Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld innebär situationer där våldsutövaren kontrollerar, berövar eller förstör den andras ekonomiska resurser i syfte att försämra dennes ekonomiska självständighet eller för att själv gynnas ekonomiskt. Ekonomiskt våld ses oftast som en våldsform i parförhållanden med det kan också förekomma gentemot till exempel barn, föräldrar och mor- och farföräldrar. Ekonomiskt våld är till exempel att hindra självständig penninganvändning, hindra deltagande i ekonomiska beslut, att tvinga någon att ge sina egna pengar till någon annan, hot om ekonomiskt våld eller utpressning.

I Finland finns det relativt lite vetenskaplig information tillgänglig om ekonomiskt våld. Internationell forskning visar att det nästan alltid förekommer någon form av ekonomiskt våld i samband med våld i nära relationer. Pengar är ett vanligt konfliktämne i relationer som lätt eskalerar och ökar risken för fysiskt våld. Det kan användas för att utöva makt och kontroll.

Ekonomiskt våld är en av de mest förekommande orsakerna till att den våldsutsatta stannar i ett våldsamt förhållande. Brist på ekonomiska resurser kan vara en betydande orsak till att den utsatta känner att hen inte har något annat val än att stanna med våldsutövaren. Ekonomiskt våld är inte beroende av fysisk kontakt och kan således också fortsätta långt efter att förhållandet upphört. Det finns också mycket skam förknippat med fenomenet, vilket höjer tröskeln för att berätta om sina erfarenheter.

Ekonomiskt våld är inte enbart begränsat till parrelationer och våld efter separation. Det förekommer också mellan föräldrar eller mor- och farföräldrar och i många andra nära relationer, från vänner till assistenter och egenvårdare. Romans- eller kärleksbedrägerier kan också betraktas som ekonomiskt våld. Även om det troligen ligger organiserad brottslighet bakom bluffen har upplevelsen av en nära relation varit genuin för den som utsätts.

Former av ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld förekommer i många olika former och i olika nära relationer. Berövande av ekonomiskt oberoende är ett starkt sätt att kontrollera en annan.

Undersökningar visar att i nära relationer där det förekommer psykiskt och/eller fysiskt våld så förekommer det nästan alltid också någon form av ekonomiskt våld. Således är ekonomiskt våld tydligt kopplat till andra former av våld i nära relationer, men det kan också inträffa utan andra former av våld. Det tenderar också att förvärras när det fortsätter, precis som andra former av våld i nära relationer.

Former av ekonomiskt våld

Kontroll av pengar
Ekonomiskt utnyttjande
Ekonomiskt våld efter separation
Störande av arbete eller studier

Kontroll i ekonomiska frågor innebär ett beteende där våldsutövaren kräver att få veta allt om partnerns inkomster och utgifter, och hen fattar självständigt alla beslut som rör familjens ekonomi utan att berätta om dem. Kontroll av pengar är också att dölja och hemlighålla ekonomiska angelägenheter, att inte berätta om skulder eller gömma pengar. Att kontrollera användningen av pengar är den vanligaste formen av ekonomiskt våld i parrelationer.
- Övervakning och kontroll av annans användning av pengar (kräver t.ex. information, kvitton eller växelpengar vid inköp)
- Ensam besluta om gemensamma ekonomiska frågor
- Förhindra självständig användning av pengar (t.ex. hantera ett gemensamt bankkonto, ge matpengar, bestämma vad pengar kan användas till)
- Bestämma över gemensamma tillgångar (t.ex. bil, internetuppkoppling osv.)
- Dölja information om partnerns, den egna eller den gemensamma ekonomin (t.ex. dölja dokument relaterade till ekonomin, inte berätta om skulder och skuldsättning, gömma pengar eller tillgångar)
- Vägran att betala för hälso- och sjukvårdstjänster eller nödvändiga läkemedel med hänvisning till kostnader
Ekonomiskt utnyttjande är ekonomiskt våld där den som utövar våld försöker dra nytta av en annan persons ekonomiska situation, eller personens ekonomiska ansvar. Ekonomiskt utnyttjande kan yttra sig i nära relationer på många olika sätt. Partnern kan använda familjens gemensamma pengar för egna ändamål, till exempel på grund av sitt missbruksproblem. Våldsutövaren kan leda en annan in i en skuldspiral genom att pressa dem att ta lån eller att leva över sina tillgångar. Det kan uppstå stora skillnader i levnadsstandarden inom familjen, om ena partnerns alla inkomster går till gemensamma utgifter. I bakgrunden kan det finnas betydande inkomstskillnader eller upprätthållande av levnadsstandard och konsumtionsvanor på den tidigare nivån trots minskad inkomst. När dessa frågor inte går att öppet diskutera och komma överens om kan det handla om ekonomiskt våld. Det kan också handla om att vägra ta ekonomiskt ansvar eller att stjäla från en närstående eller att utpressa någon på pengar. Ekonomiskt utnyttjande inkluderar också romans- och kärleksbedrägerier.
- Stjäla eller söndra annans egendom
- Pressa en annan att betala sina egna inköp eller räkningar
- Pressa en annan att betala en (påhittad) skuld
- Kräva tillbaka något för de pengar som ges, till exempel sexuella handlingar
- Förfalskning av handlingar
- Stjäla post relaterade till ekonomiska betalningar
Våld slutar inte alltid efter en separation, det kan förändras och det kan till och med börja i samband med separationen. Vid ekonomiskt våld efter separation är det typiskt att samhällets rådande praxis utnyttjas i syfte att skada den andra. Ofta är det relaterat till barn eller delad egendom, som används som mellanhand för ekonomiskt våld.
- Hot eller avsiktligt förlängande i samband med uppdelning av egendom och bodelning
- Manipulation av gemensamma tillgångar (t.ex. dölja gemensamma tillgångar och överföra dem till sig själv eller utom räckhåll för den andra)
- Vägran att betala underhållsbidrag
- Avsiktligt förlängande av rättsprocessen i samband med vårdnadstvister
- Förstörande av den andras eller gemensam egendom
- Ekonomisk förföljelse = en eskalerad situation efter separation där den före detta partnern systematiskt försöker skada den andra ekonomiskt på olika sätt
Att försvåra eller begränsa någon annans arbets- eller studiemöjligheter är också en form av ekonomiskt våld. Våldsutövaren kan störa arbetet genom till exempel kontinuerliga besök eller telefonsamtal till arbetsplatsen. Det kan leda till att partnern inte kan avancera i sin karriär eller måste sluta arbeta. Våldsutövaren kan också försöka svartmåla den andra framför arbetsgivaren.

Orsaker och konsekvenser av ekonomiskt våld

Genom att förstå orsakerna bakom det ekonomiska våldet kan vi bättre ta oss an situationen. En anledning kan vara maktutövning och att skada partnern med hjälp av pengar. I vissa fall kan det också handla om ren ekonomisk vinning.

I bakgrunden kan det finnas:

missbruksproblematik
oförmåga att komma över separationen
interaktionsproblem
psykiska problem
personlighetsproblem eller hämnd.

Orsaken kan också vara bristande förståelse eller förnekande av det skadliga i det egna beteendet.

Ekonomiskt våld har en mängd olika negativa konsekvenser för de utsatta, till exempel för deras hälsa, arbete, utbildning samt ekonomiska och sociala situation. Ekonomiskt våld gör det också svårt att lämna en våldsam relation.

De fysiska konsekvenserna för hälsotillståndet kan till exempel uppträda som stress och försämring av det allmänna hälsotillståndet. Psykologiska konsekvenser kan visa sig som oro, rädsla, skuld och känslor av maktlöshet och värdelöshet, till och med självmordstankar. De ekonomiska konsekvenserna för de utsatta kan vara fattigdom, skulder, betalningsanmärkningar och till och med hemlöshet.

Konsekvenserna av ekonomiskt våld är ofta långvariga och återspeglas även i familjens barn, och försämrar barnens välbefinnande. Konsekvenserna kan också återspeglas i arbetsrelationer eller studier och orsaka problem i dem. Socialt får det ekonomiska våldet stora konsekvenser. Att upprätthålla ett socialt liv kan bli svårt på grund av ekonomiska och psykiska problem.

Speciellt utsatta grupper

Till sårbara grupper för att bli utsatt för ekonomiskt våld hör bland andra äldre människor, barn, funktionshindrade, personer med missbrukssjukdomar, personer med psykisk ohälsa och invandrarkvinnor. Ekonomiskt våld är en av de vanligaste formerna av våld bland äldre. En äldre persons välvilja, hjälpbehov, tillit eller nedsatt omdöme på grund av sjukdom kan användas för ekonomisk vinning.

Barnet kan i sin familj bevittna ekonomiskt våld som begås gentemot ena föräldern eller som begås gentemot barnet själv. Båda dessa har mycket negativa effekter på barnets välbefinnande. Barnet används tyvärr också ofta som mellanhand för ekonomiskt våld. Personer med nedsatt funktionsförmåga löper en högre risk att utsättas för ekonomiskt våld, eftersom de kan behöva förlita sig mer på andra människors vård.

Alkohol- och drogberoende och spelberoende är missbruk som ofta dyker upp i bakgrunden av ekonomiskt våld. Olika kulturer har olika uppfattningar om hur ekonomin bör skötas i familjen. Många kulturer är kollektiva, där gemenskap också kan ses i styrningen av ekonomin. I många kulturer fattar mannen familjens ekonomiska beslut.

Källförteckning

Amanda Stylianou – Judy Postmus –Sarah McMahon, Measuring abusive behaviors: Is economic abuse a unique form of abuse? Journal of interpersonal violence 16/2013, s. 3186–3204, 3200.
Breckenridge, J., Singh, S., Lyons, G., Suchting, M. 2021. Understanding Economic and Financial Abuse and Disability in the Context of Domestic and Family Violence. Sydney: Gendered Violence Research Network, UNSW Sydney.
Fernqvist, Stina & Näsman, Elisabet. 2008. Ekonomiskt våld och barns utsatthet. Teoksessa Eriksson, Maria, Källström Carter, Åsa, Dahlkild-Öhman, Gunilla & Elisabet Näsman (toim.). Barns röster om våld – att tolka och förstå. Malmö: Gleerups. 158-177.
Heiskanen, Amanda & Periviita, Jenna. 2021. "Miten teillä noi raha-asiat hoidetaan?": taloudellisen väkivallan ilmiön määrittelyä väkivaltatyötä tekevien sosiaalialan ammattilaisten näkökulmasta.
Jokinen, Arto. 2000. Panssaroitu maskuliinisuus: Mies, väkivalta ja kulttuuri. Vammala: Vammalan Kirjapaino Oy.
Kaittila, A. & Nyqvist, L. 2014. Taloudellinen väkivalta parisuhteessa – kirjallisuuskatsaus.
Kaittila, A. 2017. Rahakonfliktit ja taloudellinen väkivalta parisuhteissa. Turun yliopisto.
Kaittila, A. 2021. Taloudellinen väkivalta ja lapset.
Kalliokoski, S. & Kivimäki, M. 2021. Ikäihminen taloudellisen kaltoinkohtelun uhrina. Pro gradututkielma. Tampereen yliopisto.
Nikupeteri, A., Lappi, C., Lohiniva-Kerkelä, M., Kauppi, A. & Laitinen, M. 2017. Potentiaalisesti tappava parisuhde? Erotilanteenuhkaavuus ja uhrien suojaamisen edellytykset sukupuolistuneen väkivallan viitekehyksessä. Oikeus. 290–309.
Surviving economic abuse organisation. s.a. Economic abuse: A global perspective. Findings on the prevalence and nature of economic abuse, and responses to it.