Stöd för självbestämmanderätten inom specialomsorgen

Vad innebär självbestämmanderätt?

Med självbestämmanderätt avses individens rätt att bestämma över sitt eget liv och rätten att bestämma i frågor som gäller individen själv. Självbestämmanderätten innebär rätt till likabehandling, personlig frihet och integritet. Det är en grundläggande fri- och rättighet som omfattar oss alla.

Syftet med och den centrala principen i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är att stärka människovärdet hos personer med funktionsnedsättning och att öka deras självbestämmanderätt och delaktighet. Allt detta är nära sammankopplat. Delaktighet kan inte förverkligas om inte personen själv får fatta beslut i sina egna ärenden. Självbestämmanderätten handlar om huruvida personen har makt att bestämma i frågor som gäller individen själv eller om någon annan använder makten på personens vägnar.

Respekt för klientens självbestämmanderätt i socialvården

När socialvård lämnas skall i första hand klientens önskemål och åsikt beaktas och klientens självbestämmanderätt även i övrigt respekteras. Klienten ska ges möjlighet att delta i och påverka planeringen och genomförandet av de tjänster som tillhandahålls klienten. Detsamma gäller andra åtgärder som ansluter sig till den socialvård som ges klienten. Klientens sak skall behandlas och avgöras med hänsyn i första hand till klientens intresse. Särskild vikt ska läggas vid respekten för självbestämmanderätten för barn, unga personer, personer med funktionsnedsättning och personer som behöver särskilt stöd.
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 8 § (Finlex)
Socialvårdslagen 36 § (Finlex)

Självbestämmanderätten ska respekteras även om det är svårt att få fram klientens åsikt. Om det inte går att få fram klientens åsikt på något annat sätt ska den utredas tillsammans med klientens närstående eller lagliga företrädare.
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 9 § (Finlex)

Även om man i det sociala arbetet och socialvården ska respektera klientens självbestämmanderätt och främja de grundläggande fri- och rättigheterna är det i vissa fall oundvikligt att begränsa klientens grundläggande fri- och rättigheter. En sådan situation är till exempel om personens egen eller en annan persons hälsa eller säkerhet hotas för att personen uppvisar ett aggressivt beteende. Utgångspunkten är att en persons grundläggande fri- och rättigheter endast får begränsas i sådana situationer som särskilt regleras i lag och i minsta möjliga omfattning.

Bestämmelser om användningen av begränsningsåtgärder finns endast i barnskyddslagen, mentalvårdslagen, lagen om missbrukarvård och specialomsorgslagen (lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda).

Självbestämmanderätten i specialomsorgslagen

Bestämmelserna om stärkande av självbestämmanderätten och användning av begränsningsåtgärder inom specialomsorgen finns samlade i 3 a kap. i specialomsorgslagen. Kapitlet innehåller bestämmelser om

stärkandet av självbestämmanderätten
åtgärder som stöder förmågan att klara sig på egen hand och stärker självbestämmanderätten
bedömning av användningen av begränsningsåtgärder och minskad användning av begränsningsåtgärder
de allmänna förutsättningarna för användning av begränsningsåtgärder
särskilda förutsättningar för användning av enskilda begränsningsåtgärder
tillåtna begränsningsåtgärder
genomgången i efterhand och anteckningen av begränsningsåtgärder samt rapporterings- och delgivningsskyldigheten
tjänsteansvar och skadeståndsansvar.

Dessutom innehåller specialomsorgslagen en bestämmelse om effektiverad myndighetstillsyn. Den förpliktar regionförvaltningsverken att övervaka användningen av de begränsningsåtgärder som nämns i specialomsorgslagen.
Specialomsorgslagen 75 a § (Finlex)

Med tanke på självbestämmanderätten är dessutom bestämmelserna om specialomsorger oberoende av personens vilja i specialomsorgslagen centrala. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat förutsättningarna för specialomsorger oberoende av en persons vilja samt beslutsfattandet om specialomsorger och förordnande om undersökning oberoende av en persons vilja.

Bestämmelserna om stärkande av självbestämmanderätten och användning av begränsningsåtgärder lades till i specialomsorgslagen 2016. På social- och hälsovårdsministeriets webbplats samlade man då information om ändringarna samt frågor och svar. På webbplatsen finns bl.a. en promemoria om motiveringen till lagen om ändring av specialomsorgslagen samt en tabell som beskriver beslutsfattandet om begränsningsåtgärder.
Kommuninfo: Vad är det som ändras i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda? (SHM)

Åtgärder som främjar självbestämmanderätten ska antecknas i klientplanen

Om det krävs särskilda åtgärder för att självbestämmanderätten för en person med funktionsnedsättning ska förverkligas, ska åtgärderna antecknas i klientplanen.
Lagen om funktionshinderservice 4 § (Finlex)
Läs mer: Klientplan

De åtgärder som stöder och främjar en persons förutsättningar att klara sig på egen hand och personens självbestämmanderätt ska skrivas in i klientplanen för den som ges specialomsorger.
Specialomsorgslagen 42 a § (Finlex)

Med den klientplan som nämns i specialomsorgslagen avses en klientplan enligt socialvårdslagen, i vilken åtgärder som främjar tillgodoseendet av självbestämmanderätten också ska antecknas. I praktiken kan åtgärderna också antecknas i en separat bilaga till klientplanen.

Välfärdsområdet är skyldigt att säkerställa att klienten får ändamålsenlig hjälp, stöd och service. Välfärdsområdet ansvarar också i sista hand för att klientens självbestämmanderätt tillgodoses vid verksamhetsenheten. Därför ansvarar välfärdsområdet alltid för att utarbeta den klientplan som nämns i specialomsorgslagen.

I den klientplan enligt specialomsorgslagen som välfärdsområdet ansvarar för ska man anteckna åtgärder för att stödja och främja personens förmåga att klara sig på egen hand samt för att stärka självbestämmanderätten. Utöver detta är det i allmänhet nödvändigt att vid serviceenheten göra upp en mer praktisk plan för genomförandet av servicen för personer med funktionsnedsättning. Det är ändamålsenligt att i genomförandeplanen anteckna åtgärder som stöder och främjar självbestämmanderätten.

Vad ska man anteckna i klientplanen?

I den klientplan som välfärdsområdet ansvarar för ska man anteckna åtgärder för att stödja och främja personens förmåga att klara sig på egen hand samt för att stärka självbestämmanderätten. Klientplanen ska innehålla uppgifter om

åtgärder som stöder och främjar personens förutsättningar att klara sig på egen hand och stärker självbestämmanderätten,
skäliga anpassningar som tryggar att personen fullt ut kan delta och vara delaktig
de kommunikationsmetoder personen använder
de sätt på vilka personens specialomsorger ges primärt utan begränsningsåtgärder och
de begränsningsåtgärder som enligt en bedömning krävs när personen ges specialomsorger.

Klientplanen ska utarbetas i samarbete med den som ges specialomsorger samt hans eller hennes lagliga företrädare eller, i situationer som avses i 9 § 1 mom. i socialvårdens klientlag, personens lagliga företrädare eller anhöriga eller andra närstående personer som deltagit i planeringen och genomförandet av servicen, om det inte finns ett uppenbart hinder för det.
Specialomsorgslagen 42 a §
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 9 § (Finlex)

Uppföljning och översyn av klientplanen

Välfärdsområdet följer upp genomförandet av den klientplan som avses i specialomsorgslagen.
Den klientplan som avses i specialomsorgslagen ska ses över i fråga om klientens självbestämmanderätt vid behov, dock minst var sjätte månad, om det inte är uppenbart onödigt.

När klientplanen ses över ska man särskilt bedöma hur den begränsningsåtgärd som använts inverkar på klientplanen. Då ska man särskilt bedöma de begränsningsåtgärder som använts och hur man i fortsättningen ska gå till väga så att man inte behöver ta till begränsningsåtgärder. Om användningen av en begränsningsåtgärd bedöms vara nödvändig, ska man bedöma hur användningen av begränsningsåtgärden kan minskas. Dessutom ska man bedöma om den nuvarande verksamhetsenheten är ändamålsenlig för klienten.
Specialomsorgslagen 42 a § (Finlex)
Självbestämmanderätten inom specialomsorgen – promemoria om motiveringen till lagen om ändring av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (pdf 274 kb )

Genomförandeplan för servicen och självbestämmanderätt

Genomförandeplanen för servicen är ett viktigt samarbetsverktyg i vardagen som ska utarbetas i samarbete med klienten. Vid behov ska klientens vilja utredas i samråd med hans eller hennes lagliga företrädare, anhöriga eller närstående.
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 9 § (Finlex)

Utöver den klientplan som en anställd i välfärdsområdet utarbetat är det i allmänhet nödvändigt att vid serviceenheten göra upp en mer praktisk genomförandeplan för en person med funktionsnedsättning gällande åtgärder som stöder och främjar självbestämmanderätten. Det är ändamålsenligt att i genomförandeplanen anteckna åtgärder som stöder och främjar självbestämmanderätten.

I till exempel den genomförandeplan för servicen som utarbetas vid boendeenheten samt i dag- eller arbetsverksamheten ska man beskriva hur åtgärderna genomförs i klientens vardag på praktisk nivå.

Även om genomförandeplanen utarbetas vid verksamhetsenheten ska välfärdsområdet alltid säkerställa att enheten agerar lagenligt. Därför vore det bra om även en anställd i välfärdsområdet är med och utarbetar genomförandeplanen, åtminstone i ändringssituationer. Dessutom ska välfärdsområdet säkerställa att enheten har tillräckliga personalresurser och att klienten har tillräcklig service.

Serviceenheten följer kontinuerligt upp genomförandet av genomförandeplanen för servicen i vardagen. Genomförandeplanen ska vid behov ändras.

Praktiska sätt att främja självbestämmanderätten

För att fullt deltagande och delaktighet ska kunna förverkligas i samhället måste personer med funktionsnedsättning kunna fatta beslut i sina egna ärenden. FN:s funktionshinderkonvention förutsätter att personen vid behov ska få stöd i att fatta egna beslut.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning artikel 12

Särskilt i gruppboenden finns det risk för att det uppstår institutionsliknande rutiner om inte verksamheten i praktiken byggs upp utifrån individuella behov. Det är viktigt att de boende själva kan planera sitt liv utan att det begränsas av regler och tidtabeller i onödan. Saker ska alltid planeras tillsammans med de boende, inte åt dem. Arbetsscheman ska planeras så att personalen är på plats då de behövs som mest och även så att de kan ge individuell hjälp och individuellt stöd. I stället för att införa begränsningar bör man tillsammans fundera på hur man kan öka säkerheten och minimera riskerna.

Särskild uppmärksamhet bör fästas vid kommunikationen. Ibland kan utmanande situationer bero på missförstånd eller frustration om en person inte blir förstådd eller själv inte förstår en besvärlig sak eller situation.

I gruppboenden ska förebyggande åtgärder betonas framför begränsningsåtgärder även i utmanande situationer. Sådana metoder kan exempelvis bestå av att man diskuterar med personen i fråga och handleder personen i en situation eller leder bort personen, att genomföra nya typer av utrymmesarrangemang samt att på förhand bedöma och beakta faktorer som påverkar personens beteende. Till exempel ska man i den mån det är möjligt undvika stimulans som orsakar oro eller upprördhet. Oroligt beteende kan ha att göra med till exempel smärta som bör utredas. Biverkningar av läkemedel ska också beaktas.

I praktiken är individuell planering avgörande. Det är viktigt att personalen känner till om personen i fråga bäst lugnas ner av en handledare han eller hon känner väl, av milt tal, bestämd handledning, att sjunga eller av att vara tyst bredvid.

Den finska intresseorganisationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning (Kehitysvammaliitto) har samlat ihop arbetsrutiner och verktyg som stöder självbestämmande samt arbetsrutiner som stöder delaktighet: