Utbildning och språkkunskap

Utbildning av invandrare ökar deras möjligheter till sysselsättning och minskar ojämlikheten. Samtidigt främjar den integrationen och förebygger marginalisering.
Utbildningsstrukturen i befolkningen med utländsk bakgrund är tudelad: å ena sidan finns det många högutbildade, men även många med låg utbildningsnivå. Enligt UTH-undersökningen hade 40 procent av invandrarna i åldern 25–54 år högskoleutbildning 2014. Knappt 25 procent hade å andra sidan högst grundskoleutbildning.

Utbildningsstrukturen påverkas av

Utgångsland

Invandrare som kommer från EU, Efta, Nordamerika och Ryssland har högre utbildningsnivå. Två tredjedelar av invandrarna med estnisk härkomst har avlagt en examen på andra stadiet. Esterna kommer ofta till Finland för att arbeta inom arbetstagaryrken, vilket kan vara förklaringen till att färre har högskoleutbildning.

Orsaker till invandring

De flesta invandrare som har kommit för att studera har en högskoleutbildning. Bland invandrare med flyktingbakgrund har var femte avlagt en högskoleexamen, medan två av fem har en examen som motsvarar endast grundskola.

Invandringsålder

Av dem som har flyttat till Finland när de var under 20 år har nästan alla genomgått grundskolan. Bland dem har över hälften avlagt en examen på andra stadiet, dvs. studentexamen eller en yrkesinriktad grundexamen.

Vistelsetid i landet

Antalet invandrare som studerar längre än till grundskolenivå ökar i takt med vistelsetiden i landet och samtidigt blir examina på andra stadiet vanligare. Bland de personer med utländsk härkomst som har bott i Finland över tio år har fyrtio procent avlagt en examen på andra stadiet eller en högskolexamen i Finland.

Unga invandrare har bråttom att börja arbeta och bilda familj

Unga med invandrarbakgrund avlägger de grundläggande studierna, men övergår mer sällan till utbildningar på andra stadiet. Den vanligaste orsaken till att de slutar studera är att de vill komma in i arbetslivet. Andra orsaker är att unga med invandrarbakgrund är förhindrade att fortsätta studierna på grund av bristfälliga språkkunskaper, svårigheter att få en studieplats samt upplevelse av att den egna utbildningsnivån är tillräcklig.

Unga kvinnor med invandrarbakgrund bildar ofta familj i ung ålder, varvid studierna avbryts och sysselsättning i ett senare skede försvåras.

Det är dock viktigt att utbilda sig, eftersom arbetsplatser som baserar sig på grundskola kommer att minska i framtiden. Utbildning bland unga kan stödas till exempel med vägledning som ges hemma och i skolan, med ungdomsgaranti samt ordnande av barnvård.

Utbildning ”går i arv” också i befolkning med invandrarbakgrund och därför är det viktigt att satsa på samarbetet mellan hemmet och skolan.

• Föräldrarna och eleverna ska ges information om utbildningsmöjligheterna i det finländska samhället och utbildningens betydelse
• Lågutbildade föräldrar ska vägledas att stöda sina barn att fortsätta med studier på andra stadiet efter grundskolan.
• Skolorna ska säkerställa att föräldrar med invandrarbakgrund får tillräckligt med information om skolan och utbildningssystemet i Finland, även om föräldrarna inte förstår finska eller kan använda elektroniska kommunikationskanaler.

Språkkunskaper är en viktig del i integrationen

Kunskaper i språk underlättar användningen av tjänster, främjar möjligheterna att få arbete, studiemöjligheterna och anpassningen. I den befolkning med utländsk bakgrund som bor i Finland finns över hundra olika modersmål.

Av de så kallade första generationens invandrare talar nästan alla finska i viss mån. Enligt UTH-undersökningen borde man satsa på språkutbildningen, eftersom nästan var femte invandrare upplever att språkutbildningen är otillräcklig. Bland dem som har varit i Finland endast en kort tid, personer med asiatisk härkomst samt de som har flyttat till landet på grund av studier eller arbete upplevs språkfärdigheterna som svagare enligt UTH-undersökningen.

Studerande och yrkesverksamma omfattas inte av integrationsservicen, och därför bör nya lösningar hittas för utveckling av språkkunskaperna. Svaga färdigheter i finska och svenska har samband bland annat med att skolgången avbryts tidigt och arbetslöshet.

Svenskspråkig service ska likaså garanteras. Bland första generationens invandrare uppger femton procent att de talar svenska bättre än finska.

Mer information

Undersökning om arbete och välfärd hos personer med utländsk härkomst (UTH) (på finska)
Välfärdsundersökningen för personer födda utomlands (FinMonik), på finska