Våld mot personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning kan utsättas för samma slags våld som andra människor. Det kan dock förekomma olika särdrag i det våld som personer med funktionsnedsättning utsätts för. Det kan till exempel ha att göra med att en person med funktionsnedsättning är beroende av andras hjälp. Personer med funktionsnedsättning utsätts för mer våld i nära relationer än andra personer.
Våld i nära relationer

I Finland har man konstaterat att personer med funktionsnedsättning upplevde våld två gånger oftare än den övriga befolkningen. Resultaten tyder också på att erfarenheter av våld var vanligare hos personer med funktionsnedsättningar från barndomen till vuxen ålder jämfört med befolkningen i övrigt.

Personer med funktionsnedsättning hade upplevt i synnerhet sexuella trakasserier och våld samt hot mot ansikte, via telefon eller via Internet mer än den övriga befolkningen. De hade också hindrats från att röra sig, hållits fast, knuffats eller blivit slagna oftare än andra i befolkningen.
Förekomsten av våld i nära relationer bland personer med funktionsnedsättning och tillgången till tjänster – kvantitativ och kvalitativ studie (på finska men presentationsblad på svenska)

Hur vanliga olika former av våld är varierar mellan könen. Män med funktionsnedsättning upplever mer fysiskt våld och kvinnor med funktionsnedsättning upplever sannolikt mer sexuellt våld och våld från en partner. Enligt en uppskattning löper kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning 4–10 gånger större risk att utsättas för sexuellt våld.
Sexuellt våld

Beroende av en annan persons hjälp kan öka risken för utnyttjande

Undersökningen visade att bland personer med olika funktionsnedsättningar som fick otillräcklig hjälp förekom oftare upplevelser av våld än bland andra som inte behövde hjälp eller som inte fick tillräcklig hjälp.

Den fysiska kontakten och närheten som uppstår då en person behöver assistans kan öka risken för våld och utnyttjande. Personen med funktionsnedsättning kan vara ekonomiskt eller psykiskt beroende av våldsutövaren. Ett beroendeförhållande kan göra det svårare att tala med andra om våld och därigenom påverka möjligheten att få hjälp.

Våld mot personer med funktionsnedsättning kan också förekomma i samband med en behandling eller vårdåtgärd.

Om personen förringar sina egna känslor i samband med vårdåtgärder kan det bli svårare att identifiera felaktig beröring, det vill säga illabehandling.

Våldsutövaren kan fördjupa beroendeförhållandet ytterligare genom att ta ansvar för personens ekonomi för att kontrollera honom eller henne. Förövaren kan också hindra eller försöka hindra en person med funktionsnedsättning från att kommunicera och hålla kontakt med andra människor och med omvärlden.

Försummelse är också våld

Våld som en person med funktionsnedsättning upplever kan ta sig uttryck i att man försummar att ge personen hjälp, vård och omsorg. Att till exempel ta bort och skada hjälpmedel eller manipulera medicineringen är också våld. Fysiskt våld kan också vara att hindra någon att röra sig, t.ex. placering av hjälpmedel så att de inte är tillgängliga för personen med funktionsnedsättning.

Att misshandla en assistanshund eller ledarhund och underlåta att utfodra den är förutom psykiskt våld även djurskyddsbrott.

Våld kan riktas mot funktionsnedsättningen

Psykiskt våld kan till exempel ta sig uttryck i att man hånar funktionsnedsättningen eller nedvärderar personen, vilket kan försämra självkänslan. Fysiskt våld kan också riktas direkt mot funktionsnedsättningen.

Attityder en orsak till våldet

Attityderna kan sänka tröskeln för våld. Personer med funktionsnedsättning kan få överbeskyddande och nedvärderande behandling på grund av andras attityder.

Våldsutövaren kan tänka att personen med funktionsnedsättning är hjälplös och svag. Dessa attityder kan i synnerhet drabba kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och kommunikationssvårigheter.

Andra människors eventuella uppfattningar och antaganden om hur en person med funktionsnedsättning skall leva och vad som är passande för honom eller henne kan göra det svårt att leva ett eget och självständigt liv.

Att förbjuda självständighet och vardagliga sysslor (t.ex. matlagning eller hushållsarbete) av säkerhetsskäl är psykiskt våld.

Det kan vara svårt för en person med funktionsnedsättning att söka hjälp i våldssituationer

En person med funktionsnedsättning kan ha större svårigheter att berätta om det våld han eller hon upplevt och söka hjälp för det. I krissituationer kan säkerhetsnivån bli lägre för personer med funktionsnedsättning och den är ofta slumpmässig.

Vissa personer med funktionsnedsättning som utsatts för våld rapporterade att de hade fått otillräcklig hjälp efter våldsdådet.
Förekomsten av våld i nära relationer bland personer med funktionsnedsättning och tillgången till tjänster. Kvantitativ och kvalitativ studie. Statsrådet 2022:24. (på finska men presentationsblad på svenska)

I akuta nödsituationer kan man larma genom att ringa men också på teckenspråk eller per sms. Ändå kan det vara svårt eller omöjligt för en person med funktionsnedsättning att slå larm i kris- eller olyckssituationer. Till exempel kan kommunikationssvårigheter eller intellektuell funktionsnedsättning göra det svårare att söka hjälp.

En person med funktionsnedsättning kan ha svårt att berätta om det våld han eller hon upplevt. Om du misstänker att en person med funktionsnedsättning har utsatts för våld ska du föra saken på tal med personen i fråga.
Att föra våld på tal

Hatbrott mot personer med funktionsnedsättning

Våld mot personer med funktionsnedsättning kan också ta sig uttryck i form av hatbrott.

Motivet för ett hatbrott med anknytning till funktionsnedsättning är fördomar eller hat mot offrets förmodade eller verkliga funktionsnedsättning.

Ett hatbrott kan riktas mot en person med funktionsnedsättning eller dennes närstående, såsom en partner eller vänner. De kan också begås inom familjen.

Enligt Polisyrkeshögskolans årsrapport ökade antalet misstänkta hatbrott som kom till polisens kännedom med en femtedel år 2022. Av motiven till misstanke om hatbrott minskade antalet anmälningar om hatbrott mot personer med funktionsnedsättning jämfört med år 2021. Nästan hälften av de 54 brottsmisstankar som gällde funktionsnedsättningen var ärekränkningar. I över 50 procent av alla misstankar om hatbrott i anslutning till funktionsnedsättning kände offret förövaren.

Hatbrott som kommit till polisens kännedom i Finland 2022 (på finska men sammanfattning på svenska)