Hälsoundersökning för arbetslösa

På den här sidan har vi samlat grundläggande information om målen för hälsoundersökningen för arbetslösa och om undersökningens innehåll.

Sidan är i första hand riktad till yrkespersoner som utför hälsoundersökningar för arbetslösa och för de samarbetsparter som skickar arbetslösa till hälsoundersökningar och vars tjänster kan användas för att främja arbets- och funktionsförmågan hos arbetssökande.

Sidan innehåller nationella direktiv och hänvisningar till tillgänglig uppföljningsinformation. Anvisningar, god praxis och andra utredningar för respektive välfärdsområde och organisation kan föras in i Innokylä, endast på finsa:
Nätverket av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvårdstjänster för arbetslösa (Innokylä)

Klienten får mer information om att boka tid för hälsoundersökning från sitt eget välfärdsområde.
Hälsoundersökningar för arbetslösa i välfärdsområdena (Innokylä), endast på finska.

Information om tillgången till tjänsten finns på välfärdsområdenas webbplats eller i Suomi.fi-tjänsten. Vid behov kan man kontakta social- och hälsocentralen i det egna välfärdsområdet eller fråga arbetskraftsmyndigheterna om tjänsten.

Sidans innehåll

Hälsoundersökningen för arbetslösa är frivillig och kostnadsfri
Vem utför hälsoundersökningen?
Vem är hälsoundersökningen avsedd för?
Hälsoundersökningens innehåll
Respons till den hänvisande parten
Vård- eller serviceplan och uppföljning
Dokumentering och statistik

Hälsoundersökningen för arbetslösa är frivillig och kostnadsfri

Vid hälsoundersökningen utvärderar man och stödjer den arbetslösa personens hälsa och välmående samt kartlägger hans eller hennes arbets- och funktionsförmåga och rehabiliteringsbehov, och vid behov hänvisas personen till andra tjänster.

Hälsoundersökningen är frivillig och kostnadsfri för klienten. Välfärdsområdet ansvarar för att ordna hälsoundersökningen. Välfärdsområdet kan ta ut avgifter för fortsatt vård.

11 § i klientavgiftslagen innehåller bestämmelser om nedsättning eller efterskänkande av avgifter. Lagen betonar att man ska prioritera avgiftslättnader i förhållande till utkomststödet.
Ändringar i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (SHM Kommuninfo 31.3.2021, pdf 113 kb)

Personen som deltar i hälsoundersökningen informeras om syftet med undersökningen. Deltagaren får veta till vad och hur uppgifterna i hälsoundersökningen används och vilka fortsatta åtgärder man kommer att vidta.

Vid hälsoundersökningen upprättar man en personlig vård- eller serviceplan. I den antecknar man planer och mål som är väsentliga för personens hälsa och välmående och arbetsförmåga samt enas om uppföljningen.

Vem utför hälsoundersökningen?

Hälsoundersökningen för arbetslösa utförs i regel av en hälsovårdare, ibland också en läkare. En läkare behövs till exempel om man vill utvärdera arbetsförmågan eller rehabiliteringsbehovet.

Välfärdsområdet ansvarar för att ordna servicen, dvs. bestämmer hur servicen ska produceras.

Hälsoundersökningen utförs vanligtvis vid hälsostationer eller vid ett verksamhetsställe för sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (TYM) eller Navigatorn för unga, ibland även inom företagshälsovården.

Bestämmelser om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen (TYM) och sysselsättningsfrämjande samservice för unga inom det sektorsövergripande stödet (Navigatorn) finns i en lag som träder i kraft 1.1.2025:
Lag om sektorsövergripande främjande av sysselsättningen 381/2023 (Finlex)

Vem är hälsoundersökningen avsedd för?

Bestämmelser om hälsoundersökningen finns i hälso- och sjukvårdslagen. Hälsoundersökningen är avsedd för personer som står utanför företags- och studerandehälsovården, särskilt arbetslösa.
Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010, 13 § (Finlex)

Information om möjligheten till hälsoundersökning ska ges på välfärdsområdets eller serviceleverantörens webbplats så att den arbetslösa själv kan gå på en undersökning.

Dessutom ska man tillsammans med sysselsättningstjänsterna, Navigatorn för ungdomar, socialservicen och andra motsvarande parter komma överens om hur man ska hänvisa den arbetslösa till en hälsoundersökning.

Social- och hälsovårdsministeriet har utarbetat anvisningar för välfärdsområdena om genomförandet av hälsoundersökningar för arbetslösa. Målet är att stärka identifieringen av behovet av hälsoundersökningar för arbetslösa, ett klientorienterat genomförande, kvalitet och effektivitet:
Hälsoundersökning och hälsorådgivning för arbetslösa inom social- och hälsovården – fokus på arbets- och funktions- och sysselsättningsförmåga (STM 21.6.2023, pdf 661 kb)

SHM:s nyhet angående anvisningen 21.6.2023:
Anvisning för att stödja genomförandet av hälsoundersökningar för arbetslösa

Hälsoundersökningens innehåll

Före hälsoundersökningen eller som en del av den kartläggs personens livssituation, hälsotillstånd, välmående, arbets- och funktionsförmåga samt behov av tjänster.

Ofta använder man en blankett för förhandsuppgifter i elektroniskt format eller på papper där man frågar efter

person- och kontaktuppgifter
utbildning, yrke och utkomst
levnadsvanor, hälsovanor och hälsotillstånd
konstaterade sjukdomar och medicinering
anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster
egna förväntningar och mål.

Den hänvisande parten kan skriva en remiss till hälsoundersökningen där man tillsammans med klienten antecknat vad man förväntar sig av hälsoundersökningen och vilka farhågor den arbetslösa eventuellt har när det gäller arbets- och funktionsförmågan.

Innehållet i hälsoundersökningen fastställs av yrkespersoner inom hälso- och sjukvården. Hälsoundersökningen ska dock uppfylla innehållskraven enligt social- och hälsovårdsministeriets vägledande skrivelse. En separat elektronisk handbok för tjänsteproducenten har utarbetats för genomförandet:
Handbok för personer som genomför hälsoundersökning för arbetslösa (Yhteistyötilat)

Vid hälsoundersökningen fokuserar man på personens hälsa och välmående, livssituation och levnadsvanor samt på jobbsökningen och arbets- och funktionsförmågan som påverkar personens möjligheter att återgå till arbetslivet. Personen ställer upp mål baserat på sina behov och förbinder sig att följa dem. Målen ska vara realistiska så att de är uppnåeliga samt konkreta så att man kan följa upp dem.

Under ett samtal kan man tillsammans diskutera:

Vad kan jag själv göra för min hälsa, mitt välmående och min arbets- och funktionsförmåga?
Vad kan hälso- och sjukvården göra?
Vad kan sysselsättningstjänsterna eller ett annat servicenätverk göra?

Databasen TOIMIA innehåller instrument för mätning av funktionsförmågan för olika sjukdomsgrupper (WHODAS 2.0), en screening för riskfyllt beteende eller depression (Audit, Beck BDI) och en mätare för uppställning och utvärdering av rehabiliteringsmål (GAS) samt en mätare för egenutvärdering av den allmänna hälsan och funktionsförmågan för vuxna över 18 år, PROMIS Allmän hälsa.
Databasen TOIMIA (Terveysportti)

Respons till den hänvisande parten

Man kan ge den myndighet som hänvisade personen till hälsoundersökningen respons baserat på undersökningen. För att lämna respons måste man ha klientens samtycke.

FPA har utvecklat en allmän samtyckesblankett för informationsutbyte mellan myndigheter. FPA:s samtyckesblankett underlättar informationsutbytet mellan myndigheterna i situationer där det krävs samarbete för att hjälpa klienterna, men det inte finns någon lagstadgad rätt till uppgifter. Blanketten kan utnyttjas av till exempel anställda inom socialservicen, hälso- och sjukvårdstjänsterna och FPA.
Samtycke till utbyte och behandling av personuppgifter (FPA Y100r, 117 kb)

Sysselsättningstjänsterna kan be hälso- och sjukvården om ett utlåtande av den arbetssökande klientens lämplighet för vissa arbetsuppgifter.

Vård- eller serviceplan och uppföljning

En plan tas fram baserat på hälsoundersökningen där det framgår vilka eventuella tjänster eller stödåtgärder klienten behöver.

Syftet med planen är att hjälpa klienten att skapa sig en bild av sin egen situation och erbjuda sätt att främja hälsan, välmåendet och arbetsförmågan samt beskriva avtalade fortsatta tjänster och deras mål. Planen utgår ifrån personens egen utvärdering och egna behov.

Om klienten går med på det är det en god idé att vid behov ta fram en sektorövergripande fortsatt plan. Då inkluderar man samarbetsparter som är viktiga med tanke på klientens situation, som sysselsättningstjänsterna, Navigatorn för ungdomar, FPA, TYM eller någon annan yrkesutbildad person inom social- och hälsovården.

Om den arbetslösa har en sysselsättningsplan, aktiveringsplan eller sektorövergripande sysselsättningsplan inkluderar man nödvändiga tjänster och stödåtgärder i den. Dessutom enas man om vem som ansvarar för klienten och om uppföljningen av planen.

Dokumentering och statistik

Besöket dokumenteras i hälso- och sjukvårdens patientdatasystem. Planen ska följas upp vid avtalade intervaller och med avtalade metoder.

Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kan utnyttja handboken om dokumentation vid hälsoundersökning för arbetslösa. Handboken kompletterar den allmänna handboken om dokumentation av patientuppgifter.
Handbok om dokumentation av hälsoundersökning för arbetslösa (Yhteistyötilat).

Uppgifter om hälsoundersökningen för arbetslösa läggs in i vårdanmälningsregistret (Hilmo). Uppgifterna används för statistik, som underlag för social- och hälsovårdens indikatorer samt vid utvecklingen och utvärderingen av verksamheten. Uppgifterna kan användas lokalt för att följa upp verksamheten och utveckla tjänsterna. Uppgiften ingår också i HYTE-koefficienten och i förslaget till minimidatainnehåll i välfärdsberättelsen.
HYTE-koefficienten – ett incitament för välfärdsområdena (THL)
Minimidatainnehåll i välfärdsberättelser (THL) endast på finska

Vid primärvårdens hälsoundersökning för arbetslösa använder man följande THL – Åtgärdskoder: