Att beakta klienten vid upphandling av service för personer med funktionsnedsättning

Sidans innehåll

• Visste du det här?
• Att beakta specialbehov hos personer med funktionsnedsättningar som använder tjänsterna
• Servicens varaktighet och kontinuitet vid upphandling av tjänster för personer med funktionsnedsättning
• FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och offentlig upphandling
• Klientens delaktighet och genomförandet av detta i upphandling av tjänster för personer med funktionsnedsättning

Visste du det här?

• Vid upphandlingar av social- och hälsovårdstjänster ska den upphandlande enheten beakta både upphandlingslagen och lagstiftningen för den socialtjänst som det är fråga om.
• Upphandlingslagstiftningen begränsar inte upphandlingskontraktens längd, utan det är till exempel möjligt att göra upp avtal som gäller tillsvidare i de flesta situationer. 
• Utgångspunkten gällande boendeservice är att respektive klients service i regel endast konkurrensutsätts en gång. När service som gäller en människas hela liv kan upphandlingarna ordnas så att ingen behöver byta hem i samband med en ny konkurrensutsättning. 
• Användarnas delaktighet i upphandlingarna och i uppföljningen av service kan genomföras till exempel via ett lokalt handikappråd eller via organisationer.
• Serviceanvändarens ställning kan beaktas genom att med hjälp av avtalsvillkor och incitament stödja klientens möjligheter att delta i beslutfattandet kring innehållet i tjänsterna även under avtalsperioden.

Att beakta specialbehov hos personer med funktionsnedsättningar som använder tjänsterna

Vid upphandlingar av social- och hälsovårdstjänster ska den upphandlande enheten beakta lagstiftningen för den socialtjänst som det är fråga om. För att säkerställa de individuella och långsiktiga samt upprepade vård- och socialtjänsterna för serviceanvändarna ska den upphandlande enheten beakta användarnas särskilda behov och höra klienterna så som föreskrivs annanstans i lagen. 

Serviceanvändaren bör tas i beaktande i varje skede av ordnandet av service, bedömningen av behovet av service, planeringen, beslutsfattandet om service samt genomförandet av service. Om välfärdsområdet ordnar service genom att konkurrensutsätta dem till andra aktörer ska kvaliteten på servicen och lagstiftningen som gäller serviceprocessen beaktas, inklusive förverkligande av serviceanvändarnas rättigheter.

Den centrala lagstiftningen i anslutning till ordnande och genomförande av tjänster för personer med funktionsnedsättning är följande:

• Finlands grundlag (731/1999) (Finlex)
• Förvaltningslag (434/2003) (Finlex)
• Socialvårdslag (1301/2014) (Finlex)
• Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) (Finlex)
• Lag om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) (Finlex)
• Lag om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) (Finlex)
• Förordning om service och stöd på grund av handikapp (759/1987) (Finlex)
• Lag angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) (Finlex)

Dessutom ska FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning följas som en lag.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (pdf 357 kb)

Praktiska exempel på hur serviceanvändaren kan beaktas

Serviceanvändarens ställning kan beaktas till exempel på följande sätt:

• genom att reda ut användargruppernas behov tillsammans med användargrupperna,
• genom att bedöma det klientspecifika behovet av service och med hjälp av den info man fått via serviceplanerna,
• genom att beskriva angelägenheter i anslutning till serviceanvändarens ställning tillräckligt detaljerat och förpliktande,
• genom att slå fast jämförelsegrunder som snarare är inriktade på frågor som skapar mervärde för klienten än frågor som har en direkt inverkan på priset,
• genom att i konkurrensutsätta i synnerhet långsiktig service ”framåt", det vill säga genom att endast konkurrensutsätta nya klientförhållanden och se till att klientspecifik service kan fortsätta genom avtalsvillkor eller vid behov direktupphandling,
• genom att göra det möjligt för klienten att välja serviceproducent,
• genom att stärka personalens kvalitet och permanens med hjälp av avtalsvillkor och incitament,
• genom att med hjälp av avtalsvillkor och incitament stödja klientens möjligheter att delta i beslutfattandet kring innehållet i tjänsterna även under avtalsperioden,
• genom att med hjälp av avtalsvillkor och incitament stödja förverkligandet av en god klienttillfredsställelse och
• genom att inkludera sådana ändringsmekanismer i avtalen som gör att man kan göra innehållsändringar i den klientspecifika servicen.

För att serviceanvändarnas specialbehov ska beaktas under avtalsperioden förutsätter det att beställaren övervakar att de fastslagna kraven och villkoren följs. Detta är synnerligen viktigt i början av avtalsperioden för att produktionen av service hamnar inom det överenskomna intervallet. Vid behov ska man ingripa i avvikelser. Regelbundna enkäter om klienttillfredsställelse och klientkvällar främjar belysandet av avvikelser inom servicen. De fungerar också som ett sätt att öka klienternas deltagande under avtalsperioden.

Upphandlingar främjar förverkligandet av klientens ställning och valfrihet på det sätt att offertanbudens minimikrav och villkor utformas för att stärka framgången för aktörer som representerar olika rättsliga former (företag, organisationsbaserade aktörer m.m.) av varierande storlek. På detta sätt kan den upphandlande enheten konkurrensutsätta ett så mångsidigt utbud av tjänster som möjligt för klienten, och upprätthålla fungerande konkurrensförhållanden på marknaden.  

Servicens varaktighet och kontinuitet vid upphandling av tjänster för personer med funktionsnedsättning

Vid upphandling av social- och hälsovårdstjänster som gäller långvariga vård- och klientförhållanden ska den upphandlande enheten bestämma kontraktens längd och de andra kontraktsvillkoren så att kontrakten inte har oskäliga eller oändamålsenliga följder för tjänsteanvändarna.
Upphandlingslagen 108 § (Finlex)
 
När det gäller service, vars kvalitet och kontinuitet är av stor betydelse för användarna, måste klientens ställning alltid tas i beaktande i samband med beredningen av upphandlingen, utarbetandet av anbudsbegäran och avtalsvillkoren, i upphandlingsprocessen och under avtalsperioden. Enligt förarbetet av lagen begränsar upphandlingslagstiftningen i regel inte upphandlingskontraktens längd, utan avtal som gäller tillsvidare är möjliga i de flesta situationer.
 
I socialvårdslagstiftningen förpliktigas det bland annat att klientens intresse ska beaktas inom servicen och klienten ska vara delaktig i bedömningen, planeringen och genomförandet av service. Serviceanvändarnas grundläggande rättigheter, såsom personlig frihet, integritetsskydd och skydd av familjelivet ska garanteras i genomförandet av de tjänster som upphandlas.
Vid upphandlingen av långvariga tjänster ska till exempel 38 § i socialvårdslagen beaktas. Enligt den gäller att för personer vars stödbehov är bestående eller långvarigt ska stödet om möjligt ordnas så att servicens kontinuitet tryggas, om det inte ligger i klientens intresse att ändra servicen. 

Detta förpliktar den upphandlande enheten att granska särskilt de villkor i anbudsbegäran och avtalet som påverkar servicens beständighet, personalomsättningen och motsvarande faktorer som är betydelsefulla i långvarig service. När service som gäller människornas hela liv upphandlas kan upphandlingarna ordnas så att ingen behöver byta hem i samband med en ny konkurrensutsättning. Gällande till exempel boendeservice konkurrensutsätts respektive klients service i regel endast en gång. 

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och offentlig upphandling

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kräver att man respekterar självbestämmanderätten hos personer med funktionsnedsättningar och att de på ett lika sätt som andra har frihet att göra sina egna val.  I synnerhet när man upphandlar boendeservice ska man beakta att personer med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter som andra att välja sin bosättningsort samt var och med vem de bor.

I enlighet med upphandlingslagens förarbete kan artikel 19 i konventionen, som förpliktigar att personer med funktionsnedsättningar ska tryggas jämlika rättigheter att leva i samhället, betyda bland annat en förpliktelse att i första hand på en individuell nivå beakta varje persons egna uppfattning om dennes behov av hjälp eller service samt hur servicen produceras. Detta ska i synnerhet beaktas vid upphandlingen av sådana tjänster och stödjande åtgärder som påverkar genomförandet av klientens personliga frihet, integritetsskydd och självbestämmanderätt. Dessa tjänster är till exempel boendeservice och personlig assistans.

Klientens delaktighet och genomförandet av detta i upphandling av tjänster för personer med funktionsnedsättning

Upphandlingslagen kräver att användare av tjänster för personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga och kunna påverka i alla skeden av upphandlingen. I planeringen av upphandlingsprocessen ska man dessutom beakta att upphandlingslagen och lagen om klientens ställning från fall till fall kan kräva att en individuell klient blir hörd eller att man klargör dennes åsikt.
 
Användarnas delaktighet kan också genomföras till exempel

• via ett lokalt handikappråd eller en organisation,
• genom att man bjuder in serviceanvändare och deras representanter, såsom organisationer, till en marknadsdialog eller till att fundera på frågor till serviceproducenterna tillsammans med dem,
• genom att ordna workshoppar för beställaren och representanter för serviceanvändarna gällande till exempel brainstorming om servicebeskrivningar och jämförelsegrunder,
• genom att klargöra användarnas önskemål gällande tjänsten i fråga (till exempel önskemål om boende) med enkäter och workshoppar och
• genom att utnyttja aktuella uppdateringar i serviceplanen som en metod för delaktighet, i synnerhet för de klientgrupper som inte kan delta i allmänna tillställningar eller dialoger på elektronisk väg.

När det kommer till deltagandet är det viktigt att se till att olika användargrupper är tillräckligt representerade. Sålunda kan man inte anse att deltagande som endast sker på elektronisk väg är tillräcklig metod för deltagande för personer med funktionsnedsättning. De elektroniska metoder som används måste också vara hinderslösa och tillgängliga för användargruppen. Deltagande för personer med funktionsnedsättningar kan kräva tolkningstjänst, alternativa och kompletterande kommunikationsmetoder eller andra arrangemang. Beroende av tjänst kan det också vara nödvändigt att anhöriga eller närstående deltar utöver eller tillsammans med användarna. Inom tjänster för barn ska såväl barnets eget som föräldrarnas deltagande beaktas.
 
En fungerande dialog med användarna för i bästa fall fram viktig information för att man ska kunna genomföra servicen. Tillräcklig information och dialog som sker i god tid förebygger rädslor och tvister som kan uppstå vid upphandlingar. Det är till exempel viktigt att berätta för användarna i ett tidigt skede vem konkurrensutsättningarna gäller och hur de påverkar ställningen för de klienter som redan utnyttjar tjänsterna.

Det kan vara nödvändigt att höra en enskild klient då upphandlingen leder till betydande förändringar i klientens service. Att höra klienten och reda ut dennes åsikt är i synnerhet viktigt om förändringarna kan vara negativa ur klientens synvinkel. Från fall till fall kan det då vara nödvändigt att fatta ett nytt beslut om service för klienten. Bestämmelser om hörande av en klient och metoder för detta finns i förvaltningslagen.
Förvaltningslagen 6 kap. (Finlex)

Källa

Lehti, Susanna (2018) Upphandling av service för personer med funktionsnedsättning som tar klienterna i beaktande: Synpunkter på tillämpningen av upphandlingslagstiftningen. (på finska men sammandrag på svenska) (på finska Asiakkaat huomioiva vammaispalvelujen hankinta: Näkökulmia hankintalainsäädännön soveltamiseen.) Handledning 8/2018. Helsingfors: THL, Institutet för hälsa och välfärd.