Redskap och anordningar för bostäder
Sådana redskap och anordningar som hör till bostaden och för vilka ersättning beviljas är
- lyftanordningar,
- larmanordningar, eller
- andra motsvarande redskap och anordningar som blir fast installerade i bostaden.
I rättspraxis har bland annat följande redskap och anordningar ansetts höra till bostaden:
- lyftanordningar,
- trapphissar,
- lyftskivor,
- olika larmsystem,
- telefoner samt säkerhets- och texttelefoner,
- miljöhanteringssystem,
- andra larmsystem (optiska och akustiska),
- induktionsslingor,
- elektriskt dörröppningssystem för ytterdörr,
- exit-knappar,
- arbetsstolar.
I sig har användningssyftet med utrustningen ingen sådan betydelse att det skulle hindra beviljandet av dem som redskap och anordningar i bostaden. Som ändringsarbeten i bostaden har man ersatt redskap och anordningar som traditionellt hör till hemmets "standardutrustning". Frågan gäller hur dessa redskap och anordningar kan göra det lättare för personen med funktionsnedsättning att klara sig i hemmet.
Standardutrustning eller utrymmeslösningar i hemmet måste ofta ändras för att personen med funktionsnedsättning ska klara sig i hemmet. Möbler som hör till hemmets normala inventarier omfattas dock inte av ersättningen i de fall där sambandet mellan behovet på grund av funktionshinder och anskaffningen av inventarierna inte kan konstateras.
Kostnader relaterade till normalt boende eller boendetrivseln ersätts i allmänhet inte som ändringsarbeten i hemmet.
Prejudikat HFD:2024:56 - Handikappservice – Ekonomiskt stöd – Anordningar i bostaden – Luftvärmepump – Kylning av inneluften – Barn – Sjukdomssymptom – Nödvändighet – Funktioner som hör till normal livsföring
Ärendet gällde en ansökan om ekonomiskt stöd enligt handikappservicelagen åt ett barn med svårskött epilepsi för anskaffningsutgifterna för en luftvärmepump som installerats i hemmets stugkök. För sjukdomen var utdragna epilepsianfall som ofta krävde sjukhusvård typiska. Anfallen provocerades av temperaturstegring. Barnets hem var om somrarna mycket varmt, vilket ökade antalet anfall.
Frågan var om luftvärmepumpen var nödvändig enligt 9 § 2 mom. i handikappservicelagen för att barnet skulle klara de funktioner som hör till normal livsföring.
Enligt utredningen i ärendet handlade det för barnets del om att förebygga allvarliga sjukdomssymptom. Detta främjade väsentligt barnets möjligheter att i familjens hem klara de funktioner som för ett barn i hens ålder hör till normal livsföring. Luftvärmepumpen skulle anses vara en nödvändig anordning i hemmet. Välfärdsområdet ålades att ersätta de som ekonomiskt stöd ansökta hälften av anskaffningskostnaderna.
HFD 18.2.2014 L 523
En tjänsteinnehavare hade gett avslag på en synskadad persons ansökan om ändringsarbeten i bostaden som gällde den allmänna belysningen i sovrummet samt byte av armaturerna vid arbetsytorna i köket och lysrören i spegelskåpet i badrummet.
FD konstaterade att anskaffning och installation av universalarmatur i sovrumstaket inte var ändringsarbeten i bostaden på grund av en persons funktionshinder enligt handikappservicelagen. Enligt utredningen är den rekommenderade armaturen inte särskilt dyr, och således kan personen inte anses ha orsakats extra kostnader på grund av funktionshindret.
FD ansåg dock att dimmern till universalarmaturen i sovrummet var nödvändig på grund av funktionshindret för att personen skulle klara av dagliga funktioner. Således bör kostnaderna för dimmern ersättas som ändringsarbeten i hemmet enligt handikappservicelagen.
Eftersom lysrören i armaturerna i vilket fall som helst måste förnyas regelbundet ansåg FD att byte av lysrör i detta fall inte kunde betraktas som ändringsarbeten i bostaden enligt handikappservicelagen på grund av A:s funktionshinder. HFD ändrade inte FD:s beslut.
HFD 18.2.2014 L 523 (pdf 83 kb, på finska)
HFD 18.12.2013 L 3999
Staden hade gett avslag på A:s ansökan om ersättning för anskaffning av en elektrisk dörröppningsmekanism på 5 196,10 euro med stöd av handikappservicelagen, eftersom mekanismen inte ansågs vara nödvändig. Eftersom A har tillgång till personlig assistent 24 timmar om dygnet, kan assistenten hjälpa A i alla dagliga funktioner och även öppna dörren.
Förvaltningsdomstolen förkastade A:s besvär. HFD ansåg att om man beaktade utredningen av de eventuella avbrotten i A:s assistanstjänster som A inte själv kunde påverka eller som berodde på assistentens normala uppgifter och A:s principiella rätt att självständigt kunna öppna dörren till sitt hem, var A en person med svår funktionsnedsättning som avses i 9 § 2 mom. i handikappservicelagen och i 13 § i handikappserviceförordningen, som nödvändigtvis behöver ett elektriskt dörröppningssystem för att klara av de funktioner som hör till normal livsföring. Med stöd av handikappservicelagen skulle staden i princip ersätta kostnaderna.
Det som emellertid ännu skulle bedömas var om kostnaderna för anskaffningen av systemet var skäliga. I sig har en person med svår funktionsnedsättning rätt att skaffa utrustningen utan kommunens förhandsgodkännande. Enligt 12 § 3 mom. i handikappserviceförordningen kan kommunen även utan ersättning ställa redskap och anordningar som hör till bostaden till en gravt handikappads förfogande. Enligt utredningen iakttog staden praxis enligt 12 § 3 mom. i handikappserviceförordningen. Även A:s tidigare bostad hade ett elektriskt dörröppningssystem som ägdes av samma stad.
Enligt den inlämnade utredningen hade A före anskaffningen av det nya systemet fått en förfrågan om A varit i kontakt med den instans som ansvarade för utlåningen av miljöhanteringsutrustning i staden. Enligt stadens utredning skulle kostnaderna för installationen av ett elektriskt dörröppningssystem för staden ha uppgått till 656,20 euro och anskaffnings- och installationsutgiften för ett helt nytt system till 4 406,35 euro. Dessa kostnader var 5 196,10 euro lägre än de totala kostnader för anskaffning av systemet som A krävde ersättning för. Dessutom skulle ett system som installerats av staden ha förblivit stadens egendom i enlighet med den iakttagna praxisen.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg under dessa omständigheter att de skäliga kostnader som staden skulle ersätta inte var de totala kostnaderna för det dörröppningssystem som A självständigt anskaffat. Staden skulle dock ersätta A för de skäliga installationskostnaderna för det elektriska dörröppningssystemet.
HFD 18.12.2013 L 3999 (pdf 107 kb, på finska)
HFD 3.5.1990 L 1442
Att utrusta köket med en separat elektrisk ugn och spishäll ansågs vara ändringsarbeten i bostaden och således ersättningsgilla i sin helhet.
HFD 16.4.1998 L 663
Installationen av en vattenledning till diskmaskinen för en person med svår funktionsnedsättning som bodde i ett servicehus var i detta fall ändringsarbeten i bostaden på grund av den sökandes sjukdom och inte normala boendekostnader.
HFD 29.1.2008 L 131
I detta fall ansökte man om ersättning för anskaffning av säkerhetslås till ett egnahemshus som ändringsarbeten i bostaden. Frågan handlade om ett sex år gammalt autistiskt barn. Eftersom barnet rymde ofta måste det hållas under tillsyn hela tiden. Familjen bodde i ett egnahemshus med tre ytterdörrar som användes hela tiden. I detta fall hade barnets läkare rekommenderat installation av säkerhetslås i dörrarna för att garantera barnets säkerhet i hemmet.
HFD ansåg att barnets rymningar som var kopplat till dess svåra funktionsnedsättning förutsatte säkerhetslås i alla ytterdörrar i bostaden för att barnet skulle kunna bo hemma. HFD upphävde besluten av förvaltningsdomstolens och kommunens social- och hälsovårdsnämnd.
HFD 12.3.1991 L 823
Det handlade om ersättning för anskaffning av en stolhiss. Sökanden hade varit tvungen att bygga om det platta taket på egnahemshuset till ett åstak på grund av läckage. Samtidigt blev det möjligt att bygga ytterligare rum på övre våningen. Familjens behov av utrymme hade också ökat på grund av att den sökande hade fått ännu ett barn i augusti.
Den sökande led av muskeldystrofi och kunde endast röra sig på huk inomhus. Att gå uppför trapporna till övre våningen var omöjligt utan stolhiss. Socialnämnden hade avslagit ansökan med motiveringen att stolhissen inte var en nödvändig anordning för den sökande med tanke på funktionshindret.
Länsrätten upphävde socialnämndens beslut med motiveringen att funktionshindrets art, den sökandes familje- och boendeförhållanden samt de övriga omständigheterna förutsatte anskaffning av en lyftanordning för att den sökande skulle klara av de funktioner som hör till normal livsföring.
Länsrätten ansåg att socialnämnden var skyldig att ersätta skäliga kostnader för anskaffningen av lyftanordningen eller att avgiftsfritt låna en sådan anordning till den sökande. HFD ändrade inte länsrättens avgörande.
HFD 13.9.2013 L 2900
Detta fall handlade om huruvida kommunen för en synskadad person skulle ersätta byte av dörrar till köksskåp, skenor för lådor, induktionsspis, ett högt frysskåp och ett högt kylskåp som ändringsarbeten i bostaden enligt handikappservicelagen.
FD konstaterade att ändringsarbetena avseende belysningen redan tidigare godkänts som ersättningsgilla. Utifrån den inlämnade utredningen skulle bytet av skåpdörrar och arbetsytor i köket underlätta personens arbete på grund av bättre kontraster, men att bytet på grund av funktionshindret dock inte var nödvändigt med tanke på skötseln av kökssysslor.
Enligt ergoterapeutens utlåtande skulle också lådor med skenor i köket underlätta personens arbete. Personen kunde dock plocka fram saker från de nedre skåpen, och således kunde lådorna med skenor inte anses vara nödvändiga med tanke på personens självständiga agerande på det sätt som avses i handikappservicelagen och -förordningen. Personen har också krävt ersättning för en induktionsspis för att säkerställa att spisen inte blir på av misstag. Ingen medicinsk utredning har lämnats in om personens eventuella problem med minnet.
Med beaktande av utlåtandet om induktionsspisen i rehabiliteringsredogörelsen av Synskadades Centralförbund r.f. kan spisen inte heller anses vara nödvändig för personen med tanke på funktionshindret.
Kylskåp är normalt standardutrustning i en bostad. Behovet av ett nytt kylskåp berodde inte på personens funktionshinder utan anskaffningen hade blivit aktuell när det gamla kylskåpet gick sönder.
Personens synskada kräver inte i sig frys. I sitt utlåtande konstaterar ergoterapeuten att personen inte kan använda en frysbox. Orsaken till detta framgår dock inte av utlåtandet. Till exempel lådornas nödvändighet har i utlåtandet motiverats med att personen ser saker bäst i draglådor, och att personen varit tvungen att böja sig ser för att hitta saker i skåp. Således har en frys av skåpmodell inte motiverats vara nödvändig för att personen ska klara av de funktioner som hör till normal livsföring. HFD ändrade inte FD:s beslut.
