Arbetsliv
Styrkor på arbetsmarknaden hos människor med invandrarbakgrund är att de i genomsnitt är unga, arbetsförmögna och arbetsvilliga. Trots detta är de oftare arbetslösa jämfört med den övriga befolkningen.
Bland personer med invandrarbakgrund i arbetsför ålder var 60 procent sysselsatta år 2014. Motsvarande andel i befolkningen med finländsk härkomst var 69 procent.
Sysselsättningen bland invandrare med flyktingbakgrund försvåras av låg utbildning, eventuella traumaupplevelser samt problem med den psykiska och fysiska funktionsförmågan. Vistelsetiden i landet främjar dock deras sysselsättning, eftersom hälften av de flyktingar som har varit i landet tio år är sysselsatta.
Kvinnorna har svårt att komma in på arbetsmarknaden
Bland kvinnor med invandrarbakgrund är sysselsättningen sämre än bland finländska kvinnor. Detta beror på att kvinnorna bildar familj tidigt. De har också svårt att komma in på arbetsmarknaden på grund av låg utbildning, avsaknad av arbetserfarenheter och svaga språkkunskaper.
Däremot är sysselsättningen bland männen med utländsk härkomst nästan lika bra som bland finländska män med motsvarande utbildning.
Personer med invandrarbakgrund arbetar ofta i arbetstagaryrken
Det är vanligast att invandrare arbetar till exempel inom service- eller försäljningsyrken. Människor som har kommit från Mellanöstern och Nordafrika är ofta företagare. Bland de utländska företagarna arbetar en fjärdedel inom inkvarterings- eller restaurangbranschen.
Bland de högskoleutbildade invandrarna arbetar även var femte i ett arbetstagaryrke, men mer sällan i expert-, kontors- eller kundserviceyrken.
Typiskt för invandrarnas anställningar är
- anställning på deltid eller för viss tid
- hyrd arbetskraft
- skiftarbete
- onormala arbetstider kvällsarbete, nattarbete, veckoslutsarbete
- mindre timmar än arbetstagaren önskar.
Arbetsgemenskapens stöd främjar integrationen
På många arbetsplatser finns det arbetstagare från olika kulturer. Å andra sidan arbetar många personer med utländsk härkomst fortfarande på en arbetsplats där han eller hon är den enda som har utländsk härkomst.
I det mångkulturella stödet på arbetsplatsen har ledningen en viktig roll. Invandrarnas utbildnings- och servicebehov ska beaktas även i företagshälsovården och arbetarsäkerheten.
En positiv växelverkan i arbetsgemenskapen, stöd och hjälp av arbetskamraterna samt fungerande relationer mellan chefer och underställda är kraftkällor för arbetstagare med invandrarbakgrund. Enligt UTH-undersökningen upplevde arbetstagare med invandrarbakgrund i huvudsak arbetsplatsens sociala aspekter som positiva.
Arbetsplatsens ledning kan främja jämlikhet och den ska ingripa i diskriminering och osakligt bemötande.
