Våld mot barn och unga med funktionsnedsättning

Våldsupplevelser är vanligare bland barn med funktionsnedsättning.

  • Många upplevelser av våld och kränkande behandling är vanligare bland barn och unga med funktionsnedsättning än bland andra barn och unga.
  • En funktionsnedsättning är en riskfaktor för att utsättas för våld, men våld kan också orsaka en funktionsnedsättning, i synnerhet beteendestörningar.
  • Till exempel har man upptäckt att upplevelser av psykiskt och fysiskt våld är vanligare bland barn med neurologiska eller psykiska funktionsnedsättningar eller kroniska sjukdomar än bland andra barn.
  • Mobbning är också vanligare bland barn och unga med funktionsnedsättning än bland andra barn och unga. 
  • Enligt resultaten från enkäten Hälsa i skolan 2019 hade cirka en tredjedel av barnen med funktionsnedsättning i högstadieåldern och eleverna på andra stadiet utsatts för störande sexuella förslag eller trakasserier under året. 
  • Av alla personer med funktionsnedsättning som svarade på enkäten Hälsa i skolan hade 15 procent upplevt sexuellt våld, vilket är ungefär dubbelt så många som bland andra barn och unga. 
  • Barn med funktionsnedsättning löper också en förhöjd risk att uppleva våld hemma.

Våld mot barn med funktionsnedsättning är ett mångdimensionellt fenomen

Det är svårt att uppfatta helheten och definiera våldet bland annat för att det finns en sådan mångfald av begrepp. Till exempel används begreppen illabehandling av barn, försummelse och våld mot barn parallellt. 

Barn med funktionsnedsättning kan utsättas för våld på olika sätt:

  • fysiskt
  • psykiskt
  • kemiskt
  • sexuellt
  • socioekonomiskt
  • försummelse av vård och omsorg

Delområdena förekommer inte alltid separat, utan kan vara sammanflätade med varandra.

Våldet kan förekomma inom familjen eller utanför familjen. Man kan också exponeras för våld inom familjen i situationer där barnet ser eller hör våld mot andra personer utan att själv vara föremål för våldet.

Barn med funktionsnedsättning kan ha större svårigheter än andra att berätta om det våld de utsatts för

  • Barn med funktionsnedsättning kan ha svårt att uttrycka till exempel upplevelser av sexuella trakasserier och våld. 
  • Den skuld eller skam som barnet upplever kan göra det svårare att berätta om våldsupplevelserna för en vuxen.
  • Det är viktigt att lära barn och unga med funktionsnedsättning Integritetskunskaper och att sätta egna gränser. Genom att lära ut integritetskunskaper kan man hjälpa barn och unga att berätta om våld de upplevt och söka hjälp.
  • Barn med funktionsnedsättning och funktionsbegränsning kan behöva en annan integritetsfostran än andra barn.
  • Det kan vara omöjligt att lära ett barn med funktionsnedsättning integritetskunskaper med hjälp av vanliga anvisningar, till exempel på grund av kommunikationssvårigheter eller fysiska funktionsnedsättningar. 
  • Barn med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårt att identifiera en situation där de utsatts för våld. 
  • De som arbetar med barn och unga ska ha möjlighet att använda till exempel tolk eller andra kommunikationsmetoder när de samtalar med barn och unga med funktionsnedsättning.

Integritetskunskaper på lätt finska (Rinnekoti, på finska)

Källor

  • Ahola, S. & Nordlund-Spiby, R. 2021. THL blogi: Miten suojelemme toimintarajoitteisia lapsia ja nuoria väkivallalta? 
  • Väkivallaton lapsuus : toimenpidesuunnitelma lapsiin kohdistuvan väkivallan ehkäisystä 2020−2025. 
  • Piispa, M. 2013. Uskalla olla, uskalla puhua: vammainen nainen ja väkivalta. (pdf 1,6Mt)
  • Koivula, T. 2019. Erityistä tukea tarvitseviin lapsiin kohdistuva väkivalta.
  • Koivula, T., Ellonen, N., Janson, S., Jernbro, C., Huhtala, H., & Paavilainen, E. 2018. Psychological and physical violence towards children with disabilities in Finland and Sweden. Journal of child health care, 22(3), 317–331.
  • Jones, L., Bellis, M. A., Wood, S., Hughes, K., McCoy, E., Eckley, L., ... & Officer, A. 2012. Prevalence and risk of violence against children with disabilities: a systematic review and meta-analysis of observational studies. The Lancet, 380(9845), 899-907.
  • Sullivan PM & Knutson JF. 2000. Maltreatment and disabilities: A population-based epidemiological study. Child Abuse & Neglect 24, 1257-1273.
  • Westat, Inc. 1993. A report on the maltreatment of children with disabilities. Washington, DC: National Center on Child Abuse and Neglect.
  • Sullivan P.M. & Knutson J.F. 1998. The association between child maltreatment and disabilities in a hospital-based epidemiological study. Child Abuse & Neglect 22, 271–288.