Romers hälsa och välfärd
Den romska befolkningen har sett till sina socioekonomiska utgångspunkter på många sätt en ojämlik ställning i det finländska samhället.
Den romska befolkningen har jämfört med majoritetsbefolkningen i genomsnitt
- lägre utbildningsnivå
- större andel fattiga
- större andel arbetslösa
- en sämre upplevd hälsa.
En svag socioekonomisk ställning ökar sjukligheten och dödligheten samt försämrar individens funktionsförmåga. Utanförskap och dåliga levnadsförhållanden försämrar hälsan och ökar risken för ohälsosamma levnadsvanor.
Delaktighet och likabehandling i samhället främjas till exempel genom utbildning, sysselsättning och boendeförhållanden.
Utbildningen främjar romernas funktionsförmåga och arbetsförmåga
En god arbets- och funktionsförmåga främjar välbefinnandet. Enligt undersökningen om romernas välbefinnande (Roosa)
- har merparten inte avlagt examen efter grundskolan
- bedömde hälften av männen att de var fullt arbetsföra
- upplevde drygt en tredjedel av kvinnorna att de var fullt arbetsföra
- var svårigheter att röra sig vanligt bland kvinnorna
- hade närseendet försämrats bland 55-åringar och äldre kvinnor samt bland kvinnor i åldern 30–54 år.
Åtgärder för att öka och upprätthålla arbets- och funktionsförmågan bland den romska befolkningen:
- höjning av utbildningsnivån
- förebyggande och vård av kvinnors svårigheter att röra sig
- behandling av synproblem: synundersökning och tillhandahållande av lämpliga glasögon samt identifiering och behandling av sjukdomar som försämrar synen.
Det är viktigt att tala om psykiskt välbefinnande
Frågor som gäller psykiskt välbefinnande är känsliga i den romska gemenskapen. Det psykiska välbefinnandet har en central inverkan på individens
- övergripande välbefinnande
- funktionsförmåga
- fysiska hälsa.
Bland den romska befolkningen observerades betydande depressions- och ångestsymtom oftare än bland övriga befolkningen. Jämfört med hela befolkningen var antalet symtom hos dem som deltog i Roosa-undersökningen cirka fyra gånger så stort och hos kvinnor cirka fem gånger så stort.
Orsakerna till psykisk ohälsa är i stort sett desamma som hos den övriga befolkningen:
- arbetslöshet
- svåra livserfarenheter
- svag ekonomisk situation
- hopplöshet
- diskriminering och avsaknad av mål i det egna livet.
Romerna sökte sig mer sällan till tjänster för psykiskt välbefinnande än majoritetsbefolkningen.
Resultaten från Roosa-undersökningen kan utnyttjas som diskussionsunderlag för att det ska vara lättare att tala om psykiskt välbefinnande och för att sänka tröskeln till att söka tjänster.
Motion och sunda levnadsvanor upprätthåller välbefinnandet och bidrar till god viktkontroll
Ungefär hälften av männen som deltog i Roosa-undersökningen berättade att de motionerar på fritiden. Kvinnorna rörde sig lite: endast cirka en tredjedel berättade att de rör sig på sin fritid. De yngsta rör sig mest aktivt.
Faktorer som upplevs begränsa motion på fritiden:
- brist på pengar
- trötthet
- nedstämdhet
- lathet
- brist på intresse.
- Ungefär en tredjedel av kvinnorna upplever att den romska klädseln begränsar motion på fritiden.
Lite motion på fritiden samt övervikt och fetma ökar svårigheterna att röra sig. Två tredjedelar av de romska män och kvinnor som deltog i Roosa-undersökningen var överviktiga.
Var och en kan själv välja livsstil och även små förändringar kan göra nytta. Valet påverkas också av levnadsförhållandena, den ekonomiska situationen samt stödet från familjen och gemenskapen.
Den romska befolkningen dricker lite alkohol
Den romska befolkningen dricker betydligt mindre alkohol än övriga befolkningen. Nykterhet är också vanligare än hos hela befolkningen.
Enligt Roosa-undersökningen var riskkonsumtion av alkohol vanligast bland 18–29-åringar.
Rökning är fortfarande mycket vanligt bland den romska befolkningen. Cirka 40 procent av de romska männen och kvinnorna röker dagligen. Rökning är vanligast i den yngsta åldersgruppen oberoende av kön. Generellt har rökningen i Finland minskat betydligt sedan 2000-talet.
