Kvaliteten på kunduppgifterna inom social- och hälsovården
Inom social- och hälsovården produceras mycket information. Informationens kvalitet har stor betydelse bland annat för dem som dokumenterar och utvecklar dokumentationen, social- och hälsovårdens informationssystemens huvudanvändare, chefer och beslutsfattare, ansvariga för statistik- och registeruppgifter och för dem som utvecklar servicesystemets effektivitet eller dem som utvecklar sekundär användning av information.
Informationen betjänar i första hand yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och de aktörer som ordnar tjänsterna i det dagliga arbetet. Informationen utnyttjas också av myndigheterna i deras utvärderings-, styrnings- och tillsynsuppgifter samt av välfärdsområdena i deras kunskapsbaserade ledning.
Förutsättningar för kvalitet
De nationella specifikationerna utgör grunden för högklassig information. Informationen ska ha producerats med enhetliga datastrukturer i alla organisationer inom social- och hälsovården. Endast då är informationen jämförbar och kan analyseras och tolkas på ett tillförlitligt sätt. När vi använder nationella kodsystem, klassificeringar och terminologier är det möjligt att jämföra informationen även internationellt. THL har i uppgift att samordna nationella och internationella specifikationer.
Datasystemleverantörerna ska i sina kund- och patientdatasystem använda de datastrukturer som THL fastställt.
Strukturerna räcker dock inte i sig till för att garantera kvaliteten. En enhetlig dokumentationspraxis underlättar dokumentationsarbetet och säkerställer informationens kvalitet. THL har i uppgift att ge anvisningar om nationell dokumentationspraxis.
När en yrkesutbildad person har tillgång till ett system som stöder arbetet kan den yrkesutbildade dokumentera informationen så att det uppstår högklassig kundspecifik information.
Då informationen är högklassig och kundspecifik stöder systemen också vårdpersonalens arbete och beslutsfattande i olika skeden av kundens tjänster. Den yrkesutbildade personen ska ha en vård- eller kundrelation med den som får tjänsterna samt ändamålsenliga åtkomsträttigheter till informationssystemet. Dessutom ska kraven på användbarhet beaktas i utvecklingen och upphandlingen av informationssystem.
Med hjälp av kund- och patientuppgifter som sammanställts och anonymiserats för sekundär användning kan man granska uppgifterna till exempel regionalt, nationellt eller enligt kundgrupp.
Livscykel för utnyttjande av information
Den information som produceras inom social- och hälsovården ska vara tillgänglig för dem som behöver den. Den ska kunna behandlas, sammanställas och analyseras med olika system och på en annan plats än där den har producerats.
Genom att sköta informationssäkerheten och dataskyddet på ett bra sätt säkerställer man att informationen endast är tillgänglig för de aktörer som har rätt att använda den.
Utgångspunkten för tillförlitlig social- och hälsovårdsinformation är en högklassig dokumentation och produktion av information. De praktiska verktygen, såsom informationssystemen, har en nyckelroll när det gäller att utnyttja informationen direkt och hur användbar den information som uppkommer är. Nationella datalager och datainsamlingar samlar in uppgifter som kan utnyttjas både i serviceverksamheten och i sekundär användning.
Informationen behandlas och bearbetas för beslutsfattande och annan sekundär användning på befolkningsnivå. Detta är en förutsättning för att man ska kunna leda och utveckla social- och hälsovårdstjänsterna både nationellt och regionalt. Högklassig information utgör också en grund för forskningen.
Utgångspunkten för tillförlitlig social- och hälsovårdsinformation är en högklassig dokumentation och produktion av information. De praktiska verktygen, såsom informationssystemen, har en nyckelroll när det gäller att utnyttja informationen direkt och hur användbar den information som uppkommer är. Nationella datalager och datainsamlingar samlar in uppgifter som kan utnyttjas både i serviceverksamheten och i sekundär användning. En förutsättning för att man ska kunna leda, utveckla och undersöka både nationell och på regional nivå är att informationen behandlas och bearbetas för beslutsfattande och annan sekundär användning på befolkningsnivå.
Kunskapsbaserat beslutsfattande
Kunskapsbaserad ledning utnyttjas till exempel av social- och hälsovårdssystemets utvärdering, övervakning och styrning utifrån information som sammanställts. Endast utifrån högklassiga utgångsuppgifter är det möjligt att skapa realistiska och tillförlitliga sammanställningar och lägesbilder som stöd för beslutsfattandet. Kvalitet innebär också att informationen är lättillgänglig och kan fås tillräckligt snabbt.
Högklassig information spelar en viktig roll när det fattas beslut om ordnandet och finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna i välfärdsområdena. En tillräckligt tydlig och omfattande lägesbild är en förutsättning för att tjänsterna ska kunna förbättras. Detta har betydelse för hela samhället när man strävar efter att tjänsterna ska vara effektiva eller tillgängliga på lika villkor.
