Klientplan
Beakta särskilt från och med 1 januari 2025
- Från och med 1 januari 2025 utarbetas en klientplan inom servicen för personer med funktionsnedsättning (tidigare en serviceplan)
- Under övergångsperioden (1 januari 2025–31 december 2027) ska serviceplanerna uppdateras till klientplaner
- Från och med 1 januari 2025 utarbetas eller uppdateras inte längre nya specialomsorgsprogram (om ansökan har anhängiggjorts före 1 januari 2025 sammanställs specialomsorgsprogrammet. Då gäller specialomsorgsprogrammet högst till slutet av övergångsperioden.)
- Läs mer: Den nya funktionshinderservicelagens ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Klientplanen är en plan för den service och de stödåtgärder som en person med funktionsnedsättning behöver. Syftet är att det i klientplanen ska framgå de omständigheter i anslutning till personens individuella funktionsförmåga, livssituation och servicebehov som är av betydelse när beslut fattas om servicens innehåll, sättet att ordna servicen och servicens omfattning.
Upprättande av klientplan
Bedömningen av servicebehovet ska kompletteras med en klientplan som utarbetas för klienten (fram till den 31 december 2024 serviceplan), om det inte är uppenbart onödigt att utarbeta en plan. I stället för en klientplan kan man beroende på situationen också göra upp en annan motsvarande plan.
Det är uppenbart onödigt att göra upp en plan om en bedömning av servicebehovet är en tillräcklig stödform för att förverkliga socialvården för klienten.
Socialvårdslagen 39 § (Finlex)
Klientplanen utarbetas med stöd av bestämmelserna i socialvårdslagen. Bestämmelserna i lagen om funktionshinderservice kompletterar bestämmelserna i socialvårdslagen.
Klientplanen utarbetas av en yrkesutbildad person i tjänsteförhållande inom socialvården
Ansvaret för att göra upp planen ligger hos det välfärdsområde där klienten har sin hemkommun.
En yrkesutbildad person i tjänsteförhållande som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) ansvarar alltid för utarbetandet av en klientplan för en person med funktionsnedsättning.
Lagen om funktionshinderservice 4 § (Finlex)
En socialarbetare i tjänsteförhållande ansvarar för utarbetandet av klientplan för personer som behöver särskilt stöd.
Socialvårdslagen 36 § (Finlex)
Klientplanen utarbetas tillsammans med klienten
Beakta delaktigheten för en person med funktionsnedsättning i klientprocessen
Klientplanen ska utarbetas i samarbete med personen med funktionsnedsättning så att personen med funktionsnedsättning har möjlighet att vara delaktig. Delaktigheten för personer med funktionsnedsättning ska stödjas på det sätt som personens funktionsförmåga, ålder, utvecklingsfas och livssituation förutsätter. Personen ska vid behov få stöd i att få information och för att bilda sig en egen åsikt och uttrycka den.
Läs mer om delaktighet för personer med funktionsnedsättning i klientprocessen: Bedömning av servicebehovet
När klientens åsikt utreds ska man se till att klienten använder lämpliga kommunikationsmetoder eller tolkningstjänster.
En person med funktionsnedsättning har rätt att använda teckenspråk eller ett sådant kommunikationssätt som är lämpligt för honom eller henne. Bestämmelser om klientens rätt att använda finska, svenska och samiska samt om rätt till tolkning finns i 5 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård och i språklagen (423/2003).
Läs mer:
Information och rådgivning
Rätt till ett eget språk och en egen kultur
Särskild vikt ska fästas vid stödjandet av delaktigheten i klientprocessen för barn med funktionsnedsättning.
Läs mer om delaktighet för personer med funktionsnedsättning i klientprocessen: Bedömning av servicebehovet
Lagen om funktionshinderservice 3 § (Finlex)
En individuell klientplan utarbetas tillsammans med personen med funktionsnedsättning och vid behov med personens familj eller andra närstående som känner personen väl. Samarbetet med olika aktörer kan vara omfattande. Med klientens eller dennes lagliga företrädares tillstånd kan man till exempel be familjemedlemmar, vänner, stödpersoner, terapeuter, daghem, skola eller andra personer som behövs för ärendet att delta i planeringsmötet.
Utredning av klientens vilja i särskilda situationer
Klientens vilja ska utredas i samarbete med hans eller hennes lagliga företrädare eller anhöriga eller någon annan närstående person:
- om en myndig klient på grund av sjukdom eller nedsatt psykisk funktionsförmåga eller av någon annan motsvarande orsak inte kan delta i och påverka planeringen och genomförandet av sina tjänster
- eller om en myndig klient inte förstår de föreslagna alternativen för lösningar eller konsekvenserna av besluten.
Även i dessa situationer bör klientens önskemål och åsikter utredas så noggrant som möjligt. Då kan samarbetet mellan klienten, klientens närstående, myndigheterna och tjänsteproducenten leda på det bästa sättet till en lösning som är förenlig med klientens intresse.
Med klientens anhöriga avses närmast make/maka, barn, föräldrar och syskon. En annan närstående person kan vara bland annat klientens sambo eller någon annan person som varaktigt bor tillsammans med klienten eller en övrig nära vän.
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 9 § (Finlex)
Utredning av barnets och den ungas åsikt
En minderårig klients önskemål och åsikt ska utredas och beaktas på det sätt som klientens ålder och utvecklingsnivå förutsätter.
I alla åtgärder inom den offentliga eller privata socialvården som gäller minderåriga ska i första hand den minderårigas intresse beaktas.
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 10 § (Finlex)
Klientens rätt att vägra acceptera en klientplan
Klienten har rätt att vägra utarbeta en plan. Innan han eller hon avstår från åtgärder ska han eller hon dock ges en utredning om sina rättigheter och skyldigheter samt om olika alternativ och deras verkningar som är av betydelse i hans eller hennes ärende. Det är bra att göra en anteckning om vägran i klientens klientuppgifter så att man vet varför planen inte har utarbetats. Vägran är aldrig ett hinder för att söka eller bevilja tjänster.
Klientplanens innehåll
Klientens åsikt, önskemål och åsikter om de tjänster och stödåtgärder som behövs antecknas i klientplanen. När klientplanen utarbetas ska målet vara klientens och arbetstagarens gemensamma syn på klientens funktionsförmåga och de tjänster som behövs. Om man inte når samförstånd om servicen eller sättet att ordna servicen är det särskilt viktigt att anteckna både klientens och arbetstagarens åsikter jämte eventuella motiveringar.
I den omfattning som klientens servicebehov förutsätter ska klientplanen innehålla följande:
- klientens bedömning och en yrkesmässig bedömning av stödbehovet
- klientens bedömning och en yrkesmässig bedömning av den service och de åtgärder som behövs
- en bedömning som görs av den egna kontaktpersonen eller av en annan arbetstagare som ansvarar för klientens service av den socialservice som är nödvändig med hänsyn till klientens hälsa eller utveckling och av när servicen ska börja och dess varaktighet
- information om hur ofta klienten och den egna kontaktpersonen eller en annan arbetstagare som ansvarar för klientens service ska träffas
- klientens och arbetstagarens bedömning av klientens styrkor och resurser
- de mål som ställs upp av klienten och arbetstagaren tillsammans och som socialvården siktar på att uppnå
- en bedömning av klientrelationens varaktighet
- information om samarbetspartner som deltar i att möta klientens behov och ansvarsfördelningen mellan samarbetspartnerna
- information om uppföljning av planen, uppnående av målen och omprövning av behoven
- en utredning om hur klientens livssituation samt omvärld och verksamhetsmiljö påverkar funktionsförmågan,
- klientens förslag till hur tjänsterna ska produceras och tillhandahållas för att på bästa sätt tillgodose klientens behov.
Socialvårdslagen 39 § (Finlex)
Ur klientplanen ska framgå tillräckligt detaljerat klientens individuella situation till de delar som den påverkar beslutet om servicens innehåll, genomförandesätt och omfattning. Utöver faktorer i anslutning till funktionsnedsättning och sjukdom kan utredningen av klientens individuella situation kräva att man också fäster uppmärksamhet vid klientens arbete, studier, boendeform och familjeförhållanden.
När klientplanen utarbetas ska dessutom åtminstone följande krav på service enligt lagen om funktionshinderservice (675/2023) beaktas:
Träning
-
Vid beslut om träning ska de individuella behov som antecknats i klientplanen samt personens egen uppfattning om den träning som behövs och om målen för den beaktas.
Personlig assistans
- Vid beslut om personlig assistans ska klientens egna åsikter, personens livssituation och det behov av hjälp som antecknats i klientplanen beaktas.
- Hur vikariearrangemangen för personlig assistans produceras och tillhandahålls vid assistentens frånvaro ska antecknas i klientplanen och beslutet om servicen.
Arbetsgivarmodellen
- Förutsättningen för att använda arbetsgivarmodellen är att personen med funktionsnedsättning kan svara för sina skyldigheter som arbetsgivare. En ytterligare förutsättning är att personen med funktionsnedsättning ger sitt samtycke till att vara arbetsgivare, vilket antecknas i klientplanen.
- I klientplanen och beslutet ska antecknas grunderna för assistentens lön och för de kostnader som orsakas av att vara arbetsgivare samt hur kostnaderna ersätts.
- Innehållet i och det sätt på vilket utredningen om arbetsgivarens ansvar och skyldigheter ges ska antecknas i klientplanen. (se RP 191/2022)
Särskilt stöd för delaktigheten
- Vid beslut om särskilt stöd för delaktighet fattas ska det behov av individuell hjälp och individuellt stöd som antecknats i klientplanen, personens egna önskemål, livssituation och övriga servicehelhet beaktas.
Stöd i att fatta beslut
- Behovet av stöd i att fatta beslut ska bedömas tillsammans med personen med funktionsnedsättning och vid behov med hans eller hennes närstående och antecknas i klientplanen, och då stödet i att fatta beslut tillhandahålls som en separat tjänst, ska de individuella behov som antecknats i klientplanen för personen tillsammans med dennes egen uppfattning om behovet av stöd beaktas.
Krävande multiprofessionellt stöd
-
Vid beslut om krävande multiprofessionellt stöd ska de kommunikationsmetoder som klienten förfogar över, det behov av individuellt stöd som antecknats i klientplanen, personens egna önskemål samt den livssituation i vilken personen behöver stöd beaktas
Stöd för boendet
-
Vid beslut om stöd för boende ska det behov av individuellt stöd som antecknats i klientplanen, personens egna önskemål samt den betydelse stödet för boendet har för att personen ska kunna leva ett självständigt liv beaktas.
Kortvarig omsorg
- Vid beslut om kortvarig omsorg ska det behov av hjälp, stöd och omsorg som personen har och som antecknats i klientplanen, liksom även personens önskemål och familjens situation som helhet beaktas.
Stöd för rörligheten
- Vid beslut om stöd för rörligheten ska det behov av stöd för rörligheten som antecknats i klientplanen, annan tillgänglig service och tillgängligheten i omvärlden och närmiljön beaktas.
Lagen om funktionshinderservice 8–31 § (Finlex)
När klientplanen utarbetas ska dessutom följande bestämmelser i socialvårdslagen beaktas:
- 4 § om klientens intresse
- 5 § om barnets intresse
- 30 § om socialvårdens centrala principer
- 31 § om hörande av klienten
- 32 § gällande barns och unga personers åsikter och önskemål
Klientplanens innehåll ska samordnas med andra tjänster och stödåtgärder
Planens innehåll ska samordnas med service och stödåtgärder inom andra förvaltningsområden som klienten behöver. Klientplanen omfattar service som genomförs med stöd av både socialvårdslagen och lagen om funktionshinderservice och vid behov med stöd av andra lagar. Dessutom kan man tillsammans med andra förvaltningsområden göra upp en gemensam klientplan, om klienten samtycker till detta.
Socialvårdslagen 39 § (Finlex)
Övriga planer som utarbetas för klienten
När planen utarbetas är det också bra att beakta klientens övriga planer, såsom vård- och serviceplanen i anslutning till stödet för närståendevård. Med klientens samtycke kan man utarbeta en gemensam plan för service och stödtjänster inom socialvården och andra förvaltningsområden (t.ex. småbarnspedagogiken eller skolan).
Åtgärder som främjar självbestämmanderätten i klientplanen
Om det krävs särskilda åtgärder för att självbestämmanderätten för en person med funktionsnedsättning ska förverkligas, ska åtgärderna antecknas i klientplanen.
Lagen om funktionshinderservice 4 § (Finlex)
Denna bestämmelse lades till i den nya lagen om funktionshinderservice, eftersom lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda från och med den 1 januari 2025 inte längre tillämpas på sådana personer med intellektuell funktionsnedsättning (i lagen: personer med utvecklingsstörning) som inte behöver vara föremål för begränsningsåtgärder eller som inte får specialomsorger oberoende av sin vilja.
Specialomsorgslagen förpliktar till att i klientplanen anteckna de särskilda åtgärder som är en förutsättning för att självbestämmanderätten ska tillgodoses för personer som får specialomsorger. Det kan dock vara nödvändigt att anteckna dessa åtgärder i klientplanen även för andra personer med funktionsnedsättning.
Enligt regeringens proposition (191/2022) ska följande åtgärder som stärker självbestämmanderätten antecknas i klientplanen:
- åtgärder som stöder och främjar en personens förutsättningar att klara sig på egen hand och stärker självbestämmanderätten,
- skäliga anpassningar som tryggar att personen fullt ut kan delta och vara delaktig
- de kommunikationsmetoder personen använder
För en person som ges specialomsorger antecknas dessutom följande:
- metoder med vilka personens tjänster i första hand genomförs utan begränsningsåtgärder,
- och begränsningsåtgärder som enligt bedömning krävs när personen ges specialomsorger
Läs mer om stödjande av självbestämmanderätten för personer som ges specialomsorger.
Stöd för självbestämmanderätten (länken uppdateras senare)
Klientplan för barn och unga
Målet med planeringen av service för barn, unga och familjer är i första hand att stöda barnets och den ungas uppväxt och utveckling samt familjens vardag. Barnets, den ungas eller familjens egen syn på behovet av stöd och tjänster samt den egna familjespecifika livssituationen utgör grunden för planeringen. Särskilt bör barnets och den ungas egna mål, hobbyer och intressen diskuteras.
Barn, familj och serviceplanering (Länken uppdateras senare)
Hembesökets betydelse
När en klientplan sammanställs rekommenderas ett hembesök hos klienten.
Läs mer: Myndigheten är skyldig att utreda klientens situation (Bedömning av servicebehovet)
Klientplanens giltighet och betydelse
Klientplanen ger inte rätt till service. Klientplanen är en verksamhetsplan mellan klienten och den som tillhandahåller socialvård. Tjänster och stödåtgärder ansöks oftast med en separat ansökan. Klientplanen fungerar som grund och motivering för den service som beviljas. I brådskande situationer kan det vara nödvändigt att bevilja en tjänst innan en klientplan sammanställs.
I beslutsfattandet ska klientplanens innehåll beaktas. Om det görs avvikelser från den helhet av socialservice som antecknats i klientplanen, ska avvikelsen motiveras i beslutet.
Socialvårdslagen 45 § (Finlex)
Syftet med motiveringsskyldigheten är att trygga klientens deltagande i planeringen och beslutsfattandet om sina egna tjänster samt beslutsfattarens möjlighet att säkerställa att klientens intresse tillgodoses i alla situationer. På detta sätt betonas betydelsen av bedömningen av servicebehovet och klientplanen och deras inbördes samband med beslutsfattandet och verkställandet av besluten.Planen har även betydelse vid meningsskiljaktigheter och eventuellt sökande om ändring. En meningsskiljaktighet kan till exempel gälla sättet att ordna eller tillhandahålla tjänsterna eller deras omfattning. Särskilt i en situation där anslagen inte har reserverats tillräckligt eller inte alls i välfärdsområdet på ett sätt som motsvarar behovet har en person med funktionsnedsättning möjlighet att i sitt besvär hänvisa till sitt individuella servicebehov som beskrivs i en individuell plan och till de tjänster och stödåtgärder som man kommit överens om att ordna.
Granskning av klientplanen
Klientplanen ska granskas vid behov.
Socialvårdslagen 39 § (Finlex)
I praktiken innebär detta att klientplanen ses över när det sker väsentliga förändringar i klientens stödbehov eller livssituation. Det är bra att nämna i planen hur ofta planen granskas.
Den individuella livssituationen och förändringar i livet för en person med funktionsnedsättning påverkar tidsintervallen för granskningen. I allmänhet är det motiverat att se över planen med cirka 2–3 års mellanrum.
En person med funktionsnedsättning har alltid rätt att begära att planen granskas.
Klientplanen för en person som får specialomsorger ska ses över vid behov, dock minst var sjätte månad, om det inte är uppenbart onödigt. När klientplanen granskas ska man särskilt bedöma hur begränsningsåtgärden påverkar klientplanen.
En yrkesutbildad person i tjänsteförhållande inom socialvården ser till att planen granskas. I samband med granskningen av planen behöver man i allmänhet inte gå igenom alla saker i kartläggningsskedet: grunden finns och ändringar, korrigeringar och/eller preciseringar görs i den.
Granskning av klientplanen för barn och unga
Det kan vara bra att granska barnets och den ungas klientplan i följande situationer, om det inte är uppenbart onödigt att granska den:
- Inledande av småbarnspedagogik
- Inledande av förskoleundervisning eller skola
- Byte av plats för småbarnspedagogik eller skola
- Familjen flyttar från ett välfärdsområde till ett annat
- Studier efter den grundläggande utbildningen
- Sysselsättning av unga
- Betydelsefulla förändringar i barnets/den ungas och familjens liv
Källor
Tapio Räty (2010) Funktionshinderservice: Tillämpningen av funktionshinderservice (på finska)
Socialvårdslagen 1301/2014 (Finlex)
Funktionshinderservicelagen 675/2023 (Finlex)
Regeringens proposition RP 191/2022 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om funktionshinderservice och till vissa lagar som har samband med den (Riksdagen)
Specialomsorgslagen (Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda) 519/1977 (Finlex)