Delaktighet för barn med funktionsnedsättning

Sidans innehåll

Alla barn vill vara med och vara delaktiga i sina gemenskaper. De vill bli förstådda och få information om vad som händer omkring dem. Barnens rätt till delaktighet i sina gemenskaper och i samhället har stärkts i regleringen av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. 

I denna artikel avses med barn alla barn och ungdomar under 18 år enligt definitionen i FN:s konvention om barnets rättigheter (artikel 1) och i den nationella lagstiftningen.
FN:s konvention om barnets rättigheter (Riksdagens justitieombudsman)

Såväl FN:s konvention om barnets rättigheter (59–60/1991), och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (27/2016), ålägger staterna att vidta åtgärder för att stärka och stöda barnens delaktighet. 
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (pdf 357 kb)

Enligt Finlands grundlag ska barn bemötas som jämlika individer och de skall ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i frågor som gäller dem själva (6 § 3 mom.). I samma paragraf konstateras att ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av bland annat ålder eller handikapp (6 § 2 mom.). I grundlagen fastställs också att det allmänna skall främja den enskildes möjligheter att delta i samhällelig verksamhet och att påverka beslut som gäller honom eller henne själv (14 § 4 mom.). 
Finlands grundlag (731/1999) (Finlex)

I flera substanslagar förutsätts dessutom att barn ska ha rätt att påverka ärenden som berör dem själva. Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera substanslagstiftningen med tanke på rättigheterna för barn med funktionsnedsättning. FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD-kommittén) konstaterar i sin allmänna kommentar om likhet inför lagen att för att uppfylla kraven i artikel 12 måste avtalsstaten utvärdera sin lagstiftning och försäkra sig om att viljan och åsikterna hos barn med funktionsnedsättning respekteras på samma sätt som andra barns vilja och åsikter.
Människorättscentret: Allmän kommentar nr 1 (2014) av kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 12: Likhet inför lagen (pdf 237 kb)

Enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska barn med funktionsnedsättning få åtnjuta alla mänskliga rättigheter och grundläggande fri- och rättigheter till fullo och på lika villkor som andra barn. En av de centrala principerna i konventionen är att respektera de färdigheter som barn med funktionsnedsättning utvecklar och deras rätt att bevara sin identitet. 

En av huvudidéerna i den nationella barnstrategin är att barnets rättigheter och ställning etableras så att barnen beaktas konsekvent i all politisk och faktisk verksamhet vid sidan av andra samhällsmedlemmar och att barnen får information om sina rättigheter. Till de huvudsakliga målen i strategin hör också att trygga ställningen för barn i utsatt ställning och att bättre identifiera deras behov. Målen och riktlinjerna i barnstrategin gäller alla barn på lika villkor.
Den nationella barnstrategin (Publikationsarkivet Valto)

Utgångspunkten är ett jämlikt tillgodoseende av rättigheterna

FN:s kommitté för barnets rättigheter har i sina senaste slutsatser till Finland uttryckt sin oro över att det förekommer diskriminering av barn med funktionsnedsättning i Finland.  Dessutom har flera undersökningar visat att barn med funktionsnedsättning löper risk att utsättas för diskriminering på flera grunder i samhället. 
FN:s kommitté för barnets rättigheter (Barnombudsmannen)

Personer med funktionsnedsättning blir i egenskap av minoritet lättare diskriminerade i vårt samhälle och barn är på motsvarande sätt en grupp vars röst lättare drunknar bland de vuxnas åsikter. Barnens rättigheter är i praktiken ofta sekundära i förhållande till vuxnas rättigheter. 
Även kommittén för barnets rättigheter har uppmärksammat detta och uttryckt sin oro över att vuxna i de flesta fall fattar beslut som berör barn med funktionsnedsättning och att barnen hamnar utanför beslutsprocesserna som gäller dem själva.  Detta sker både i fråga om enskilda barn och i påverkansarbetet, där barn med funktionsnedsättning som grupp deltar i beklagligt liten utsträckning. Barn med funktionsnedsättning som tillhör minoritetsgrupper är särskilt utsatta för diskriminering och deras situation kräver särskilda åtgärder.
FN:s kommitté för barnets rättigheter nr 9 (Barnombudsmannen)

Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har särskilt lyft fram betydelsen av att höra barnen med funktionsnedsättning. Den konstaterar ar i sin allmänna kommentar om artikel 19 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att lämpliga och åldersensitiva stödtjänster för barn med funktionsnedsättning är av största vikt för att deras rättigheter ska tillgodoses. Enligt kommittén är det nödvändigt att de färdigheter de utvecklar respekteras och att de får stöd i att föra fram sin egen åsikt i frågor som påverkar dem.
FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 19 (pdf 357 kb)

Säkerställande av att barnets bästa tillgodoses för barn med funktionsnedsättning

Alla rättigheter i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning gäller såväl barn som vuxna. Konventionen innehåller dock också särskilda rättigheter som gäller barn, eftersom barn anses vara i en särskilt utsatt ställning. 

Konventionen om barnets rättigheter förutsätter att barnets bästa beaktas i första hand i allt beslutsfattande som gäller barn. När det gäller barn med funktionsnedsättning bekräftas principen om att barnets bästa ska prioriteras ytterligare av den skyldighet att prioritera barnets bästa som fastställs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

En barnkonsekvensanalys är ett redskap med vilket man kan säkerställa att barnets bästa tillgodoses i beslutsfattandet och verksamheten. Även vid bedömning av konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning är prioriteringen av barnets bästa en central utgångspunkt då bedömningen genomförs. Konventionen om barnets rättigheter (artikel 3.1) och artikel 7.2 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning förpliktar till detta.  I en barnkonsekvensanalys ska man beakta barnens intressen och på motsvarande sätt kan man inte göra en bedömning av konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning utan att beakta konsekvenserna för barn med funktionsnedsättning. 

Barnets egna synpunkter och åsikter är en viktig del av bedömningen av barnets bästa: vad värdesätter eller prioriterar barnet, vad önskar barnet och vad upplever barnet vara viktigt. Kommittén för barnets rättigheter betonar att man vid bedömningen av barnets bästa ska respektera barnets rätt att fritt uttrycka sin åsikt i alla ärenden som gäller barnet och att dessa synpunkter ska beaktas på behörigt sätt (artikel 12 i konventionen om barnets rättigheter). Dessutom förpliktar konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till att erbjuda barn med funktionsnedsättning hjälp enligt funktionsnedsättning och ålder för att förverkliga denna rättighet (artikel 7.3). Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har konstaterat att barn med funktionsnedsättning vid behov ska ha tillgång till de kommunikationsmetoder och den undervisning som behövs för att de ska kunna framföra sina åsikter. Barn med funktionsnedsättning ska också ha tillgång till information som lämpar sig för barnen och tillräckligt stöd för att föra sina ärenden vidare.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, allmän kommentar nr 5 (Myndigheten för delaktighet)

Utgångspunkten är ett förtroende för barnets förmåga att uttrycka sina åsikter

Att utreda vilka åsikter ett barn med funktionsnedsättning har är inte en självklarhet ens när det är fråga om barnets egen angelägenhet, även om lagstiftningen förutsätter att barnen är delaktiga till exempel i flera socialtjänster. De vuxnas föreställningar om att barnet inte kan förstå det ärende som behandlas kan utgöra ett hinder för att utreda vilka åsikter ett barn med funktionsnedsättning har, för att höra barnet och barnets övriga möjligheter att delta. Utgångspunkten för hörandet av barnet och utredningen av barnets åsikter är en tillit till barnets förmåga att uttrycka sin åsikt i ett ärende som gäller barnet. 

Barnets sätt att kommunicera kan också upplevas som ett problem. Särskilt när barnet inte själv kan producera tal eller när talet är mycket långsamt är det en utmaning att de vuxna talar för och förbi barnet. Barnets funktionsnedsättning eller svårigheter att kommunicera får dock inte utgöra ett hinder för att utreda barnets egna åsikter.

Barn med funktionsnedsättning bildar inte en enhetlig grupp där alla behöver till exempel samma slags hjälp och stöd. Varje barn har sina individuella behov, möjligheter och önskemål. 

Varför är det viktigt att vara delaktig?

Deltagande är barnets rättighet och en värdering i sig, men det är också verksamhet som skyddar barnet och hjälper barnet att bli självständigt. Barnets delaktighet och uppväxt till en individ med fullständiga möjligheter sker inte plötsligt eller i ett vakuum, utan i växelverkan med andra människor. 

Delaktighet innebär beredskap att möta barnet i växelverkan. Barnet ska också få en känsla av att saker framskrider och att barnet har möjlighet att påverka sina egna angelägenheter. Barnets deltagande är inte ett endimensionellt fenomen, utan en process som förändras beroende på barnet och situationen och som de vuxna genom sitt agerande kan stödja och främja.

Det är också viktigt att lyfta fram barnens upplevelser i utvecklingen av tjänsterna. I vårt samhälle planeras och genomförs tjänster avsedda för personer med funktionsnedsättning i hög grad på de vuxnas villkor och man glömmer att de kanske inte som sådana räcker till för barnen. Exempelvis inom boendeservicen räcker det inte med en tillgänglig fysisk miljö och vissa enskilda tjänster, utan ett barn med funktionsnedsättning måste också få vård, fostran, förståelse och ömhet på samma sätt som alla andra barn. Barnet måste ha möjlighet att leka och gå i skolan och få stöd för att bli självständig.

Barnens deltagande i beslutsfattande som gäller dem själva och i planering av tjänster gör det möjligt att besluten och verksamheten uttryckligen riktas individuellt till barnens behov och önskemål. Då kan man också skräddarsy tjänster för barn med funktionsnedsättning och deras familjer som passar just deras behov och som bättre beaktar olika livssituationer. 

Barnens delaktighet ska stödas

Likabehandling och delaktighet vad gäller barn med funktionsnedsättning förutsätter aktiva åtgärder av olika aktörer i samhället. Till exempel förverkligas rätten för ett barn med funktionsnedsättning att i enlighet med inklusionsprincipen gå i skola i sin närmiljö inte nödvändigtvis om barnet inte får tillräckligt med stöd och hjälp för sin inom den grundläggande utbildningen. 

Barn med funktionsnedsättning använder allmänna offentliga tjänster, såsom rådgivnings-, hälsocentrals- och bibliotekstjänster, och att planera dem så att de lämpar sig för alla är redan ett steg i rätt riktning. För att nå samma utgångsläge som barn utan funktionsnedsättning kan ett barn med funktionsnedsättning utöver de allmänna tjänsterna också behöva särskilda tjänster såsom färdtjänst, personlig assistans eller rehabiliteringstjänster. 

Även om man utgår från att ett barn med funktionsnedsättning inte är något särskilt eller speciellt, utan ett barn bland alla andra barn, kan barnet behöva särskilt stöd eller mer hjälp än andra barn för att kunna vara aktivt. Även i den nationella barnstrategin förutsätts målmedvetna och förutseende åtgärder för att säkerställa att alla barns delaktighet i samhället förverkligas i så stor utsträckning som möjligt.

Barnens samhällspåverkan

Enligt FN:s kommitté för barnets rättigheter ska barn med funktionsnedsättning också vara representerade i olika samhälleliga forum där de kan framföra sina åsikter och delta i beslutsfattande som gäller dem i egenskap av barn i allmänhet samt särskilt för att lyfta fram den erfarenhetsexpertis som barn med funktionsnedsättning besitter. 

Detta förpliktigas i artikel 7.3 om likvärdig respekt för barnets åsikter i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt i artikel 4, enligt vilken även barn aktivt ska inkluderas i beslutsprocesser som gäller personer med funktionsnedsättning.

Att inkludera barn med funktionsnedsättning i beslutsfattandet är en viktig metod för inkludering och samtidigt en möjlighet att säkerställa att man i beslutsfattandet som gäller barn fäster uppmärksamhet vid just deras önskemål och behov.

Figur med fem rutor som beskriver utgångspunkter för att förverkliga barnets rätt att delta, från Ahola och Pollaris publikation 2018.

Bild 1. Utgångspunkter för att förverkliga barnets rätt att delta (bilden har publicerats i artikeln Ahola–Pollari 2018, 7).

Författare:
Sanna Ahola, sakkunnig, Människorättscentret
Kirsi Pollari, specialsakkunnig, Centralförbundet för Barnskydd
Texten baserar sig på artikeln Ahola, Sanna – Pollari, Kirsi: Lapsella on oikeus osallisuuteen – Vammaisuudesta riippumatta (på finska). Stöd för beslut 1/2018. Institutet för hälsa och välfärd THL. 

Källor

Ahola, Sanna – Pollari, Kirsi (2018) Lapsella on oikeus osallisuuteen – Vammaisuudesta riippumatta. (på finska)  Päätösten tueksi 1/2018. Helsingfors: THL Institutet för hälsa och välfärd.

Iivonen Esa, Pollari Kirsi (2021) Handbok om bedömning av konsekvenserna för barn för lagberedare. (på finska men presentationsblad på svenska, Publikationsarkivet Valto) Statsrådets kanslis publikationer: 2021:5: Helsingfors.

Iivonen Esa, Pollari Kirsi (2020) Den rättsliga grunden i den nationella barnstrategin. (Publikationsarkivet Valto)  Rapporter och promemorior 2020:24. Helsingfors: Social- och hälsovårdsministeriet.

”Vi hör utan att lyssna”. Barns rättigheter till delaktighet och inflytande i Finland. Bedömningsrapport. (på finska men presentationsblad på svenska, Publikationsarkivet Valto) Utredningar och anvisningar 2020:10. Helsingfors: Justitieministeriets publikationer.

Uppdaterad: