Digitala tjänster

Organisationerna bör se digitala tjänster och informationssystem som en oskiljaktig del av social- och hälsovårdens servicesystem så att man med hjälp av dem strävar efter en hållbar reform av social- och hälsovården. Med hjälp av digitaliseringen möjliggörs en ändamålsenlig organisering av tjänsterna, ett smidigt informationsutbyte och kunskapsbaserad ledning.

Sidans innehåll

Digitalisering i servicesystemet

Social- och hälsovårdstjänsterna tillhandahålls i stor utsträckning med hjälp av olika digitala tjänster eller lösningar. På sina webbplatser erbjuder social- och hälsovårdsorganisationerna information om sina tjänster, allmän information om hälsa och social välfärd samt möjlighet att lämna kundrespons. Digitala patient- och klientmottagningar samt anonym rådgivning via webbplatserna håller på att bli vanligare. Klienterna utnyttjar i synnerhet tidsbokningen och möjligheten att kontrollera sina egna uppgifter, men allt fler har också träffat vårdpersonal digitalt.

Med digitala lösningar kan man

stödja, komplettera eller till och med helt ersätta traditionella tjänster och verksamhetsformer
skapa helt nya sätt att erbjuda tjänster.

Det utvecklas ständigt nya sätt att tillhandahålla tjänster digitalt. Sådana här moderna servicetyper inom social- och hälsovården representeras bland annat av webbtjänster som erbjuder symtom- och servicebedömningar, hälsogranskningar och undersökningar av välbefinnandet samt friskvårdsträning, digitala vård- och servicevägar, chatt- och chatbottjänster samt digitala social- och hälsocentraler som utvecklas i flera välfärdsområden.

Digitaliseringens fördelar och effekter inom social- och hälsovårdstjänsterna

Med digitala tjänster kan man förbättra människors hälsa och livskvalitet och möjliggöra nya sätt att organisera och tillhandahålla social- och hälsovårdstjänster. För att uppnå detta måste lösningarna utformas enligt människors behov och genomföras omsorgsfullt med hänsyn till omständigheterna.

Digitaliseringen kan ge betydande fördelar för klienter, yrkesutbildade personer och organisationer, men för att uppnå fördelar krävs strategisk ledning. Införandet av digitala tjänster ska planeras så att de eftersträvade fördelarna kan uppnås.

I ledningen bör man klargöra varför det lönar sig för klienter, yrkesutbildade personer och organisationer att använda den digitala tjänsten eller teknologin i fråga. Den strategiska ledningen svarar på frågor om vad man vill uppnå och hur samt om hur verkställandet följs upp.

Digital ärendehantering är ett behändigt sätt för många att sköta sina egna ärenden. För andra kan det te sig skrämmande och väcka osäkerhet.

Hälften (49 %) av dem som använde social- och hälsovårdstjänster ansåg sig ha nytta av digitala tjänster. De bedömde bland annat att digitala tjänster
- underlättar uträttandet av ärenden oberoende av tid och plats (63 %)
- underlättar sökandet och valet av tjänster (57 %)
- hjälper till att bedöma behovet av social- och hälsovård (50 %)
- underlättar samarbetet med yrkesutbildade personer (48 %).
Dessutom bedömde 39 procent att digitala tjänster hjälper dem att ta en aktiv roll när det kommer till att sköta sin egen hälsa och välfärd. Nästan hälften (48 %) av finländarna önskade i en undersökning som genomfördes på internet att den offentliga sektorn skulle erbjuda fler digitala lösningar som är oberoende av tid och plats inom social- och hälsovårdstjänsterna.

Man har önskat att digital ärendehantering ska erbjuda en dellösning för de långa avstånd som orsakas av Finlands geografi, och som kan innebära att den närmaste fysiska servicepunkten ligger flera hundra kilometer från kunden. Då kan den digitala tjänsten vara närmare än den fysiska. Situationen är dock den att stadsbor i högre grad utnyttjar digitala tjänster.
En partiell digitalisering av serviceutbudet kan ge olika fördelar. En uppenbar fördel är utrymmesbesparingar. Man kan också spara arbetstid om yrkespersonen kan använda sin egen arbetstid mer flexibelt för att hjälpa klienterna, till exempel genom att svara på icke-brådskande digitala kontakter när en klient inte dyker upp till en bokad tid. Digitala tjänster gör det möjligt att arbeta även på distans, vilket kan förbättra tillgången till yrkesutbildade personer runt om i Finland. Då ska organisationerna säkerställa att yrkespersonerna har utrustning, förbindelser och arbetsmiljöer som lämpar sig för distansarbete och sörja för att de får tillräcklig utbildning och tillräckligt med stöd för arbetet.

Yrkesutbildade personer använder olika informationssystem som är avsedda att stödja deras arbete. 35 procent av läkarna, 55 procent av sjukskötarna och 27 procent av de högskoleutbildade inom det sociala området bedömde att användningen av informationssystem förbättrar kvaliteten på vården eller servicen.

För närvarande är bristfälligt informationsutbyte ett påtagligt hinder för att uppnå den nytta som användningen av informationssystemen ger. Yrkespersonerna ansåg att i synnerhet informationsutbytet mellan organisationerna var bristfälligt. Det finns flera orsaker till bristerna i informationsutbytet. En bidragande orsak till detta är den nuvarande lagstiftningen, vars ramar begränsar arbetet med att utveckla informationssystem och verksamhetsprocesserna, till exempel möjligheten att lämna ut uppgifter mellan social- och hälsovården. Dessutom påverkas det av att lagstiftningen tolkas på olika sätt. För närvarande överförs klient- och patientuppgifter delvis fortfarande per telefon, utskrivna på papper eller per fax.
Utnyttjandet av artificiell intelligens erbjuder bättre verktyg för att identifiera klienters problem och fatta beslut. Artificiell intelligens kan i synnerhet erbjuda organisationer hjälp med kunskapsbaserad ledning och prognostisering av servicebehovet i olika kundsegment. Förväntningar har också ställts på att kunna identifiera och vårda klienter som behöver många tjänster, vilket Dataombudsmannens byrå tog ställning till hösten 2022.
Biträdande dataombudsmannen: Dataskydd ska beaktas i förfaringssätten för proaktiv hälsovård (Pressmeddelande 27.10.2022, Dataombudsmannens byrå)

Utveckling av digitala tjänster

Utvecklingen och genomförandet av digitala tjänster berör hela social- och hälsovårdsorganisationen, och det viktigaste elementet är att förändra verksamheten. En lyckad kundorienterad digitalisering av funktionerna förutsätter att digitaliseringen av social- och hälsovården genomförs samtidigt och koordineras och leds som en helhet. Digitaliseringen av tjänsterna är en process som förutsätter stark förändringsledning.

Digital ärendehantering lämpar sig inte alls för en del av verksamheten, och för en del bara delvis. I utvecklingen av digitala tjänster ska man parallellt utveckla de traditionella serviceformerna och säkerställa att servicevägarna fungerar smidigt mellan olika typer av distanstjänster och fysiska kontakter. Distanstjänster är utöver digitala tjänster även service som tillhandahålls via telefon och brev.

THL har publicerat en allmän anvisning om utvecklingen av digitala social- och hälsovårdstjänster. Allmänguiden innehåller information om den övergripande planeringen av digitala social- och hälsovårdstjänster, de viktigaste förutsättningarna, utvecklingen och genomförandet av tjänsterna samt ledningen. Allmänna guiden för utveckling av digitala social- och hälsovårdstjänster vägleder välfärdsområdena att utveckla interoperabla digitala social- och hälsovårdstjänster och verksamhetsmodeller som följer de nationella rekommendationerna. Välfärdsområdena bör använda guiden för planering, utveckling och främjande av ibruktagandet av jämlika och tillgängliga digitala tjänster samt för kunskapsbaserad ledning.

Allmän guide för utveckling av digitala social- och hälsovårdstjänster 1.0 (på finska)

Som stöd för utvecklingen och ledningen av digitala tjänster har THL skapat en lägesbild för välfärdsområdenas digitala tjänster och organisationernas mognadsnivå när det kommer till att producera digitala tjänster i samarbete med regionerna. Välfärdsområdenas uppgifter presenteras i ett rapportverktyg där informationen stöder den regionala och nationella utvecklingen av digitala tjänster.

Rapportverktyg för välfärdsområdenas digitala social- och hälsovårdstjänster (på finska)

THL stöder genomförandet av digitala verksamhetsformer

THL utvecklar digitala tjänster, deltar i styrningen av informationshanteringen inom social- och hälsovården och ger expertstöd för att genomföra politik, verksamhetssätt och praxis som främjar välfärd och hälsa. I detta ingår också digitala verksamhetsformer och digital praxis.

THL stöder bland annat välfärdsområdena på följande sätt:

Nationella definitioner, anvisningar och föreskrifter, bland annat väsentliga krav som samlar de egenskaper som förutsätts nationellt för de system som används i informationshanteringen inom social- och hälsovården. Systemen ska till exempel ha ändamålsenliga grundläggande egenskaper, anslutningsbarhet till Kanta och dataskydds- och informationssäkerhetsegenskaper.
Stöd för utveckling av digitala tjänster i nationella projekt, till exempel Finlands program för hållbar tillväxt (RRP)