskapsplan samt vidtar vid behov åtgärder för att förebygga och utrota fågelinfluensa.

Kontaktuppgifterna till regionförvaltningsverkens länsveterinärer finns på Livsmedelsverkets webbplats.

Veterinärtjänster (Livsmedelsverket)

Litteratur och länkar

Fågelinfluensa och dess förekomst

Rekommendationer från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar om testning och uppföljning

Influensavaccin

Influensavaccin (THL)

Lagstiftning

Tilläggsuppgifter

Smittskyddsläkaren vid THL, tfn 029 524 8557, [email protected]

Arbetsgrupp

THL:
Niina Ikonen
Jari Jalava
Anna Katz
Erika Lindh
Ruska Rimhanen-Finne
Liina Voutilainen
Sohvi Kääriäinen
Tarja Kuutamo

Uppdaterad: