Tjänsternas och informationssystemens tillgänglighet
En stor del av befolkningen kan och vill utnyttja digitala tjänster. Det finns bevis på detta från andra branscher, exempelvis när det gäller skatteärenden och banktjänster. För andra lyfte coronapandemin fram behovet av att kunna tillgodose behov inom social- och hälsovården även på distans om situationen tillåter det.
När en allt större användarkrets utnyttjar digitala tjänster bör särskild uppmärksamhet fästas vid att de är lätta att använda. Befolkningens möjligheter att utnyttja social- och hälsovårdens digitala tjänster varierar. Många faktorer påverkar möjligheterna att utnyttja tjänsterna, till exempel
- kunnande
- funktionshinder
- tillgång till utrustning
- tidigare erfarenhet av att använda digitala tjänster.
Låg utbildning, låga inkomster, hög ålder samt försämrad hälsa och försämrat minne är kopplade till mindre användning av digitala tjänster. För närvarande upplever 17 procent, det vill säga nästan en femtedel av befolkningen, att de behöver handledning i användningen av digitala social- och hälsovårdstjänster.
Det är frivilligt att använda digitala tjänster. Digitala tjänster kan också användas för att uträtta ärenden på någon annans vägnar. En fullmakt för att uträtta ärenden på någon annans vägnar kan ges som digital fullmakt men även ordnas vid något av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas serviceställen.
Digitalt stöd hjälper dem som behöver
Enligt förvaltningslagen (2003/434) har myndigheterna rådgivningsskyldighet, vilket innebär att de enligt behov ska ge sina kunder råd samt svara på frågor och förfrågningar som gäller uträttandet av ärenden.
Med hjälp av digitalt stöd svarar man på behovet av hjälp med att sköta ärenden digitalt och med att använda digitala tjänster och apparater. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata klassificerar olika former av digitalt stöd enligt följande:
- fjärrstöd: chatt-, telefon- eller videostöd
- närstöd: servicepunkter, kamratstöd, stöd i hemmet
- utbildningar: nätutbildningar, medborgarinstitut, kurser
Utöver datatekniskt stöd kan det behövas handledning i de digitala tjänsternas innehållsmässiga del, det vill säga i hur man sköter social- och hälsovårdsärenden, vilket kräver en insats av yrkespersoner inom branschen.
I många välfärdsområden har det digitala stödet utvecklats och kommer att utvecklas även i fortsättningen. Behovet av handledning i att sköta ärenden digitalt ska beaktas i planeringen av välfärdsområdenas verksamhet och i resursfördelningen.
