Olycksfall bland personer i arbetsför ålder

Olycksfall är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland personer i arbetsför ålder i Finland och de orsakar många vårdperioder på sjukhus. Med personer i arbetsför ålder avses i detta sammanhang personer i åldern 25–64 år.

Arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruksproblem och anhöriga eller närstående med vårdbehov ökar risken för olycksfall. Även andra utmanande livssituationer predisponerar för olycksfall, eftersom de orsakar psykisk och fysisk belastning. Ojämlikhet ökar risken för olycksfall, och särskilt personer med lägre utbildnings- och inkomstnivå är utsatta för olycksfall. Olycksfall inträffar överallt, till exempel på arbetsplatser och fritidsaktiviteter, men mest sker de hemma och på fritiden. 

I Säkerhet från barndom till ålderdom – Program för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden 2021–2030 behandlas fallolyckor, förgiftningar, vägtrafikolyckor, drunkningar, brandsäkerhet samt anhöriga och närstående som främjare av säkerheten i samband med frågan om hur man skyddar personer i arbetsför ålder från olycksfall. I programmet fastställs mål för förebyggandet av olycksfall och 39 åtgärder som förebygger olycksfall bland personer i arbetsför ålder. 

Läs mär om Säkerhet från barndom till ålderdom – Program för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden 2021–2030.

Inhållet på denna sida:

• Fallolyckor
• Förgiftningar
• Vågtrafikolyckor
• Drunkningar
• Brandsäkerhet
• Anhöriga och närstående som främjare av säkerheten

Fallolyckor

De vanligaste olycksfallen som kräver sjukhusvård av personer i arbetsför ålder är fallolyckor. De är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland personer i arbetsför ålder och den vanligaste orsaken till vårdperioder på bäddavdelningar.

Fallolyckor orsakar årligen cirka 140 dödsfall bland personer i arbetsför ålder och nästan 14 000 behöver sjukhusvård.

Antalet dödsfall ökar kring 45 års ålder och fortsätter att öka stadigt i takt med åldern. Största delen av olycksfallen på arbetsresor beror på att personen halkar, faller eller snubblar. Nedsatt funktionsförmåga till exempel på grund av sjukdom ökar risken för fallolyckor. Dessutom har alkoholkonsumtion samband med ungefär hälften av alla fallolyckor bland personer i arbetsför ålder.

Fallolyckor bland personer i arbetsför ålder förebyggs genom motion som förbättrar balansen och muskelstyrkan samt säkra boende- och levnadsmiljöer. Dessutom har social- och hälsovårdstjänsterna en viktig roll, i synnerhet när riskfaktorerna hänför sig till en persons funktionsnedsättning, sjukdom, medicinering eller bruk av berusningsmedel. Fallrisken kan bedömas individuellt.

Förgiftningar

Förgiftningar av personer i arbetsför ålder beror oftast på alkohol, droger eller läkemedel samt ofta på blandmissbruk av dessa. Största delen av förgiftningarna på grund av olycksfall är blandförgiftningar. Då har personen som förgiftats samtidigt använt flera olika ämnen, till exempel läkemedel samt alkohol och/eller droger.

Årligen dör cirka 200 personer i arbetsför ålder i alkoholförgiftning och 170 i andra förgiftningsolyckor. Varje år behöver cirka 500 personer i arbetsför ålder sjukhusvård på grund av förgiftning. I riskgruppen för förgiftningsolyckor finns 40–59-åriga män och 50–59-åriga kvinnor som dricker i berusningssyfte varje vecka eller upprepade gånger varje månad. Dessutom ökar en tidigare överdos av narkotika risken för överdos med dödlig utgång. 

När man förebygger förgiftningar är det viktigt att de förebyggande åtgärderna riktas mot riskgrupperna. Den förebyggande verksamheten omfattar rusmedelsarbete och kampanjer, åtgärder inom social- och hälsovården, psykiatrisk konsultation och ökad information om förgiftningsolyckor. Förebyggandet av förgiftningsolyckor måste samordnas med främjandet av psykisk hälsa och förebyggandet av självmord.

Vägtrafikolyckor

Mer än hälften av alla dödsfall och skador i vägtrafiken drabbar personer i arbetsför ålder, och största delen av dem drabbar personer som färdas i personbil. Utöver dem är cyklister och motorcyklister de största grupperna vars skador kräver vårdperioder på bäddavdelningar.

I ungefär en fjärdedel av vägtrafikolyckorna med dödlig utgång har offret varit påverkat av alkohol. Den stigande trenden för berusningsmedel och blandmissbruk syns också i polisens uppföljning av rattfylleri. Dessutom har problem relaterade till förarnas hälsa fått en allt större roll vid allvarliga vägtrafikolyckor.

Vägtrafikolyckor bland personer i arbetsför ålder förebyggs genom att trafikanterna följer reglerna, undviker onödiga risker, använder hjälm och säkerhetsbälte, kör förutseende, undviker att använda kommunikationsenheter under körning, prioriterar gång och cykling, inte är berusade i trafiken, fäster uppmärksamhet vid körhälsa och vakenhet samt genom att vägnätet för gång- och cykeltrafik förbättras. Organisationernas kampanjer och övriga verksamhet erbjuder värdefulla stödmetoder för att främja vägtrafiksäkerheten. 

Drunkningar

Största delen av drunkningarna bland personer i arbetsför ålder sker i naturliga vattendrag när en människa vistas i vattnet eller faller i vattnet. I Finland är alkohol den största riskfaktorn för drunkningsdödsfall.

Drunkningar i sjötrafiken sker oftast på sommaren när offret åker småbåt på fritiden och faller överbord. Den som drunknar i sjötrafiken är oftast en medelålders man som har druckit alkohol. Vid drunkning till följd av att offret gått genom isen är det vanligast att offret promenerar eller åker snöskoter på isen. Sådana drunkningar är vanligast i december och april, då istäcket är svagt. Den som går genom isen är vanligen en man i åldern 50–70 år.

Drunkningar kan förebyggas genom satsningar på simkunnighet och genom att människor följer vattensäkerhetsreglerna. Den som rör sig på vattnet bör göra en realistisk bedömning av sin egen funktionsförmåga, kontrollera omgivningen och väderförhållandena, undvika berusningsmedel och använda flytväst.

Brandsäkerhet

De flesta dödsfall på grund av brand och brännskador beror på bostadsbränder, och dödsfallen i synnerhet på inandning av brandgaser. Bland personer i arbetsför ålder är risken för dödsfall på grund av brand högre bland rökare, personer med missbruksproblem och psykiska ohälsa, personer med minnessjukdomar samt personer i en svag socioekonomisk ställning.

Antalet dödsfall på grund av brand har minskat, vilket beror på att självsläckande cigaretter har kommit ut på marknaden, att säkerhetsteknik används och att den strukturella säkerheten förbättrats.

Brandsäkerheten kan främjas genom att man påverkar människors agerande och ökar deras kunskaper om brandsäkerhet, använder säkerhetsteknik såsom brandvarnare och tryggar den strukturella säkerheten. När det gäller rökning kan man förbättra brandsäkerheten i riskgrupperna genom att minska rökningen, använda säkra rökplatser eller övervaka rökningen. 

Brandsäkerhetsmaterial för invandrare (SPEK)
Säkerhetskort (SPEK)

Anhöriga och närstående som främjare av säkerheten

Anhöriga och närstående samt familjer är viktiga aktörer som tryggar säkerheten i vardagen. I Finland finns det inte tillgång till information om olycksfall bland närståendevårdare. Vi vet dock att nedsatt funktionsförmåga är typiskt bland personer som får närståendevård. Nedsatt funktionsförmåga har identifierats som en riskfaktor för olika typer av olycksfall såsom fallolyckor, kvävning och drunkning. På grund av användningen av flera läkemedel löper personer som får närståendevård också en större risk att bli förgiftade. 

Närståendevårdare i arbetsför ålder behöver information, utbildning och stöd till exempel för en trygg fritid. På detta sätt upprätthålls deras egen säkerhet och förmåga att ta hand om sina anhöriga. En särskild utmaning för närståendevårdare i arbetsför ålder kan vara att samordna närståendevården och arbetslivet.

Källor

Korpilahti m.fl. (red). Säkerhet från barndom till ålderdom: Program för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden 2021–2030. SHM:s publikationer 2021:18.