Åtgärdsanvisning för salmonellafall

Denna anvisning ger information om åtgärder som kan vidtas för att förhindra att salmonella sprids från smittade personer. Målet är att förenhetliga praxisen kring vårdåtgärderna inom hälsovården.

Anvisningen är avsedd för personer som ansvarar för smittsamma sjukdomar på hälsocentraler samt för läkare och sjukskötare inom företagshälsovården, personer som ansvarar för den regionala bekämpningen av smittsamma sjukdomar och livsmedelsövervakningen samt laboratorier för klinisk mikrobiologi.

I anvisningen tolkas minimikraven för bekämpning av salmonellasmitta i lagen om smittsamma sjukdomar. Arbetsgivaren kan ha en strängare praxis i enlighet med företagets egenkontroll.

Anvisningen gäller inte fall av Salmonella Typhi (tyfoidfeber) och inte heller Salmonella Paratyphi (paratyfoidfeber). Anvisningen tar inte heller upp hur salmonellasmitta kan förhindras hos resenärer. Information om förhindrande av turistdiarré finns i Resenärens hälsoguide (endast på finska).
Så förhindras turistdiarré (Resenärens hälsoguide, på finska)

Anvisningen har publicerats både på webben och i pdf-form. Eventuella ändringar i anvisningen görs först i webbversionen. Därefter uppdateras pdf-versionen.

Åtgärdsanvisning för att förhindra salmonellasmitta (pdf 265 kb)

Anvisningens innehåll

Utredning av hälsotillståndet vid salmonellasmitta hos personer som utför riskarbete

Med riskarbete avses sådana arbetsuppgifter som innebär en stor risk för att salmonellasmittan sprids.

Enligt lagen (1227/2016) och förordningen (146/2017) om smittsamma sjukdomar ska arbetsgivaren av sina anställda kräva tillförlitliga uppgifter som visar att personen inte lider av salmonellos om personen arbetar

  • med sådana uppgifter i en livsmedelslokal som avses i livsmedelslagen (297/2021) som innefattar hantering av oförpackade livsmedel som serveras utan uppvärmning
  • på en mjölkproduktionsgård i uppgifter som innefattar mjölkbehandling, om gården levererar mjölk till en sådan livsmedelslokal som avses i livsmedelslagen (297/2021) såsom ett mejeri eller ostmejeri där mjölken inte pastöriseras.

Om en person som är bärare av salmonella behandlar ett livsmedel kan livsmedlet smittas med salmonellabakterien. Salmonellabakterien dör dock lätt genom uppvärmning.

Därför krävs en utredning av hälsotillståndet endast av de personer som hanterar oförpackade livsmedel som säljs eller serveras utan uppvärmning och via vilka salmonellasmittan skulle kunna spridas.

Observera att ett livsmedel kan smittas med salmonellabakterien också efter uppvärmning. Därför krävs en utredning av hälsotillståndet också av de personer som hanterar oförpackade livsmedel efter att livsmedlet har värmts upp och inte värms upp på nytt före servering.

En utredning krävs alltid av personer som deltar i tillagning av livsmedel.
Utredning krävs till exempel av en person som

  • hanterar oförpackat kött i slakterier eller styckningsanläggningar
  • deltar i mjölkningsuppgifter eller hanterar mjölk som förbrukas utan värmebehandling, som opastöriserad mjölk eller produkter av opastöriserad mjölk. Av en person som behandlar råmjölk krävs däremot ingen utredning eftersom råmjölk endast används uppvärmd.
  • hanterar bakelser eller kakor som förfars lätt, till exempel tårtor och ostkakor
  • hanterar oförpackade livsmedel efter att dessa värmts upp när livsmedlen inte värms upp på nytt före servering. Till exempel hantering av oförpackade pastöriserade mjölkprodukter, hantering av oförpackade köttprodukter.

Hantering av lättfördärvliga oförpackade livsmedel (Livsmedelsverket)

En utredning krävs också av alla, även praktikanter och andra motsvarande personer, som arbetar på arbetsplatsen minst en månad utan anställning.

Utredningen krävs inte av personer som arbetar på arbetsplatsen mindre än en månad, men den kan göras om arbetsgivaren anser att den behövs. Tidsangivelsen om en månad är inte forskningsbaserad, utan det är frågan om en rent praktisk gräns.

En utredning krävs alltid innan en anställning börjar eller under anställningstiden när det finns grundad anledning att misstänka att den anställda är bärare av en salmonellabakterie. Exempel på sådana situationer är att personen har diarré med feber eller att salmonellasmitta har konstaterats hos en familjemedlem.

Gällande tillfälliga arbetstagare eller säsongsarbetare och andra vikarier som byts ut ofta samt arbetstagare som har haft en lång frånvaro, ska arbetsgivaren fundera över vilken risk en eventuell salmonellasmitta hos arbetstagaren medför för företagets verksamhet och vid behov kräva en utredning enligt detta.

Utredning av hälsotillståndet krävs inte

  • av en person som hanterar sådana oförpackade livsmedel via vilka det är mycket osannolikt att salmonellasmittan sprids. Sådana livsmedel är till exempel lösgodis, alkoholdrycker, kex och kakor.
  • av arbetstagare som delar ut färdigmat, till exempel av personal på äldreboenden eller servicehus eller av anställda som utför motsvarande uppgifter
  • av personer som arbetar inom primärnäringen, såsom inom växthusproduktion.

På Livsmedelsverkets webbplats finns fler exempel på uppgifter som inte kräver en utredning av hälsotillståndet (Livsmedelsverket)

Som riskarbete kategoriseras inte längre arbete på avdelning för nyfödda eller arbete med att tillreda mat för nyfödda, till exempel i modersmjölkscentraler på sjukhus, eller arbete på vattenverk i omedelbar kontakt med vatten som distribueras vidare (gamla lagen 989/2006 och förordningen 1376/2006 om smittsamma sjukdomar).

Utredning av hälsotillståndet vid anställningens början

Med en utredning av hälsotillståndet vid anställningens början avses en intervju som görs av en läkare eller hälsovårdare inom företagshälsovården, på hälsovårdscentralen eller inom studerandehälsovården. Intervjun kan genomföras per telefon.

I samband med intervjun betonas god hygienpraxis i livsmedelsarbetet för den anställda:

  • vid symtom får man inte arbeta
  • arbetsgivaren underrättas om en smittsam sjukdom som eventuellt sprids via livsmedel
  • god handhygien iakttas i arbetet.
  • Intyget över hälsotillståndet kan formuleras fritt. Intyget kan lämnas till arbetsgivaren om arbetstagaren ger sitt samtycke till detta.

Mall för intyg (pdf 83 kb)

En laboratorieundersökning görs om den anställda för närvarande har diarré och feber (≥ 38 ⁰C) eller har haft det under den föregående månaden. Behovet av en laboratorieundersökning grundar sig på den anställdas egna anmälan om symtom på magsjuka.

En laboratorieundersökning begärs inte längre av symtomfria anställda efter en resa.

Utredningar av hälsotillståndet ordnas av olika aktörer

  • Arbetsgivaren ordnar utredningar av anställdas hälsotillstånd som en del av företagshälsovården.
  • Studerandehälsovården ordnar utredningar av hälsotillståndet för studerande som utför ovannämnda arbetsuppgifter utan anställning.
  • Då praktikanter kommer via arbets- och näringsbyråerna eller privata läroavtalsföretag görs utredningar av hälsotillståndet vid kommunens hälsovårdscentral.

Utredningen av hälsotillståndet är avgiftsfri för den som undersöks eftersom det är fråga om en utredning för att konstatera en allmänfarlig smittsam sjukdom (lagen om klientavgifter 5 § 4 punkten).

Utredningar som gäller magsjuka

För att fastställa orsaken till diarré och feber rekommenderas en mer omfattande odling (F-BaktVi1) eller en kombination av odling och påvisning av nukleinsyra (ofta PCR-metoden).

När laboratorieundersökningen av en anställd som lider av magsjuka inte begränsas till enbart salmonella kan man också hitta andra sjukdomsalstrare (lagen om smittsamma sjukdomar 57 §).

Om diarrén inte är tydligt förknippad med feber, är rekommendationen att beslutet om provtagning fattas från fall till fall med hänsyn till den lokala epidemisituationen.

Om personen är arbetsförmögen ges han eller hon efter konsultation med företagshälsovården sådana arbetsuppgifter där smittorisken undviks. Riskarbetet kan återupptas efter två symtomfria dagar om salmonella inte har konstaterats i laboratorieundersökningarna eller om salmonella inte har kunnat odlas fram av det PCR-positiva provet.

Åtgärder efter konstaterad salmonellasmitta vid riskarbete

Avstängning från riskarbete

När en person som utför riskarbete konstateras ha salmonellasmitta stängs han eller hon av från sina arbetsuppgifter. Beslutet fattas av en läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar eller under jourtid av en hälsocentralläkare.

I första hand ges personen efter konsultation med företagshälsovården andra arbetsuppgifter där smittorisken kan undvikas. Om detta inte är möjligt kan kommunens läkare i tjänsteförhållande som ansvarar för smittsamma sjukdomar fatta ett beslut om att den smittade personen ska vara borta från arbetet i högst två månader.

Vid behov kan en läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar förlänga avhållandet från arbetet med högst sex månader åt gången om det fortfarande finns förutsättningar för detta.

Det ska särskilt betonas att riskarbete inte får utföras under antimikrobiell läkemedelsbehandling, eftersom man då inte med säkerhet kan konstatera om salmonellan har försvunnit ur tarmen.

Uppföljningsprover

För att konstatera att en person som utför riskarbete är fri från salmonella krävs tre på varandra följande avföringsprover, vars salmonellaodling har gett negativt resultat.

Proverna tas med cirka två dygns mellanrum, till exempel måndag, onsdag och fredag, eller mer sällan.

Uppföljningsprover börjar tas tidigast en vecka efter ett positivt salmonellaprov. Om personen behandlas med antibiotika tas proverna tidigast fem dagar efter att antibiotikabehandlingen har avslutats.

Prover tas en gång per vecka tills man får det första negativa provet. Därefter kan prover tas med två dygns mellanrum tills man har fått tre negativa prover i rad.

Om proverna fortfarande är positiva fyra veckor efter att salmonellasmittan konstaterades, kan man överväga att ta prover mer sällan.

Åtgärder efter konstaterad salmonellasmitta

Hygienåtgärder

Vikten av god hand- och toaletthygien betonas för alla som har fått salmonellasmitta.

Särskild försiktighet och god allmän- och handhygien ska iakttas vid matlagning hemma samt vid vård av små barn och äldre personer.

Hygienanvisningar:

  • Hemma tvättas kärl, toaletter och tvätt på normalt sätt.
  • Tvätt som har avföringsfläckar ska tvättas i minst 60 grader.
  • På skolor och daghem används engångshanddukar i epidemisituationer.
  • På hälsovårdsinrättningar används dessutom handsprit.

Antimikrobiell behandling endast i undantagsfall

I regel rekommenderas det inte att infektioner orsakade av salmonella behandlas med antimikrobiella läkemedel.

Beslut om antimikrobiell behandling av salmonellainfektion som ger symtom fattas utifrån patientens sjukdomsbild och allmänna hälsotillstånd.

Antimikrobiell behandling kan övervägas i följande fall:

  • utdragen sjukdomsbild
  • sjukdomsbilden tyder på en allmän infektion
  • patienten är yngre än ett år eller är en äldre person
  • personen har en svår underliggande sjukdom, till exempel malignitet, hivinfektion eller annan immunsupression, diabetes, lever- eller njursvikt.

Antimikrobiella läkemedel som getts under diarréskedet kan till och med förlänga bärarskapstiden. Om bärarskapet blir långvarigt kan dock antimikrobiell behandling övervägas från fall till fall.

I dessa fall konsulteras infektionsläkaren i sjukvårdsdistriktet vid behov.

Förfarande med specialgrupper

1. Daghemsbarn och skolelever

  • Daghemspersonalen informeras om saken.
  • Om ett daghemsbarn konstateras ha salmonella avlägsnas barnet från dagvården.
  • Barnet kan återvända till dagvården när det inte har haft symtom på två dagar.
  • Skolelever kan gå i skola som vanligt beroende på hur de mår.
  • Barnen instrueras i toalett- och handhygien.

2. Personer som bor i institutionsliknande förhållanden, till exempel äldre, personer med funktionsnedsättning och beväringar

  • Om en person som bor på institution konstateras ha salmonellasmitta, betonas toalett- och handhygienens betydelse för personen och personalen.
  • Långa skogsövningar rekommenderas inte för salmonellapositiva beväringar.

3. Patienter på hälso- och sjukvårdsinrättningar

  • Salmonellapositiva patienter vårdas enligt försiktighetsåtgärder för kontaktsmitta så länge diarrén pågår.
  • Toalett- och handhygienens betydelse betonas för patienterna.

4. Gravida och föderskor

  • Salmonellasmitta hos en gravid kan påverka valet av förlossningssätt och hur mamman och barnet placeras på förlossningssjukhuset.
  • För noggrannare anvisningar ska sjukvårdsdistriktets infektionsläkare kontaktas.

Sedvanliga försiktighetsåtgärder och skyddsklassificering

Utredning av smittkällan

Följande exponeringar utreds för en period på sju dygn före de första symtomen:

1. Resor

  • den insjuknades utlandsresor de sju dygnen före de första symtomen
  • utlandsresor som övriga personer i samma hushåll har gjort 2 dygn–2 månader innan personen som utredningen gäller insjuknade

2. Närkontakter

  • symtom på magsjuka hos personer som bor i samma hushåll
  • symtom på magsjuka hos blöjbarn, barn under skolåldern och andra personer som varit i nära kontakt

3. Risklivsmedel

  • köttprodukter, i synnerhet kött från fjäderfä, groddar, opastöriserad mjölk, andra ovanliga livsmedel som intas råa. Särskilt i fråga om kött från fjäderfä ska möjligheten till korskontamination beaktas, dvs. mikroben överförs från ett livsmedel till ett annat genom direkt beröring eller indirekt till exempel via händerna.
  • livsmedel som anskaffats under en utlandsresa
  • risklivsmedel som intagits utomlands, i synnerhet färska sallader och grönsaker, ägg och äggbaserade produkter, produkter från gatukök

4. Djurkontakter

  • reptiler, ödlor, sköldpaddor och andra exotiska husdjur
  • djur på bondgårdar
  • igelkottar
  • fåglar
  • sällskapsdjurs tuggben, råfoder

5. Andra exponeringar

  • dricksvatten med avvikande lukt, smak eller färg
  • bjudningar, fester och andra tillfällen där det serveras mat till många personer

Kostnader för vård och förebyggande

Enligt lagen om smittsamma sjukdomar räknas alla salmonellasmittor som allmänfarliga smittsamma sjukdomar.

Undersökning, behandling och medicinering av sjukdomen samt isolering av en insjuknad person eller en person som misstänks ha insjuknat är avgiftsfria för den insjuknade (lagen om patientavgifter inom social- och hälsovården 734/92).

Patientens hemkommun står för vårdkostnaderna.

Folkpensionsanstalten ersätter de inkomstförluster som orsakas av avstängning från arbete eller av att en förälder har varit borta från sitt arbete för att sköta ett insjuknat barn.

Salmonellasmitta, även symtomfri, ger rätt till dagpenning vid smittsam sjukdom. På FPA:s webbplats finns mer information om dagpenning vid smittsam sjukdom.

Dagpenning vid smittsam sjukdom (FPA)

Anmälan om salmonellafall

  • Mikrobiologiska laboratoriet gör en anmälan om smittsam sjukdom för salmonellafall som konstaterats i laboratoriet.
  • Den behandlande läkaren kontaktar den läkare på hälsocentralen som ansvarar för smittsamma sjukdomar för att utreda behovet av åtgärder.
  • Om man misstänker en epidemi vidtar kommunens arbetsgrupp för epidemiutredningar åtgärder för att reda ut epidemin.
  • Om det finns misstankar om en livsmedelsburen eller vattenburen epidemi gör kommunens arbetsgrupp för epidemiutredningar dessutom en anmälan till Institutet för hälsa och välfärd.
    Anmäl misstanke om epidemi
  • Om den insjuknade yrkesmässigt sköter nötboskap, grisar eller fjäderfä eller andra produktionsdjur eller bor på en sådan gård, anmäler läkaren som ansvarar för smittsamma sjukdomar fallet till kommunalveterinären.
  • Om salmonellainfektioner konstateras hos djuren på gården ska kommunalveterinären kontakta personen som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen.

Laboratoriediagnostik av salmonellainfektion

När man misstänker att magsjuka är orsakad av salmonella eller en annan bakterie begärs avföringsodling 1 (F-BaktVi1; Finlands kommunförbund nr 3442) eller påvisning av nukleinsyra (till exempel F-BaktNhO, F-BaktVIP) i kombination med odlingsanalys.

När man utreder ett symtomfritt salmonellabärarskap begärs enbart salmonellaodling av avföring (F-SalmVi; 2608). Avföringsprover tas innan en eventuell antimikrobiell behandling påbörjas.

Med anrikningsodling eller test för påvisning av nukleinsyra kan man även påvisa mycket små salmonellamängder, till och med bara cirka 10 salmonellaceller/g avföring.

I början av salmonellainfektionen finns det vanligtvis mycket bakterier i avföringen och de är lätta att hitta även utan anrikning. Bärarna har bara lite bakterier i avföringen och utsöndringen av bakterierna kan dessutom ske tidvis.

Isolerade stammar identifieras med hjälp av bakteriernas totalproteinprofiler (MALDI-TOF) och/eller med biokemiska test. Salmonella namnges antingen på släktnivå (Salmonella sp.) eller med agglutinationstest på serogruppnivå genom användning av kommersiella antiserum. En del av laboratorierna för klinisk mikrobiologi namnger stammarna också på serotypnivå för de vanligaste serotyperna.

En noggrannare typindelning, inklusive serotypning, av inhemska stammar görs vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Litteratur och länkar

Salmonellainfektioner

Lagstiftning

Arbetsgrupp

Markku Kuusi, THL
Elina Seppälä, THL
Jenni Luukkanen, THL
Saara Salmenlinna, THL
Ruska Rimhanen-Finne, THL

Följande personer från Livsmedelsverket har deltagit i uppdateringen av anvisningen

Satu Meririnne
Annika Pihlajasaari
Elina Leinonen
Noora Tolin
Pirjo Korpela
Tuula Koimäki
Marko Naapuri
Pauliina Pelto-Piri
Joonas Päivänen

Kontaktuppgifter

tartuntatautilaakari(at)thl.fi, tfn 0295248557

Uppdaterad: