Makt och beslutsfattande
Fördelningen av den samhälleliga makten är en av de grundläggande frågorna för jämställdheten mellan könen. Delområden inom makt och beslutsfattande som är intressanta ur ett könsperspektiv är till exempel:
- maktpositionernas fördelning enligt antal
- makt- och beslutsprocesser
- resultat och konsekvenser av beslutsfattandet.
Enligt den kvantitativa representationen av kvinnor och män har jämställdheten stärkts under de senaste årtiondena, i synnerhet i de organ för politiskt beslutsfattande som väljs genom val samt i de förvaltningsorgan som omfattas av kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen. Däremot är till exempel företagens högsta chefer fortfarande i huvudsak män. Könsmångfalden i beslutsfattandet har hittills granskats i liten utsträckning.
Val, politiskt deltagande och kön
I lagstiftningen har kvinnornas och männens möjligheter till politiskt deltagande varit desamma i Finland sedan 1906. Kvinnor röstar aktivare än män i alla val. I valdeltagandet passerade kvinnorna männen i kommunalvalet 1984 och i riksdagsvalet 1987.
I det senaste riksdagsvalet 2023 röstade 72,9 procent av kvinnorna och 71 procent av männen.
Enligt undersökningar har en jämlik kandidatuppställning en positiv inverkan på könsfördelningen bland dem som blivit valda. Kvinnornas andel av kandidaterna har i alla val varit mindre än männens. Med några undantag är det också färre kvinnor som väljs i valet än män.
Kön och politiska ledningsplatser
I riksdagsvalet 2023 var kvinnornas andel av de valda 46 procent. Andelen kvinnor i riksdagsgrupperna varierar partivis. Det finns flest kvinnor bland Vänsterförbundet (81 %) och, med undantag av riksdagsgrupper med endast en medlem, minst kvinnor bland Svenska riksdagsgruppen (30 %).
Dagens riksdag
Av regeringens ministrar har minst cirka 40 procent varit kvinnor och män från början av 1990-talet till år 2015. I Sipiläs regering var 35 procent av ministrarna kvinnor. Av de 19 ministrarna i Petteri Orpos regering är 12 (63 %) kvinnor och sju (37 %) män.
Den senaste regeringens sammansättning
Av de ledamöter som valdes i kommunalvalet 2021 var 40 procent kvinnor och 60 procent män. Fördelningen mellan kvinnor och män är:
- av ordförandena för kommunfullmäktige 39 – 61 %
- av ordförandena för kommunstyrelserna 31 – 69 %
- av kommundirektörerna 21 – 79 %.
Statistik över kommunalval och demokrati
Av Europaparlamentets ledamöter i Finland är 57 procent kvinnor och 43 procent män. Finlands EU-kommissionär är för första gången kvinna, Jutta Urpilainen. Kommissionären valdes för sjätte gången från Finland.
I presidentvalet har kvinnor regelbundet varit kandidater sedan valet 1994. Finland har haft elva manliga presidenter och en kvinnlig president (Tarja Halonen 2000–2012).
Finlands tidigare presidenter
Jämställdhet mellan könen i företagsledningen
I de finländska börsbolagens styrelser är andelen kvinnor i genomsnitt 33 procent 2023. Av styrelseordförandena var 11 procent kvinnor och av de verkställande direktörerna sju procent.
I 2022 antog Europaparlamentet direktivet som syftar till att främja en balanserad representation av kvinnor och män i ledningen av stora börsnoterade företag. Från och med juli 2026 ska 40 procent av styrelseposter i bolag eller en tredjedel av alla direktörstjänster gå till det underrepresenterade könet.
I Finland leds börsbolagen av exceptionellt många personer med teknisk examen. Detta kan för sin del hindra kvinnor från att avancera i företagsledningen, eftersom kvinnor i Finland har färre examina inom det tekniska området än män.
År 2022 var andelen kvinnor 47 procent av de statsägda bolagens styrelsemedlemmar, 26 procent av styrelseordförande och 22 procent av verkställande direktörer. Finlands regering satt upp numeriska mål för kvinnornas och männens representation i statsägda bolags styrelser.
