Ändringsarbeten i bostaden

Sidans innehåll

Vem är berättigad till ändringsarbeten i bostaden?

Bestämmelser om ändringsarbeten i bostaden finns i handikappservicelagen och handikappserviceförordningen. Välfärdsområdet ska ersätta en person med svår funktionsnedsättning för skäliga kostnader för ändringsarbeten i bostaden samt för anskaffning av redskap och anordningar i bostaden, om dessa åtgärder med hänsyn till funktionsnedsättningen eller sjukdomen är nödvändiga för att personen ska klara de funktioner som hör till normal livsföring. Det är fråga om en subjektiv rätt som inte kan nekas med motiveringen att anslag saknas.
Handikappservicelagen 9 § 2 mom (Finlex)

För att kostnaderna för ändringsarbeten i bostaden samt anskaffning av redskap och anordningar ska ersättas krävs en svår funktionsnedsättning. En person som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har särskilt svårt att förflytta sig eller att i övrigt klara sig på egen hand hemma betraktas som en person med svår funktionsnedsättning.
Förordning om service och stöd på grund av handikapp 13 § (Finlex)

Ersättning utgår för kostnader för ändringsarbeten i personens varaktiga bostad. Med varaktig bostad avses den bostad där personen faktiskt bor. Begreppet varaktig bostad är inte enbart begränsat till de grunder som man utgår från när en persons hemort fastställs. En person med svår funktionsnedsättning kan därmed ha flera varaktiga bostäder i enlighet med handikappservicelagens definition. Till exempel kan ett barn med funktionsnedsättning ha behov av ändringsarbeten i bostaden på två olika adresser om föräldrarna separerar.

Det finns dock ingen lagstadgad, särskild skyldighet att ersätta kostnader om tillräcklig omsorg om personen med svår funktionsnedsättning inte kan tryggas genom åtgärder inom öppenvården. Med detta avses enligt regeringens proposition situationer där omsorgen av personer med mycket svår funktionsnedsättning eller flera funktionsnedsättningar kräver fortlöpande eller långvarig kompetens inom sjukvården eller annan specialkompetens. Bestämmelsen omfattar också de situationer då en person på grund av sitt behov av service och vård redan vårdas på institution. I praktiken finns det väldigt få sådana personer med funktionsnedsättning. Man bör alltid bedöma varje enskild situation med hänsyn till klientens intresse och följa god förvaltningssed. 
Regeringens proposition RP 166/2008  (pdf 286 kb)

Vad avses med ändringsarbeten i bostaden?

Enligt 12 § i handikappserviceförordningen beviljas ersättning för sådana ändringsarbeten i en bostad som är nödvändiga på grund av funktionsnedsättningen eller sjukdomen. Sådana ändringsarbeten är

  • breddning av dörrar
  • byggande av ramper
  • installation av badrum, WC och vattenledning
  • ändringsarbeten i belysningen och ökande av kontraster
  • ändring av fasta inventarier och utbyte av byggnads- och inredningsmaterial samt
  • andra motsvarande byggnadsarbeten i personens varaktiga bostad.

Som ändringsarbete i bostad betraktas enligt förordningen också planering av ändringsarbetena samt avlägsnande av hinder i bostadens närmaste omgivning. Planeringen görs i allmänhet av en fackman inom byggnadsbranschen, exempelvis en byggnadsmästare eller byggnadsingenjör.

I fråga om ändringsarbeten som ersätts ska man följa samma kvalitetsnivå som i bostäder som staten beviljar lån för. Enligt kvalitetsrekommendationen för boendeservice för personer med funktionsnedsättning ska ändringarna i bostaden om möjligt göras på ett relativt tidigt stadium.

Redskap och anordningar som ersätts

Enligt 12 § i handikappserviceförordningen är sådana redskap och anordningar som hör till bostaden och som ersätts:

  • lyftanordningar
  • larmanordningar
  • andra motsvarande redskap och anordningar som blir fast installerade i bostaden.

Välfärdsområdet kan även utan ersättning ställa redskap och anordningar i bostaden till förfogande för en person med svår funktionsnedsättning. Redskap och anordningar som hör till hemmets standardutrustning har också ansetts vara ändringsarbeten i bostaden, om dessa har varit nödvändiga på grund av personens funktionsnedsättning.
Redskap och anordningar i bostaden

När man överväger ersättning för redskap och anordningar i bostaden måste man beakta följande aspekter:

  • Hur påverkar den sökandes svåra funktionsnedsättning förutsättningarna att klara sig på egen hand i bostaden?
  • Det verkliga behovet, dvs. om också alternativa lösningar kan utnyttjas, till exempel ändringsarbeten i bostaden?
  • Är det fråga om den varaktiga bostaden för personen med svår funktionsnedsättning?
  • Kan man med anordningar/redskap hjälpa personen med funktionsnedsättning att klara av funktioner som hör till normal livsföring eller är personen i behov av exempelvis tjänster inom institutionsvården?
  • Är redskapet ändamålsenligt i övrigt?
  • Är kostnaderna skäliga?

Ersättning av kostnader för ändringsarbeten

Enligt 9 § i handikappservicelagen ska välfärdsområdet ersätta en person med svår funktionsnedsättning för kostnader för ändringsarbeten i bostaden, om dessa åtgärder på grund av funktionsnedsättningen eller sjukdomen är nödvändiga för att personen ska klara de funktioner som hör till normal livsföring. I lagen nämns ingen förmögenhetsprövning eller övre gränser i euro för ersättningsbeloppen.

Skäliga kostnader för ändringsarbeten och andra åtgärder ersätts helt. Då man bedömer vad som avses med skäliga kostnader bör man utreda det genomsnittliga marknadspriset på den anordning som anskaffas, och vilken lösning som är lämplig och genomförbar i varje enskilt fall för personen med funktionsnedsättning.

Välfärdsområdet är endast skyldig att ersätta kostnader som är nödvändiga på grund av behovet som orsakas av personens funktionsnedsättning eller sjukdom. Till kostnader som ersätts hör i allmänhet inte kostnader som uppkommer då man vill öka boendekomforten eller boendestandarden.

Om en person med funktionsnedsättning flyttar eller byter bostad ska det i ansökan om ersättning motiveras varför ändringsarbeten är nödvändiga med tanke på funktionsnedsättningen eller sjukdomen och dessutom orsaken till flytten eller bytet av bostad. Orsaken till bostadsbytet kan exempelvis vara förändrade familjeförhållanden, ett barns födelse, ökat behov av hjälpmedel eller behov av att byta ort på grund av arbete.

När nybyggen medför extra kostnader på grund av en persons funktionsnedsättning ska kostnaderna till skäliga delar ersättas om de kan anses nödvändiga. Ersättning för grundlig renovering kan i allmänhet inte beviljas med stöd av handikappservicelagen.

Utföra ändringsarbeten i bostaden och få ersättning för dem

Bestämmelsen som gäller ersättning av kostnader för ändringsarbeten i bostaden och anskaffning av redskap och anordningar i bostaden är till sin natur en ersättningsbestämmelse. Välfärdsområdet är skyldig att ersätta skäliga kostnader om dessa åtgärder med hänsyn till personens funktionsnedsättning eller sjukdom är nödvändiga för att personen ska klara de funktioner som hör till normal livsföring. 

Personen med funktionsnedsättning bör i förväg förhandla med välfärdsområdet om att anskaffa redskap och anordningar eller om att utföra ändringsarbeten i bostaden. Om ändringsarbeten eller hjälpmedel anskaffas utan ett giltigt beslut från funktionshinderservicen är det inte säkert att kostnaderna ersätts. Ansökan om ersättning för kostnader ska enligt 20 § i handikappserviceförordningen göras inom sex månader efter det att kostnaderna har uppstått.

Om personen med funktionsnedsättning själv har valt entreprenör och låtit denna utföra arbetet, uppstår ett avtalsförhållande mellan personen med funktionsnedsättning och entreprenören. Om det vid arbetet i bostaden har uppstått fel i planeringen eller något annat fel i arbetet, ansvarar planeraren eller entreprenören för felet i enlighet med de allmänna avtalsvillkoren. I sådana situationer deltar inte välfärdsområdet i eventuella meningsskiljaktigheter som kan uppstå. Personen med funktionsnedsättning har möjlighet att låta exempelvis konsumentmyndigheterna behandla ärendet.

Välfärdsområdet kan också själv se till att ändringsarbetena i bostaden utförs. Detta förutsätter alltid ett samtycke från personen med funktionsnedsättning. I sådana situationer kan välfärdsområdet konkurrensutsätta entreprenörerna och låta den utvalda serviceproducenten den utföra ändringsarbetena.

Välfärdsområdet har rätt att i sitt beslut ställa villkor som möjliggör att ändringsarbetena blir utförda. Innan välfärdsområdet betalar kostnaderna för ändringsarbeten i bostaden har den rätt att kräva att exempelvis nödvändiga renoveringar görs i bostaden.

Redskap för dagliga sysslor

Ersättning kan även beviljas för redskap som man behöver för att klara de dagliga sysslorna. Ersättningen uppgår till hälften av kostnaderna för anskaffning av redskap, maskiner och anordningar som är nödvändiga för att klara de dagliga sysslorna.
Hjälpmedel

Källor

Boendegärningar. Kvalitetskriterier för utvärdering och utveckling av boende. Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) | 4.12.2018 (pdf 525 kb, verneri.net) 

Förordning om service och stöd på grund av handikapp 759/1987 (Finlex)

Lag om service och stöd på grund av handikapp (Handikappservicelagen) 380/1987 (Finlex)

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om service och stöd på grund av handikapp samt 4 § i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. RP 166/2008 (pdf 282 kb) 

Tapio Räty (2010) Vammaispalvelut. Vammaispalvelujen soveltamiskäytäntö. (på finska) Kynnys ry.

Yksilölliset palvelut, toimivat asunnot ja esteetön ympäristö. Vammaisten ihmisten asumispalveluiden laatusuositus. Sosiaali- ja terveysministeriön oppaita 2003:4 (på finska, Publikationsarkivet Valto)