Beaktandet av rättigheter för samer med funktionsnedsättning

Sidans innehåll

Samerna är det enda juridiskt erkända urfolket inom EU och Finland. Syftet med samernas särskilda rättigheter är att skapa en faktisk jämlikhet och förutsättningar för att urfolkens kultur och dess särdrag ska kunna bevaras nu och i framtiden.

De i lagen erkända rättigheterna för urfolk måste garanteras jämlikt för alla medlemmar inom gruppen. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att samer med funktionsnedsättning kan behöva en annan typ av stöd än personer med funktionsnedsättning som ingår i majoritetsbefolkningen.

Genom FN:s deklaration främjas urfolkens rättigheter

Förenta nationernas (FN) deklaration om urfolkens rättigheter godkändes 2007. Finland röstade för godkännandet av deklarationen. FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter återspeglar utvecklingen av den internationella rätten gällande ursprungsfolk samt att staterna förbinder sig till att främja, respektera och förverkliga ursprungsfolkens rättigheter.

Finland godkände också 2014 slutdokumentet från världskonferensen för urfolk. Slutdokumentet är en politisk förbindelse som bekräftar förbindelsen som staterna gett tidigare gällande respekt och genomförande av ursprungsfolkens ställning och rättigheter såväl på internationell som på nationell nivå.

Särskild uppmärksamhet bör fästas vid rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

Enligt artikel 21 i FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter har ursprungsfolken en icke-diskriminerande rätt till att förbättra sin ekonomiska och sociala tillvaro, bland annat inom utbildning, sysselsättning, yrkesutbildning och omskolning, boende, renhållning, hälsa och socialskydd. Deklarationen nämner personer med funktionsnedsättning som en särskild grupp och för vilka särskild uppmärksamhet ska fästas avseende förverkligandet av rättigheter och särskilda behov.

FN:s deklaration om urfolkens rättigheter (på engelska, UN Documents)

Resultatdokument från plenum på hög nivå i FN:s generalförsamling, känt som världskonferensen om urfolk (på engelska, pdf 46,4 kt, FN)

Lagstiftningen tryggar samernas språkliga och kulturella rättigheter

Den nationella lagstiftningen i Finland och de internationella överenskommelserna som binder Finland tryggar förutom ställningen som urfolk dessutom samernas rättsliga ställning till eget språk och egen kultur. Grundlagen tryggar för samerna rätten att som urfolk upprätthålla och utveckla sitt eget språk och sin egen kultur.  Samiska språklagen garanterar rätten till tjänster på samiska inom samhällets alla sektorer. 

Det rättsliga skyddet på flera grunder förlägger en förstärkt skyldighet att ordna tjänster på samiska och kulturenliga tjänster för samer med funktionsnedsättning.

Samernas kultur uppfattas i grundlagen som ett omfattande begrepp vari även samernas traditionella näringsverksamhet samt de nutida tillämpningsformerna ingår. Den traditionella näringsverksamheten är en central del i samernas kultur och identitet.

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har personer med funktionsnedsättning på samma villkor rätt till erkännande av och stöd för sin kultur- och språkidentitet (artikel 30).

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har personer med funktionsnedsättning Artikel 30 (pdf 469 kb, Finlands FN-Förbund)

Rätt till eget språk och egen kultur

Om funktionshinderservice på samiska

Den samiska språklagen gäller olika myndigheter 

Ställningen för samernas språkliga rättigheter har stärkts genom den samiska språklagen (1086/2003). I den samiska språklagen föreskrivs samernas rätt att använda sitt eget språk i domstolar och andra myndigheter. I lagen föreskrivs även om det allmännas skyldighet att tillgodose och främja samernas språkliga rättigheter.

De myndigheter som denna lag tillämpas på är:

  1. de kommunala myndigheterna i Enare, Enontekis, Sodankylä och Utsjoki kommuner och myndigheterna i sådana samkommuner till vilka någon av dessa kommuner hör samt myndigheterna i Lapplands välfärdsområde och myndigheterna i sådana välfärdssammanslutningar till vilka Lapplands välfärdsområde hör,
  2. de domstolar och myndigheter inom den statliga distrikts- och lokalförvaltningen vilkas ämbetsdistrikt helt eller delvis omfattar de ovannämnda kommunerna,
  3. de regionförvaltningsverk och närings-, trafik- och miljöcentraler vilkas verksamhetsområde helt eller delvis omfattar de ovannämnda kommunerna, och organ som är verksamma vid dem,
  4. sametinget, samedelegationen samt byastämmor som avses i 42 § i skoltlagen (253/1995),
  5. justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman,
  6. konsumentombudsmannen, konsumenttvistenämnden, diskrimineringsombudsmannen, jämställdhetsombudsmannen, diskriminerings- och jämställdhetsnämnden, dataombudsmannen och datasekretessnämnden,
  7. Utsökningsverket, Skatteförvaltningen, Folkpensionsanstalten, Lantmäteriverket, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt,
  8. statliga förvaltningsmyndigheter när dessa i egenskap av besvärsmyndigheter behandlar ärenden som har inletts hos de ovannämnda förvaltningsmyndigheterna.

Samiska språklagen 2 § (Finlex)

Det viktigaste syftet med språklagen är att den i lagen garanterade rättigheten för samerna att använda sitt eget språk i officiella sammanhang även skulle förverkligas i praktiken. I praktiken uppfylls dock inte alltid samernas språkliga rättigheter inom ramen för grundlagen eller språklagen.

Samiska språklagen 1 § (Finlex)

Näringsverksamheten är en del av kulturen och rättigheterna

De särskilda behoven som uppstår på grund av en persons boendemiljö ska beaktas för att även samer med funktionsnedsättning ska kunna leva på ett verkligt sätt som en del av den samiska gemenskapen. I detta ingår till exempel att delta i idkandet av traditionella samiska näringsverksamheter. De näringsmässiga rättigheterna tillgodoses på ett sämre sätt för samer med funktionsnedsättning än för andra samer. Därför bör man också fästa större uppmärksamhet vid de näringsmässiga rättigheterna för samer med funktionsnedsättning 

Till exempel kan en samisk renskötare med funktionsnedsättning behöva 

  • understöd för andra typer av hjälpmedel än en sådan person som inte idkar en kulturellt traditionell näringsverksamhet,
  • andra särskilda åtgärder för att upprätthålla näringsverksamheten. 

Tryggandet av delaktighet stödjer rätten till kultur

Hos samerna är rätten till kultur förknippad förutom med att idka näringsverksamhet även starkt med att tillhöra gemenskapen och det egna samhället. Förverkligandet av denna rättighet är centralt kopplad till tillgänglighet, färdtjänst och hjälpmedel. Till exempel ska man ta i beaktande vid förverkligandet av tjänster för samiska barn och unga med funktionsnedsättning deras rätt att få växa i sin egen kultur och bli medlem i sitt samhälle. Exempel på detta är att även ett barn med funktionsnedsättning får gå sin skolgång i en närskola och på samiska.

Personalen inom socialt arbete ska ha tillräcklig språklig och kulturell kunskap

Deltagandet och delaktigheten för en same med funktionsnedsättning ska stödjas på det sätt den språkliga och kulturella bakgrunden förutsätter. Detta förutsätter att den som utvärderar behovet av tjänster och personalen som gör serviceplanen har ett tillräckligt språkligt och kulturellt kunnande. Rättigheten för en same med funktionsnedsättning att upprätthålla det egna språket och den egna kulturen ska beaktas bättre än i nuläget även vid planeringen och genomförandet av olika rehabiliteringsmodeller. Till exempel ska det vara möjligt att få undervisning i teckenspråk eller talterapi på klientens eget modersmål.

Aktören som erbjuder och planerar olika typer av tjänster ska observera att personens ålder, livssituation samt språkliga och kulturella bakgrund påverkar det stöd som personen behöver.

En positiv särbehandling är ett verktyg för faktisk jämlikhet

Den formella jämlikheten för samer med funktionsnedsättning kan inte anses som tillräcklig utan målet är även trygga en faktisk jämlikhet. I praktiken betyder detta tillämpning av positiv särbehandling. Med det avses särskilda åtgärder vars syfte är att främja faktisk jämlikhet eller förebygga eller undanröja olägenheter som beror på diskriminering. Samer med funktionsnedsättning kunde till exempel erbjudas mer omfattande färdtjänst till den egna gemenskapens evenemang, tillställningar, fester eller renskiljning eller att den samiska språklagen även skulle tillämpas av sådana aktörer som inte är skyldiga att göra det.

Skribent:

Pia Ruotsala-Kangasniemi
Sametinget

Källor

Olsén Laura - Heinämäki Leena - Harkoma Assi: Vähemmistöjen sisäisten vähemmistöjen ihmisoikeudet ja moniperustainen syrjintä: saamelaiset vammaiset henkilöt ja seksuaali- ja sukupuolivähemmistöt (på finska)

Sametingets utlåtande 27 april 2018 om utkastet av den första finländska rapporten om genomförande av konventionen om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning (Dro:213/D.a.2/2018

Uppdaterad: