Olycksfall bland barn och unga
De vanligaste olycksfallen som kräver sjukhusvård av barn och unga är fallolyckor och idrottsskador. De vanligaste orsakerna till dödsfall på grund av olycksfall bland barn och unga är vägtrafikolyckor och förgiftningar.
I Finland är olycksfall den mest betydande av de dödsorsaker under barn- och ungdomstiden som kan förebyggas. Under en lång period har dock antalet dödsfall på grund av olycksfall minskat betydligt bland personer under 25 år. Antalet patienter som behöver sjukhusvård har däremot varit oförändrat.
I det här avsnittet finns information om förebyggande av olycksfall och främjande av säkerheten bland barn och unga. Med barn och unga avses i detta sammanhang personer under 25 år.
Uppgifterna baseras på Säkerhet från barndom till ålderdom – Program för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden 2021–2030. Programmet innehåller sammanlagt 89 åtgärder, varav 22 riktas särskilt mot förebyggande av olycksfall bland barn och unga.
Läs mär om Säkerhet från barndom till ålderdom – Program för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden 2021–2030.
Innehållet på denna sida:
- Barn och unga har rätt till en trygg livsmiljö
- Fallolyckor
- Förgiftningar
- Vägtrafikolyckor
- Drunkningar
- Brandsäkerhet
- Anhöriga och närstående som främjare av säkerheten
- Arbete i olika verksamhetsmiljöer samt skolor och läroanstalter
Barn och unga har rätt till en trygg livsmiljö
Trygghet är enligt FN:s konvention om barnets rättigheter en grundläggande rättighet för alla barn och ungdomar.
De vuxna ansvarar för att det är tryggt för barnen att växa upp, röra sig och utvecklas i sina livsmiljöer.
Barns och ungas trygghet kan rubbas av
- olycksfall och våld
- brister i den grundläggande omvårdnaden och omsorgen
- miljöer som av olika orsaker är otrygga.
Upplevelser i barndomen påverkar hela livet
Upplevelser i barndomen har en långvarig påverkan på hela livet och hälsan.
Ju fler skadliga erfarenheter man har under barndomen och ungdomen, desto större är risken för marginalisering och en svag socioekonomisk ställning i vuxen ålder. Den onda cirkeln medför även höga kostnader för samhället.
Fallolyckor
Fallolyckor är de olyckor som orsakar störst behov av vårdperioder på sjukhusens bäddavdelningar bland personer under 25 år.
- Fallolyckor som kräver vårdperioder på bäddavdelningar sker i större utsträckning bland pojkar än bland flickor.
- Största delen av fallen sker i samband med fysisk aktivitet.
- Fallolyckor som leder till döden är relativt sällsynta bland barn och unga.
Vilka åtgärder kan förebygga fallolyckor?
Regelbunden motion främjar utvecklingen av barns och ungas fysiska färdigheter. Forskningen visar att en bra balans förebygger fallolyckor.
En säker miljö stimulerar till fysisk aktivitet. Genom att förutse och uppmärksamma säkerheten redan i planeringsskedet kan man effektivt främja säkerheten i den byggda miljön.
Man bör fästa uppmärksamhet vid fallrisker och hur de kan förebyggas i olika verksamhetsmiljöer, såsom rådgivningsbyråer, skolhälsovården och idrottsföreningar.
Förgiftningar
Risken att hamna på sjukhus på grund av förgiftning är störst bland småbarn under 5 år och ungdomar.
Bland barn under 15 år har förgiftningar inte lett till dödsfall på mer än 10 år. Antalet barn som dött genom förgiftning har minskat avsevärt tack vare
- lagstiftningsändringar, till exempel obligatoriska säkerhetskorkar för tvättmedels- och kemikalieprodukter
- att akuta situationer hanteras med hjälp av Giftinformationscentralen.
Eftersom uppkomstmekanismen är en annan bland ungdomar har motsvarande åtgärder inte minskat förgiftningsdödligheten bland dem.
- Förgiftningar orsakar årligen näst flest dödsfall på grund av olycksfall i åldersgruppen 15–24 år.
- Bakom dödsfallen ligger ofta bruk av berusningsmedel och självdestruktivt beteende.
- Varje år vårdas flera hundra personer under 25 år på sjukhusens bäddavdelningar för förgiftning på grund av olycksfall.
Vilka åtgärder förebygger förgiftningar?
För att förebygga förgiftning av små barn är det viktigt att hemmets kemikalier, läkemedel och vitaminer förvaras utom räckhåll för barn och om möjligt i barnsäkra originalförpackningar.
Rådgivningens metoder för att minska förgiftningar av små barn är till exempel
- stöd för föräldraskapet
- diskussioner om säkerheten i hemmet
- uppdaterat material för föräldrar
- observationer som görs under hembesöket.
I förebyggandet av förgiftningar bland unga är det centralt med
- utredning av bakgrunden till de ungas bruk av berusningsmedel
- tidig identifiering av eventuella problem
- rådgivning och stöd.
Särskilt för unga i en utsatt situation är det viktigt att erbjuda lättillgängligt stöd och hjälp med låg tröskel.
Vägtrafikolyckor
I Finland orsakar vägtrafikolyckor flest dödsfall på grund av olycksfall bland personer under 25 år och näst flest vårdperioder på sjukhus på grund av olyckshändelse.
- Vårdnadshavarna och andra vuxna i den närmaste kretsen ansvarar för trafiksäkerheten särskilt för personer under 7 år.
- Unga beter sig ofta riskfyllt i trafiken, till exempel kör i höga hastigheter eller kör berusade.
- Risken för unga män att till exempel dö som motorfordonsförare är mångdubbel jämfört med samma risk för unga kvinnor.
Hur kan trafiksäkerheten bland barn och unga förbättras?
Centrala metoder för att förbättra vägtrafiksäkerheten för barn är enligt programmet Säkerhet från barndom till ålderdom 2021–2030 att
- minska fortkörningen
- införa hastighetsbegränsningar på 30 km/h i tätorter
- använda säkerhetsanordningar.
I synnerhet när det gäller trafiksäkerheten för små barn under 7 år betonas föräldrarnas eller vårdnadshavarnas centrala roll till exempel i användningen av säkerhets- och skyddsutrustning och i säkerhetsutbildningen.
För att förebygga vägtrafikolyckor bland unga är det viktigt att minska riskbeteenden, till exempel
- användning av alkohol och andra berusningsmedel
- underlåtenhet att använda säkerhetsutrustning.
Lägre hastigheter i tätorter minskar skadorna hos fotgängare, cyklister och mopedister.
Med hjälp av upplysning riktad till föräldrar och tidig säkerhetsutbildning är det möjligt att förankra principer som främjar trafiksäkerheten och säkra handlingsmodeller som består livet ut.
Drunkningar
Drunkning är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall på grund av olycksfall bland barn under skolåldern. Dessutom orsakar fall i vatten varje år behov av vårdperioder på sjukhusens bäddavdelningar särskilt bland barn under skolåldern.
När barn under 18 år drunknar har barnet oftast råkat hamna i vattnet av misstag, oftast fallit ner i vattnet eller börjat vada eller simma i för djupt vatten.
I fall där ungdomar drunknar är bakgrunden i allmänhet att de hamnar i vattnet under alkoholpåverkan eller att de vistas i båt utan flytväst.
En jämförelse av personer under 25 år enligt kön visar att fler pojkar eller unga män än flickor eller unga kvinnor har drunknat.
Utbildning om vattensäkerhet för barn och unga
Tidig simkunnighet och upplysning av föräldrarna är viktigt för att förebygga drunkning bland barn och unga.
Ett barn under skolåldern behöver aktiv, noggrann och ständig övervakning av en förälder eller annan vuxen på, i eller vid vattnet.
I barns och ungas simundervisning och utbildning om vattensäkerhet ska särskild uppmärksamhet fästas på
- upplysning till småbarnsföräldrar om riskerna i närheten av vatten och tillräcklig övervakning
- ungas kunskaper och färdigheter i sjötrafiksäkerhet
- förebyggande av bruk av berusningsmedel
- barn och unga som behöver särskilt stöd.
Inom rådgivningstjänsterna, småbarnspedagogiken och läroanstalterna är det viktigt att upprätthålla och effektivisera informationen till föräldrarna om farorna med vatten och om vikten av simkunnighet.
Simkunnighet främjar säkerheten genom hela livet. Simkunnighet ger bättre förutsättningar att överleva om barnet eller den unga hamnar i vattnet.
Brandsäkerhet
Cirka 50 byggnadsbränder inträffar årligen på grund av barns eller djurs verksamhet. Även terrängbränder äventyrar personsäkerheten, och cirka 50–125 terrängbränder orsakas varje år av att barn hanterar eld.
Antalet dödsfall på grund av brand har minskat betydligt
Antalet dödsfall på grund av brand har minskat betydligt på befolkningsnivå under de senaste åren. Flera strukturella säkerhetsåtgärder såsom förbättrad utrymningssäkerhet och säkerhetsteknik har bidragit till utvecklingen.
Andra bidragande faktorer till det minskade antalet dödsfall på grund av brand är
- kunskapen från räddningsverkens brandutredningar
- den riktade säkerhetskommunikationen
- tillsynsverksamheten.
Hur kan brandsäkerheten bland barn och unga främjas?
Brandsäkerheten kan främjas genom regelbundet återkommande utbildningar särskilt för elever i grundskolan i olika verksamhetsmiljöer. I utbildningarna kan man utnyttja befintliga läromedel och material och utveckla nya.
Brandsäkerhetsutbildning för barn och unga:
- Småbarnspedagogiken: temadagar om brandsäkerhet
- Den grundläggande utbildningen: temadagar om brandsäkerhet och medverkan i kampanjen NouHätä!
- Andra stadiet och högre utbildningen: brandsäkerhet ingår i studieorienteringen.
Anhöriga och närstående som främjare av säkerheten
Att hjälpa och vårda en familjemedlem eller annan närstående är en del av vardagen för många barn och unga.
Situationen för familjerna och barnen och de unga varierar. En familjemedlem kan ha olika sjukdomar, beroenden och andra stödbehov som påverkar allas liv på ett övergripande sätt.
När vardagen är överbelastad kan man inte nödvändigtvis sörja för säkerheten eller uppmärksammar den inte tillräckligt mycket. Då ökar säkerhetsriskerna till exempel i fråga om olycksfall, olyckor och våld.
En trygg uppväxtmiljö för barn ska säkerställas i alla situationer
De olika statliga och kommunala aktörerna ska
- säkerställa barnets bästa och en trygg uppväxtmiljö i alla situationer
- erbjuda vårdnadshavarna stöd och hjälp i barnuppfostran.
Barn, unga och familjer ska stödas i ett tidigt skede. Behoven ska identifieras och tillgången till hjälp ska säkerställas utan dröjsmål.
Statens och kommunernas verksamhet för att stödja och hjälpa anhöriga och närstående regleras bland annat av barnskyddslagen, socialvårdslagen och FN:s konvention om barnets rättigheter.
För de närståendes och närståendevårdens del har inga separata åtgärder fastställts i programmet Säkerhet från barndom till ålderdom.
Frågor som gäller närståendevård av barn och unga kan granskas under programperiodens första år som en del av genomförandet av åtgärder för personer i arbetsför ålder (25–64-åringar), och nya initiativ kan tas upp i samband med halvtidsutvärderingen 2025.
Arbete i olika verksamhetsmiljöer samt skolor och läroanstalter
Trygga uppväxt- och verksamhetsmiljöer främjar barns och ungas hälsa och välbefinnande.
En trygg verksamhetsmiljö utvecklar säkerhetspositiva kunskaper, färdigheter och attityder. Pålitliga vuxna och jämlikar i barnets och den ungas närmaste krets kan förmedla kunskaper, motivera och föregå med gott exempel.
Tryggheten ökar genom yrkespersoners grundläggande arbete i olika vardagsmiljöer, till exempel
- småbarnspedagogik och rådgivning
- skolor och läroanstalter
- socialt arbete och ungdomsarbete samt fritid- och idrottsverksamhet
- tjänster för särskilt stöd
- organisationer.
Även konsumentsäkerhet och konsumenttjänster främjar tryggheten i verksamhetsmiljöer. Olika författningar och nationella direktiv förpliktar både tjänsteproducenter och användare till säkerhet.
Miljön där olycksfall sker varierar med åldern
Miljöerna där barn och unga vistas varierar i olika åldrar:
- Små barn är fortfarande mycket beroende av vuxna och av säkerheten i sin närmiljö.
- När barnet blir äldre blir vardagsmiljöerna fler. Kamrater och andra unga får större betydelse.
- Ungdomar har redan förmågan att identifiera och hantera faror.
Ungefär hälften av skadorna som orsakats av olycksfall och behandlas på sjukhusens bäddavdelningar sker i hemmiljö bland barn under skolåldern. Bland barn under 3 år är motsvarande siffra något under 70 procent.
Största delen av olycksfallen bland unga i grundskoleåldern och äldre sker på fritiden utanför hemmet.
Källor
Korpilahti m.fl. (red). Säkerhet från barndom till ålderdom: Program för förebyggande av olycksfall i hemmen och på fritiden 2021–2030. SHM:s publikationer 2021:18.