Upphandling av funktionshinderservice
Sidans innehåll
- Visste du det här?
- Välfärdsområdet kan ordna service för personer med funktionsnedsättning på många sätt
- Att ordna service för personer med funktionsnedsättning inom den egna verksamheten
- Att ordna tjänster för personer med funktionsnedsättning med servicesedlar
- Att ordna tjänster för personer med funktionsnedsättning med offentlig upphandling
- Servicesedel eller konkurrensutsättning - betydelse för klienten
Upphandling av service för personer med funktionsnedsättning
Visste du det här?
- Med stöd av bestämmelserna i upphandlingslagen kan klientens rättigheter inte förbises.
- Den upphandlande enheten måste alltid följa lagstiftningen innehållsmässigt gällande service.
- För enskilda klienter kan service upphandlas med direktupphandling, om ordnande av anbudsförfarande eller byte av serviceproducent är uppenbart oskäligt för klientens situation.
- Det går att skriva in ett villkor i upphandlingskontrakten som gör det möjligt för klienter att fortsätta använda de nuvarande tjänsterna, varvid endast service för nya klienter konkurrensutsätts.
Välfärdsområdet kan ordna service för personer med funktionsnedsättning på många sätt
Välfärdsområdet bör skaffa servicen för personer med funktionsnedsättning på olika sätt och genom olika förfaranden. Ett brett serviceutbud säkerställer att det för varje enskild klient finns en serviceform som passar för deras behov.
Välfärdsområdet får producera de tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar självt eller i samarbete med andra välfärdsområden eller enligt avtal skaffa dem av andra tjänsteproducenter. Välfärdsområdet kan också tillhandahålla tjänster med hjälp av servicesedlar.
Ansvaret för att ordna tjänsterna förblir hos välfärdsområdet då tjänster läggs ut. Välfärdsområdet ansvarar med andra ord fortfarande för att serviceproducenten tillhandahåller tjänster i enlighet med lag och ingått avtal. Välfärdsområdet kan inte överföra myndighetsuppgifter till en privat serviceproducent, endast om det föreskrivs särskilt genom lag. Dessa myndighetsuppgifter är till exempel att fatta klientspecifika beslut om tjänster, att bedöma servicebehov och att utarbeta klient- och serviceplaner. Även i genomförandet av dessa tjänster behövs det ofta ett nära samarbete med en extern serviceproducent.
Klienterna ska erbjudas jämlika tjänster så att deras individuella behov och självbestämmanderätt uppmärksammas.
Att ordna service för personer med funktionsnedsättning inom den egna verksamheten
Inom välfärdsområdet är det viktigt att garantera att invånarna får de tjänster som de behöver. Köpta tjänster räcker inte alltid till för att trygga invånarnas tjänster, utan till exempel då det kommer till boendeservice kan det behövas tjänster som produceras av välfärdsområdet. Utöver att det garanterar produktionen av tjänster ger en egen tjänst insikter i frågor som gäller produktionen. I synnerhet kvaliteten på tjänster, klientorientering och flexibilitet kräver att man känner till klienternas behov, och detta kan uppnås genom en egen produktion av tjänster.
Att ordna tjänster för personer med funktionsnedsättning med servicesedlar
Då välfärdsområdet ordnar service med hjälp av servicesedlar godkänns villiga serviceproducenter och läggs till i ett register. Grunden för att bli godkänd är kriterier som välfärdsområdet har slagit fast. Klienten väljer själv en lämplig serviceproducent åt sig ur serviceproducentregistret i enlighet med sin servicesedel.
Välfärdsområdet kan bevilja jämstora servicesedlar till alla klienter som använder tjänsten eller inkomstbaserade servicesedlar, varvid klientens månatliga inkomster påverkar storleken på servicesedelns värde. Många tjänster för personer med funktionsnedsättning och tjänster som hör till specialomsorgsprogram för personer med utvecklingsstörning har fastställts som avgiftsfria för klienterna i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. I sådana fall ska servicesedeln täcka samtliga utgifter för servicen.
Regelbok för servicesedlar och godkännande av serviceproducenter
Systemet för servicesedlar är ofta ett administrativt sett lättare sätt att ordna de tjänster som ligger på välfärdsområdets ansvar än att göra en offentlig upphandling.
Ibruktagandet av servicesedelsystemet förutsätter att välfärdsområdet fattat beslut om att ta i bruk servicesedlar i tjänster och uppgjort en regelbok. Regelboken är ett dokument som innehåller krav på servicesedelverksamheten som fastställts i lagen om servicesedlar och av välfärdsområdet. Villkoren i regelboken gäller serviceproducenten och indirekt även klienten. De mest centrala villkoren i regelboken är minimikrav på servicen, villkor för godkännande av serviceproducenter, villkor i förhållande till klientens ställning samt fastslagning av servicesedelns värde. Regelboken fungerar som en grund för val av de serviceproducenter som producerar servicen.
Värdet på servicesedeln ska vara sådant att det är praktiskt möjligt för personen att få den tjänst som anges i beslutet.
Läs mer om att fastställa värdet på en servicesedel vid personlig assistans.
Personlig assistans med servicesedel
Att ordna tjänster för personer med funktionsnedsättning med offentlig upphandling
Välfärdsområdet kan tillhandahålla de tjänster för personer med funktionsnedsättning som ligger på dess ansvar med hjälp av offentlig upphandling, på basis av ett avtal om köpta tjänster.
Köptjänster ska genomföras i enlighet med upphandlingslagen (lagen om offentlig upphandling och koncession). Upphandlingar som överskrider upphandlingslagens tröskelvärden kan på basis av konkurrensutsättning genomföras med ett upphandlingsförfarande i enlighet med upphandlingslagen eller genom direktupphandling. Det finns strikta förutsättningar för direktupphandlingar, dessa finns fastslagna i 40 och 41 § i upphandlingslagen. Dessutom möjliggör upphandlingslagen klientspecifik direktupphandling av social- och hälsovårdstjänster, förutsättningarna för detta finns i 110 §.
Klientspecifik direktupphandling av tjänster för personer med funktionsnedsättning
Upphandlingslagen 40 § (Finlex)
Upphandlingslagen 41§ (Finlex)
Upphandlingslagen 110§ (Finlex)
Tröskelvärdet för social- och hälsovårdstjänster – när ska man konkurrensutsätta?
Tröskelvärdet för upphandling av social- och hälsovårdstjänster är 400 000 euro. Enligt upphandlingslagen ska tjänster konkurrensutsättas om deras uppskattade värde uppgår till minst 400 000 euro. Detta gäller de social- och hälsovårdstjänster som avses i punkt 1–4 i bilaga E i upphandlingslagen.
Upphandlingar av tjänster för personer med funktionsnedsättning omfattas i allmänhet av bilaga E, men detta ska kontrolleras skilt för varje upphandling. Detta sker med hjälp av CPV-koderna, det vill säga de sifferkoder som används i upphandlingsannonserna.
Upphandlingar av tjänster för personer med funktionsnedsättning som underskrider upphandlingslagens tröskelvärde ska genomföras enligt instruktionerna för upphandlingsenhetens egna, mindre upphandlingar. I genomförandet av dessa ska man dessutom också följa de allmänna principerna för upphandlingar.
Klientspecifik direktupphandling av tjänster för personer med funktionsnedsättning
I de social- och hälsovårdstjänster som avses i bilaga E till upphandlingslagen använder den upphandlande enheten (välfärdsområdet) förutom de allmänna principerna för direktupphandling även en speciell direktupphandlingsprincip i anslutning till användarens ställning. I dessa tjänster kan den upphandlande enheten använda direktupphandling i enskilda fall, om det med hänsyn till tryggandet av ett för klienten betydelsefullt vård- eller klientförhållande skulle vara uppenbart oskäligt eller särskilt oändamålsenligt att ordna ett anbudsförfarande eller byta tjänsteleverantör.
Upphandlingslagen 110 § (Finlex)
Hur går direkt upphandling till?
Det görs alltid ett klientspecifikt och motiverat upphandlingsbeslut vid direktupphandling. I upphandlingsbeslutet ska det framkomma på vilket sätt en konkurrensutsättning av upphandlingen i detta fall skulle leda till att klienten i fråga hamnar i en oskälig eller oändamålsenlig situation. I motiveringarna för beslutet lönar det sig att även beskriva den ifrågavarande lagstiftningens krav på klientens ställning och behandling, eftersom motiveringarna för direktupphandling ofta har samband med iakttagandet av lagstiftningen som rör social- och hälsovårdstjänsters klienters ställning.
Till exempel kan skyldigheten att förverkliga tjänsterna för den funktionshindrade personen enligt klientens intresse, som det föreskrivs i 4 och 5 § i socialvårdslagen eller bestämmelser om att respektera klientens åsikt och självbestämmanderätt leda till att direktupphandling utgör det enda sättet för genomförandet av servicen. Den upphandlande enheten måste med andra ord alltid innehållsmässigt följa lagstiftningen för tjänsten, och klientens rättigheter kan med stöd av upphandlingslagen inte förbises.
I enlighet med upphandlingslagens förarbete avses med tryggandet av ett för klienten betydelsefullt vård- eller klientförhållande i första hand fortsättandet av ett långtida klientförhållande i en situation där den tidigare avtalsperioden tar slut och tjänsterna konkurrensutsätts på nytt. I sådana fall är det möjligt att genom direktupphandling förnya ett enskilt klient- eller vårdrelation som har ett speciellt betydande för klientens livssituation eller av annan, privat orsak är viktigt för klienten. Till exempel boendeservice för en äldre person, en svårt sjuk person eller en person med utvecklingsstörning kan fortsätta som tidigare.
På basis av formuleringen går det att använda möjligheten till klientspecifik direktupphandling även då klientens service ordnas för första gången.
Servicesedel eller konkurrensutsättning - betydelse för klienten
Syftet med en servicesedel är att utöka klientens valmöjligheter och förbättra tillgången till tjänster.
Avtalsparterna i servicesedelsystemet är den serviceproducent som finns i producentregistret och klienten. Välfärdsområdet ingår alltså inte något avtal med serviceproducenten i systemet. I en situation där servicen inte motsvarar överenskommelser eller om klienten i övrigt är missnöjd, ska klienten själv göra en felanmälan till serviceproducenten, det vill säga en reklamation. Detta fråntar inte välfärdsområdet skyldigheten att övervaka verksamheten för de serviceproducenter som finns i producentregistret.
Klienten ingår ett avtal med den serviceproducent som han eller hon valt efter att välfärdsområdet har fattat ett beslut om servicesedlar för klienten. Avtalet måste uppfylla villkoren i regelboken för servicesedlar. Ett tillräckligt tryggande av klientens ställning är också en av de centrala uppgifterna med regelboken.
Fördelen med en konkurrensutsatt upphandling är för klientens del att avtalet för upphandlingen ingås mellan välfärdsområdet och serviceproducenten. Då ser välfärdsområdet till exempel till att det görs en felanmälan till serviceproducenten om ett fel som gäller servicen.
Källa
Lehti, Susanna (2018) Upphandling av service för personer med funktionsnedsättning som tar klienterna i beaktande: Synpunkter på tillämpningen av upphandlingslagstiftningen (på finska men sammandrag på svenska) Handledning 8/2018. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd.
Lehti, Susanna (2018) Upphandling av service för personer med funktionsnedsättning som tar klienterna i beaktande: Synpunkter på tillämpningen av upphandlingslagstiftningen. (på finska, men sammandrag på svenska) Handledning 8/2018. Helsingfors: THL, Institutet för hälsa och välfärd.