Riskbedömning

Med riskbedömning avses en process för att utreda om en viss hälsoskadlig faktor kan äventyra en människas hälsa, dvs. orsaka en hälsorisk. På denna sida berättar vi om riskbedömning särskilt med tanke på miljöexponeringarna.

Mer information om vissa miljöagenser finns på THL:s övriga webbplatser:

• Vatten
• Inomhusluft
• Luftföroreningar
• Miljögifter
• Buller
• Klimatförändringen

Agenser, dvs. faktorer som orsakar olägenheter

Vid bedömning av hälsorisker i miljön avses med agenser de faktorer i livsmiljön som misstänks utgöra en hälsorisk. Olika miljöagenser kan vara till exempel utsläpp i trafiken, buller, hetta, vattnets mikrober eller miljögifter. Ibland kan en människa exponeras för fler än en faktor samtidigt.

Riskbedömningsprocessen

Riskbedömningsprocessen kan indelas i fyra faser: 

1. Faktorer som är skadliga för hälsan identifieras och beskrivs
2. Man utreder i vilken mån människor exponeras för dem
3. Man bedömer hälsoriskens storlek och sannolikhet
4. Vid behov utreds med vilka metoder hälsorisken kan minskas

Eftersom riskbedömningen används som stöd för riskhantering och beslutsfattande ska utvärderingsprocessen vara vetenskaplig och basera sig på forskningsrön.

Man känner inte alltid till de skadliga effekterna, exponeringsmetoderna eller mekanismerna för de skadliga effekterna. Riskerna ska då bedömas utifrån befintlig information.

1. Beskrivning av biverkningar, dvs. identifiering av faror

• Kartlägga vilka hälsorisker agensen kan orsaka
• Identifiera en s.k. kritisk effekt, dvs. en hälsorisk som till exempel sker på minsta möjliga exponeringsnivå
• Identifiera dos-responsförhållandet för den kritiska effekten, dvs. utreda på vilken exponeringsnivå skadan kan förekomma

2. Bedömning av exponeringen

• Kartlägga de källor i omgivningen från vilka exponeringen härstammar
• Utreda vilken väg en människa kan exponeras (äta, andas, via huden)
• Identifiera vem som exponeras och om vissa människogrupper är särskilt känsliga för exponeringen
• Uppskatta exponeringsmängden

3. Bedömning av hälsorisk

• Mängden exponering jämförs med den kända exponeringsnivån som är skadlig
• Man bedömer hur stor säkerhetsmarginalen är mellan den verkliga exponeringsnivån som man vet att är skadlig
• Dra slutsatser om hälsorisken, beskriva hur den ser ut och vem den riktar sig till

4. Riskhantering

• Utreda om riskerna kan hanteras till exempel genom att förhindra eller minska exponeringen
• Kontrollåtgärder kan vidtas även om man inte känner till mekanismerna för skadliga effekter
• Som stöd för beslutsfattandet kan man göra en konsekvensbedömning 
• Med hjälp av riskkommunikation sprids information om risker och hur man undviker dem 

Med hjälp av sjukdomsbördan kan man jämföra olika hälsoolägenheter med varandra

Det kan vara svårt att jämföra hälsoriskerna sinsemellan. Vilket är den mest betydande hälsorisken: ett extra cancerfall som orsakas av en kemikalie per år eller att 200 000 lider av sömnstörningar som orsakas av buller varje natt? 

Med hjälp av sjukdomsbördan kan man jämföra biverkningar och räkna ihop dem. I sjukdomsbördan beaktas förutom förekomsten av olägenheter även dess varaktighet och allvarlighet.

Läs mer: Ympäristöaltisteiden kansanterveysvaikutukset (Ympäristö ja Terveys 1/2020, på finska)