Utbildning
I Finland är många utbildningsområden delade, dvs. segregerade enligt kön. Differentieringen fortsätter genom utbildningsstadierna ända till arbetsmarknaden. Det finns också skillnader mellan könen i fråga om inlärningsresultaten och elevernas erfarenheter. Till exempel har en betydande del av transungdomarna upplevt osakligt bemötande och trakasserier i skolan.
Segregationen indelas ofta i horisontell och vertikal segregation.
- Horisontell segregation i skolorna innebär att flickor och pojkar avlägger studier och examina inom olika utbildningsområden.
- Vertikal segregation innebär differentiering på olika utbildningsstadier, dvs. olika utbildningsnivåer för kvinnor och män.
I de högre klasserna inom den grundläggande utbildningen avlägger pojkarna fler valfria studier i matematik och naturvetenskaper och flickorna studerar mer och mångsidigare främmande språk än pojkarna.
Det finns också skillnader mellan könen i gymnasiets ämnesval. Inom den yrkesinriktade grundutbildningen var kvinnornas andel störst i hälso- och välfärdsområdena (85 %) och männens andel var störst i databehandling och kommunikation (87 %).
I yrkeshögskoleutbildningen 2022 var kvinnornas andel störst i hälso- och välfärdsområdena (84 %) och männens andel var störst i det tekniska området (78 %).
Inom universitetsutbildningen 2022 var kvinnornas andel störst i det pedagogiska området (84 %) och männens andel var störst i databehandling och datakommunikation (75 %).
I Finland är kvinnorna i genomsnitt högre utbildade än männen. Andelen kvinnor med högskoleexamen av alla kvinnor i arbetsför ålder började öka betydligt snabbare än männen i början av 1990-talet.
Enligt Statistikcentralens utbildningsstrukturstatistik 2022 för personer som har fyllt 15 år:
- 76 procent av kvinnorna och 73 procent av männen hade avlagt examen efter grundstadiet
- 37 procent av kvinnorna och 43 procent av männen hade avlagt examen på andra stadiet
- 39 procent av kvinnorna och 29 procent av männen hade avlagt examen på högskolenivå.
Det var vanligare bland kvinnor än bland män att avlägga den lägsta examen på högre nivå samt lägre och högre högskoleexamen. Cirka en procent av männen och kvinnorna hade avlagt examen på forskarutbildningsnivå, män något oftare än kvinnor.
27 procent av männen och 24 procent av kvinnorna hade endast grundläggande utbildning.
Studieframgång och kön
I början av den grundläggande utbildningen är skillnaderna i kunnande mellan flickor och pojkar små. Flickorna klarar sig dock bättre än pojkarna i PISA-undersökningen som mäter kunskaperna hos 15-åriga ungdomar.
Enligt PISA-utvärderingen 2018:
- I läskunnighet och naturvetenskap var flickornas kompetens bättre än pojkarnas, och skillnaden mellan flickor och pojkar är störst i Finland av alla OECD-länder.
- Flickorna klarade sig bättre i matematik än pojkarna. I utvärderingen 2012 fanns det ingen skillnad mellan flickor och pojkar och dessförinnan hade pojkarna klarat matematiken något bättre än flickorna.
- Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad i pojkarnas och flickornas ekonomiska kompetens.
Jämförelsen visar att största delen av flickorna och pojkarna klarar sig lika bra i skolan. Det förekommer dock mer variation i pojkarnas kunnande.
En orsak till skillnaderna mellan könen är att flickorna har bättre läsfärdigheter än pojkarna. Man har också observerat att attityderna som stöder inlärningen är starkare bland flickorna och attityderna som stör inlärningen starkare bland pojkarna.
