Buller

Trafik framför järnvägsstationen.

Ljudet består av en mekanisk vibration som framskrider i gas, vätska eller fast substans, dvs. en vågrörelse, som skapar en hörseluppfattning. Ljudets frekvens anger antalet vågor per sekund och dess måttenhet är hertz (Hz).

Människan hör bäst ljud med en frekvens på 200 Hz–10 kHz. Även lågfrekvent ljud (< 200 Hz) och infraljud (< 20 Hz) kan höras om ljudtrycksnivån är tillräckligt hög. Vid mycket låga frekvenser (ca 16 Hz) försvinner emellertid upplevelsen av tonhöjden och under 10 Hz förvandlas sinnesförnimmelsen till en tryckkänsla i trumhinnorna och periodiska beräkningsbara pulser.

Ljud som förekommer i livsmiljön är vanligtvis bredbandig, dvs. det innehåller alla frekvenser.

Buller är oönskat ljud

Buller är icke-önskat ljud som upplevs som obehagligt eller störande eller som är skadligt för hörseln. Att uppleva ljud som buller är mycket individuellt. Hur störande bullret upplevs beror bland annat på:

  • Ljudets fysikaliska egenskaper, såsom styrka, frekvens, smalbandighet och impulskaraktär
  • Tid och plats för exponeringen
  • Individuella egenskaper, till exempel känslighet för buller och attityd till ljudkällan.

Största delen (ca 85 %) av miljöbullret härstammar från vägtrafiken. Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) utsattes år 2017 ca 600 000 människor i Finland för vägtrafikbuller på minst Lden 55 dB.

Läs mer:

Hälsoskador orsakade av buller

Störning

Några av de vanligaste och samtidigt mest undersökta olägenheterna till följd av buller är dess irriterande och störande egenskaper. Buller är irriterande om personen upplever eller bedömer att bullret är icke-önskat eller negativt eller att bullret försämrar boendemiljöns kvalitet. Buller är störande, om den stör koncentrationen och därigenom försvårar utförandet av uppgifter. Hos barn kan långvarig exponering för buller leda till störningar i bland annat den språkliga utvecklingen, inlärningen och minnet.

Sömnstörningar

Buller kan göra det svårare att somna in och det kan också väcka den sovande, men människans kropp reagerar på buller även om personen inte vaknar. De omedvetna effekterna kan observeras bland annat i hjärtats elektriska funktion, som en förhöjning av blodtrycket och pulsfrekvensen, i elektroencefalogrammet och i form av ökade rörelser under sömnen. Bullret kan också försämra sömnens kvalitet genom att orsaka förändringar i den naturliga rytmen av sömnens olika faser samt i sömnens djup och varaktighet.

Långvarig allvarlig sömnbrist kan öka risken för hjärtsjukdomar direkt och genom en försämring av den psykiska hälsan. Det är dock oklart på vilket sätt fysiologiska förändringar under sömnen och lindriga sömnstörningar som observerats i bullerundersökningar påverkar hjärthälsan och det psykiska välbefinnandet.

Kroppens stressreaktion

Buller orsakar en stressreaktion i kroppen. Reaktionen är delvis omedveten och den förmedlas via det autonoma nervsystemet och de inresekretoriska körtlarnas funktion. Stressreaktionen framträder bland annat som förhöjda värden för blodtrycket, pulsfrekvensen och koncentrationerna av stresshormoner (t.ex. kortisol som mäts från saliven).

Långvarig stress i kroppen kan orsaka skadliga förändringar i fettämnesomsättningen, höja koncentrationerna av koagulationsfaktorer i blodet och försämra immunsystemets funktion. Detta kan bidra till utvecklingen av en inflammationsreaktion. Det är således också möjligt att utdragen psykisk stress till följd av exponering för buller orsakar allvarliga hälsoproblem.

Risk för hjärt- och kärlsjukdomar

Forskningen i bullrets långtidseffekter försvåras av att trafikbuller och luftföroreningar från trafiken i allmänhet förekommer samtidigt i stadsmiljön, vilket gör det svårt att skilja effekterna från varandra. I vissa undersökningar har man observerat att exponering för buller har samband med risk för hjärtinfarkt och att den höjer blodtrycket oberoende av om personen samtidigt är exponerad för luftföroreningar från trafiken eller inte. Den viktigaste mekanismen är dock ännu inte känd.

Sambandet mellan exponering för buller, psykofysiologisk stress och hjärt- och blodsjukdomar av olika slag är biologiskt trovärdigt. Stressen höjer blodtrycket och pulsfrekvensen och gör inflammationsprocesserna intensivare. Samtliga av dessa faktorer ökar risken för hjärtsjukdomar. Andra möjliga mekanismer är sömnbrist och försämring av det psykiska välbefinnandet. Dessutom är det fortfarande oklart vid vilka bullernivåer effekterna uppkommer och hur anpassning och sensibilisering påverkar effekternas styrka.

Psykiskt välbefinnande

Buller som upplevs som irriterande kan försämra personens psykiska välbefinnande om bullret är långvarigt och exponering inte kan undvikas. Sambanden mellan buller och psykiska sjukdomar har inte undersökts i någon större omfattning, men buller antas ha samband med depression och ångestkänslor.

Känsligheten för buller varierar från person till person. Många upplever buller som mer störande, reagerar starkare på det och vänjer sig vid det långsammare än personer som är mindre känsliga. Bullerkänslighet kan förstärka bullrets negativa hälsoeffekter. Känslighet för buller är åtminstone delvis ärftligt, men till exempel hög ålder och förändringar i hörseln påverkar bullerkänsligheten.

Lagstiftning om buller i boendemiljön

Utomhusbuller

Utomhusbuller regleras allmänt genom statsrådets beslut (993/1992), som tillämpas för att förebygga olägenheter av buller och säkerställa trivseln i omgivningen.

I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden avsedda för vårdinrättningar eller läroanstalter

  • Genomsnittliga ljudnivån LAeq 07–22 utomhus dagtid får inte överstiga 55 dB (riktvärde dagtid)
  • Genomsnittliga ljudnivån LAeq 22–07 utomhus nattetid får inte överstiga 50 dB (riktvärde nattetid)
  • I nya bostadsområden är riktvärdet utomhus nattetid 45 dB.

Läs mer:

Inomhusbuller

Buller inomhus regleras i förordningen om boendehälsa (545/2015), som tillämpas på tillsyn över sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen som utövas med stöd av hälsoskyddslagen.

I bostadslägenheter, servicehus, ålderdomshem, dagvårdsplatser för barn och motsvarande lokaler:

  • Genomsnittliga ljudnivån LAeq 07–22 dagtid får inte överstiga 35 dB inomhus i bostadsrum och vistelseutrymmen (åtgärdsgräns)
  • Genomsnittliga ljudnivån LAeq 22–07 nattetid får inte överstiga 30 dB inomhus i bostadsrum och vistelseutrymmen (åtgärdsgräns)
  • Dessutom har åtgärdsgränser fastställts separat per frekvensband för inomhusbuller med låg frekvens i utrymmen som är avsedda att sova i
  • När bullernivån mäts ska fönster, ytterdörrar och vädringsluckor vara stängda.

Inomhusbuller regleras dessutom genom förordningen om ljudmiljön i byggnader (796/2017).

Läs mer:

EU:s direktiv om omgivningsbuller

EU:s direktiv om omgivningsbuller (2002/49/EG) definierar som rapporteringsgränser för omgivningsbuller:

  • Lden 55 dB dag-, kvälls- och nattetid
  • Lnight 50 dB nattetid.

Lden avser hela dygnets genomsnittliga ljudnivå där den genomsnittliga ljudnivån kvällstid (kl. 19–22) vägs med +5 dB och nattetidens (kl. 22–07) bullernivå med +10 dB för att beskriva bullrets störningar.

Lnight avser genomsnittliga ljudnivån nattetid och motsvarar den genomsnittliga ljudnivån LAeq 22–07 nattetid som används i den finska lagstiftningen.

Läs mer: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller

WHO:s instruktioner

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att den kvälls- och nattetidsviktade ljudnivån per dygn för vägtrafikbuller ska underskrida Lden 53 dB och att ljudnivån nattetid ska underskrida Lnight 45 dB. Dessa talvärden baserar sig på andelen personer som exponerats för buller och som upplever allvarlig störning och allvarliga sömnstörningar.

Läs mer: Environmental Noise Guidelines for the European Region (2018) (WHO, på engelska)

Vad ska jag göra om bullret i min boendemiljö orsakar mig orimliga olägenheter?

Om det förekommer störande buller i boendemiljön ska man i första hand kontakta den som orsakar bullret. Många aktörer som orsakar buller har kontaktuppgifter på sin webbplats för att man kan ge respons om buller.

Om man inte har fått kontakt med den som orsakat bullret eller om kontakten inte har gett resultat, lönar det sig att kontakta miljö- och miljöhälsovårdsmyndigheterna i den egna hemkommunen.

I allmänna frågor som gäller omgivningsbuller kan man också kontakta den lokala NTM-centralen.

THL är ett expert- och forskningsinstitut vars huvudsakliga uppgifter är att producera information som stöd för beslutsfattandet. THL tar ställning till bullrets hälsoeffekter endast på en allmän nivå, inte i enskilda fall.

Man kan själv minska exponeringen för buller från vägtrafiken

Den egna exponeringen för buller från vägtrafiken kan minskas:

  • Håll fönstren stängda
  • Byt rumsordning så att sovrummet ligger så långt bort från vägen som möjligt
  • Välj en så lugn rutt som möjligt när du går eller cyklar
  • Minska uppkomsten av trafikbuller för din egen del genom att välja däck med lägre bullervärde, iaktta hastighetsbegränsningar och använda kollektivtrafik i stället för egen bil.

Läs mer: Råd för bullerbekämpning i bostadshus (Helsingfors stad, pdf 3,7 MB)

Mer information

  1. Yli-Tuomi T. ym. (2023) Asunnon ominaisuuksien vaikutus autoliikenteen melun häiritsevyyteen. Ympäristö ja terveys -lehti 1/2023. (på finska)
  2. Turunen A. ym. (2022) Kevyiden moottoriajoneuvojen melun häiritsevyys kaupungeissa. Ympäristö ja terveys -lehti 5/2022. (på finska)
  3. Turunen A m.fl. (2021) Eri ympäristömelulähteiden häiritsevyys Suomessa. Ympäristö ja Terveys -lehti 2/2021. (på finska)
  4. Yli-Tuomi T m.fl. (2019) Tieliikennemelun häiritsevyys pääkaupunkiseudulla. Ympäristö ja Terveys -lehti 2/2019. (på finska)
  5. Reinikainen J m.fl. (2017) Liikennemelun terveys- ja hyvinvointivaikutukset Kuopiossa ja Jyväskylässä. Ympäristö ja Terveys -lehti 6/2017. (på finska)
  6. Vartiainen A-K m.fl. (2015) Meluherkkyydellä on tärkeä rooli melun kokemisessa. Psykologia 04/2015. (på finska)
  7. Lanki T (2011) Tieliikenteen melun ja ilmansaasteiden vaikutukset sydänterveyteen. Ympäristö ja Terveys -lehti 2–3/2011. (på finska)

Uppdaterad: