Barnahus-modellen för att möta barn som fallit offer för våld
Barnahus är en barnvänlig modell för att möta barn som blivit offer för våld eller vittne till det. Ordet barnahus är isländska och betyder barnhus.
Modellen omfattar både utredningen av brottsmisstanken och det stöd och den prehospitala akutsjukvård som följer på den. Modellen genomförs på lite olika sätt på olika håll i Europa.
Syftet med Barnahus-modellen
Barnahus-modellen är sektorsövergripande myndighetssamarbete. Syftet är att förebygga att myndighetsprocesserna orsakar återtraumatisering. Viktiga myndigheter är polisen, åklagaren, socialväsendet, hälso- och sjukvården och mentalvårdstjänsterna.
Barnets bästa och myndighetssamarbetet förverkligas bäst när de olika aktörerna träffar barnet och familjen i barnvänliga utrymmen.
Barnahus-modellen gör utredningen av brottsmisstanken smidigare, vilket är i enlighet med barnets bästa. Tack vare modellen kan också olika stödåtgärder samordnas och ges i rätt tid. Dessutom kan aktörerna i Barnahus-modellen utbilda andra yrkespersoner och öka medvetenheten om multiprofessionellt samarbete.
Hur fungerar Barnahus-modellen i Finland?
I Finland finns det fem rättspsykologiska och rättspsykiatriska enheter för barn och unga i anslutning till universitetssjukhusen. De utreder sexual- och misshandelsbrott mot barn.
Alla rättspsykiatriska och -psykologiska enheter för barn och unga använder sig av sektorsövergripande nära samarbete, evidensbaserade metoder och barnvänliga utrymmen.
Enheten genomför utredningen på begäran av polis, åklagare eller domstol. Utredningen genomförs av utbildad multiprofessionell personal.
Barnet hörs av en psykolog som har fått specialutbildning i att höra barn. Psykologen har juridisk och utvecklingspsykologisk kompetens samt traumakompetens. Enheterna ger dock barnet och familjen begränsat med stöd och vård.
Centrala utmaningar med Barnahus-modellen i Finland
En central utmaning i Finland är att barn som ingår i utredningen av våldsbrott är i en ojämlik ställning. De specialiserade enheterna betjänar bara en liten del av barnen och familjerna där ett barn misstänks ha blivit offer för ett sexual- eller våldsbrott. Största delen av barnen och familjerna hörs av polisen i polisens egna utrymmen.
Det stöd och den vård som barnen och familjerna får samordnas inte. Detta blir särskilt tydligt när barn hörs av polisen.
Straff- och rättsprocesserna tar också lång tid. Det är inte förenligt med barnets bästa och bidrar inte till en lyckad brottsutredning. Det kan vara svårt för andra aktörer, exempelvis socialväsendet, att stödja barnet och familjen så länge förundersökningsprocessen pågår. Det är också svårt för barnet och familjen att återhämta sig från sina svåra upplevelser om processen tar lång tid.
THL:s Barnahus-projekt (2019–2023) strävar efter att svara på dessa särskilda utmaningar.
Projektet Barnahus
Barnahus-standarder
De europeiska Barnahus-kvalitetsstandarderna ger riktlinjer för Barnahus-verksamheten och det sektorsövergripande myndighetssamarbetet.
Standarderna betonar våld mot barn både som ett brott och som en upplevelse som kräver skydd, stöd och ofta även vård. Evidensbaserade metoder måste användas i brottsutredningen och när offren får vård.
Standarderna kan tillämpas så att de passar in i olika länders rättssystem, samhällsstruktur och yrkespraxis.
